Ämnet grundläggande rättigheter har i Sverige under de senaste tjugo åren blivit både mer praktiskt och teoretiskt relevant. Juriststudenter kommer tidigt i kontakt med rättighetsjuridik, forskningen har ökat betydligt och det ses i dag som ett eget ämne inom den konstitutionella rätten/europarätten. Svenska praktiserande jurister kommer i kontakt med rättsfrågor som har bäring på rättigheterna och det finns en framväxande såväl nationell som europeisk rättspraxis på området som medför att den praktiska betydelsen av rättigheterna ökar.
"Grundläggande rättigheter och juridisk metod" handlar främst om hur en rättighetsorienterad jurist bör närma sig ämnet såväl teoretiskt som praktiskt. Den kan ses som en introduktion till ämnet grundläggande rättigheter inom den juridiska disciplinen. Ämnet är grundläggande rättigheter/konstitutionell rätt/europarätt med inriktning mot metodfrågor.
Boken besvarar bland annat följande frågor:
Hur ser 2 kap. RF, Europakonventionen respektive EU:s stadga ut?
Vilken praktisk betydelse har respektive instrument?
Under vilka förutsättningar är de tillämpliga?
Vilka tolkningsprinciper är särskilt relevanta för att fastställa innehållet i en rättighet?
Vilka särskilda frågor är aktuella i dag inom rättsområdet?
