När vi lär oss saker och ting så skaffar vi oss kunskaper. Men vad är kunskap? Vad krävs för att något ska utgöra kunskap? I dagens alltmer kunskapscentrerade värld är detta frågor som berör fler och fler människor. Är kunskap detsamma som information, eller är det olika saker? Kan kunskap vara detsamma som åsikt eller tyckande? Är kunskap ens möjlig? Dessa frågor är centrala i den här boken. Kunskapsteorin är en central del av filosofin både i ett filosofihistoriskt och i ett systematiskt perspektiv. Här diskuteras innebörden av termer som ""goda skäl"", "kunskap", "sanning", "tro", "övertygelse" och "åsikt", termer som är relevanta och grundläggande för självförståelsen inom alla vetenskaper.
Att söka kunskap är att pröva om teorier håller, att finna goda skäl att tro att hypoteser stämmer och att uppfattningar är sanna. Hur ska vi på ett rationellt sätt skaffa oss uppfattningar om verkligheten? När kan en övertygelse anses vara berättigad och förtjäna beteckningen ""kunskap""? Med hjälp av såväl klassiska filosofiska diskussioner som den senaste tidens debatt ger boken en samlad översikt av kunskapsteorins centrala begrepp och frågeställningar. Boken är främst avsedd för filosofistudenter på grundnivå vid universitet och högskolor, men är även lämplig för alla ämnen där moment av kunskapsteori ingår.
