Astrobiologi

Detta är en grundläggande introduktion till ämnet astrobiologi, avsett för en första kurs på universitetsnivå. Den kräver dock inga särskilda förkunskaper och kan därför läsas med behållning av alla som är intresserade av astronomi och liv som ett naturligt fenomen i universum.

Läs mer
Astrobiologi är ett tvärvetenskapligt ämne som utröner förutsättningarna för att liv ska kunna existera på andra håll i universum än på jorden, och hur vi kan påvisa detta. Naturligtvis handlar det mycket om astronomi, som är den vetenskap som traditionellt undersöker tillvaron utanför jordatmosfären, men eftersom alla aspekter av liv hittills baseras sig på jordelivet, är en mängd andra discipliner att involverade: geologi, kemi, biologi, medicin, teknik, rymdfart, sociologi, filosofi m.m. Det är inte osannolikt att astrobiologi kommer att bli en dominerande gren av astronomin under 2000-talet.

Om författarna
Under redaktion av Björn Stenholm, docent i astronomi och redaktör i naturvetenskap och teknik vid Nationalencyklopedin, har följande specialister bidragit med sitt kunnande:
Albert Nummelin, universitetslektor vid Chalmers tekniska högskola och forskare i astrobiologi och astrokemi.
Staffan Söderhjelm, tidigare verksam som forskare vid Lunds universitet.
Anders Lundquist, universitetslektor i zoofysiologi vid Lunds universitet NE:s expert i anatomi och fysiologi.
Låtta Skogh, doktor i neurobiologi och biologiredaktör på NE.
Mats Larsson, professor i molekylfysik vid Stockholms universitet
Clas Blomberg, professor i teoretisk fysik, KTH.
Eva Berhardsdotter, fil. dr, forskare, tidigare NASA och Svenska Rymdbolaget med forskning om bland annat astrobiologi och satellitdesign.
Maria Sundin, universitetslektor i astronomi vid Göteborgs universitet.
Malcolm Fridlund, forskare på ESA (European Space Agency)
Fredrik Wallinder, doktor i teoretisk astrofysik.
Bengt Gustafsson, professor i teoretisk astrofysik vid Uppsala universitet.