Mänskliga rättigheter för guds skull : tolka text, tro och tradition

Mänskliga rättigheter betraktas ofta som något självklart. Men egentligen är de ganska omstridda. Tradition och sedvänja väger ofta tyngre. I västvärlden för nyortodoxa religiösa grupper inom judendom och kristendom en kampanj mot talet om mänskliga rättigheter. Det ses som ett arv från upplysningen som hotar både tro och tradition. Inom militanta, islamistiska grupper odlas motsättningen mellan en religiös, fundamentalistisk vision av samhället och rättigheter som yttrandefrihet och individens fria val.

Författaren hävdar att vi ständigt behöver granska olika tolkningar av människa och Gud, av heliga texter och den egna traditionen. Först då blir det möjligt att lyfta fram det som är befriande. Liksom det finns inslag i de bibliska texterna som behöver läsas och förstås med nya ögon så måste upplysningsfilosofins övertro på förnuft och rationalitet ifrågasättas. Men nya tolkningar får inte slänga ut barnet med badvattnet. Gudstro kan mycket väl förenas med det moderna, och mänskliga rättigheter behöver inte förkastas för att de ibland uppträtt övermodigt och i västerländsk klädedräkt.

Alla tolkar. De som med Bibeln i hand motarbetar jämställdhet mellan kvinnor och män är sällan för slaveriet. De som är kritiska mot det moderna väljer ändå att bejaka vissa sidor av det moderna livet och förkasta en del av det gamla. De utnyttjar ofta bättre än de flesta modern teknik och global kommunikation.

Sekulariseringen har i vår del av världen vuxit fram i opposition mot religiöst förtryck och ur behovet att kunna hantera religiösa motsättningar. Människor är inte eniga i sin uppfattning om vad Gud vill. Vem som bestämmer då över Gud? I teokratier är det i praktiken ett religiöst ledarskap som tolkar och avgör för alla. Därför har de flesta demokratier satt en gräns mellan politik och religion. Alla måste ge skäl för sina argument. De som menar att Gud har en mening med livet måste som alla andra resonera om vilka konsekvenser detta har för ekonomi, politik, kultur och utbildning. Ingen trosriktning eller något religiöst ledarskap, men inte heller någon ateistisk ideologi har sista ordet.

Elisabeth Gerle är teolog och aktiv inom Svenska kyrkan. Hon har tidigare på Nya Doxa utgivit ¿Mångkulturalism ¿ för vem?