Rudolf Kjellén (18641922), geopolitikens fader, var statsvetare, verksam i Göteborg och Uppsala. Hans samtid talade om hans glittrande metaforer och suggestiva begreppsbildningar. Även om han inte myntade begreppet folkhem lanserade han det i svensk debatt och när Per Albin Hansson i ett berömt anförande i riksdagen 1928 lyfte fram det fick det för svenskar en bestående koppling till trygghet och gemenskap. Kjellén uttryckte gemenskapsidén också som en nationell socialism, sett som alternativ till den gängse partianknutna socialismen. 1933 fick det begreppet en helt annan och förskräckande, men också bestående, association.
Kjelléns rykte har i Sverige växlat. Hans politiska konservatism, med radikala inslag, har skapat misstro. I sin samtid var han en högprofilerad person, såväl som publicist som politiker. I utlandet har man naturligt nog tagit fasta på hans vetenskapliga skrifter, främst Stormakterna, som först utkom 1905, sedan översatt och utgiven i flera upplagor. Kjelléns analyser av vad som betingar stormaktsstatus, beroendet av geografi, befolkning och naturtillgångar etc har gett honom ett bestående renommé som syns även i nutida vetenskapliga verk om internationell politik etc, liksom i standardverk och encyklopedier. Det är få svenska samhällsvetare förunnat.
Denna bok är en antologi, som belyser olika sidor av Kjelléns verksamhet, främst hans forskning. Han sätts in i sitt samtida sammanhang men hans nutida relevans blir också belyst.
Att boken har tre redaktörer, japanologen Bert Edström, historikern Ragnar Björk och kulturgeografen Thomas Lundén, avspeglar på sitt sätt mångsidigheten hos Rudolf Kjelléns liv och verk. Han var en mångfacetterad personlighet, såväl en känslomänniska som intellektuell men också sångarbroder, resenär, ornitolog och friluftsmänniska.
