-
En sannolik historia
Helena är uppväxt i Stockholm, men sin barndoms somrar tillbringade hon på en gård i Norrland. Dessa somrar kommer för alltid att ha barndomens rosa skimmer över sig, och när gården blir till salu tvekar inte Helena länge innan hon köpt gården, och flyttat från storstaden till den lilla byn i Norrland. Gården ska byggas om till hotell, så att fler kan få samma underbara upplevelse som Helena själv fick som barn..
Anders är en mycket framgångsrik finansman, som på senare tid fyllts av...
Läs hela recensionen
-
Betyg: 4,5.
Jag har läst alla Karin Alvtegens fem tidigare böcker, "Skuld", "Saknad", "Svek", "Skam" och "Skugga".
Dom tidigare fem böckerna har ju varit typ psykologiska kriminalromaner. Men den här nya boken, "En sannolik historia", är mer en "vanlig roman".
Jag älskade Karins tidigare böcker, och tycker på ett sätt att det är synd att hon inte har fortsatt att skriva i den stilen. Men jag förstår ju också att hon kanske ville förnya sig och skriva i en ny genre.
Och jag tyck...
Läs hela recensionen
-
Magiskt sannolik
Fastän historien är påtagligt vardaglig är det omöjligt att sluta läsa. Vem vill egentligen läsa om medelålders människor med skilsmässoproblem? Mitt inre lever dock sitt eget liv och jag bara måste fortsätta läsa trots att ögonen blöder av trötthet. Det som ligger bakom orden är märkligt fascinerande. Karin Alvtegen skriver så träffande och det som inte sägs skriker åt mig. Det finns något underliggande psykologiskt mänskligt som jag tror alla kan känna igen sig i. Om man bara vågar vara är...
Läs hela recensionen
-
Ingen deckare och jättebra!
Fantastiskt bra relationsroman. Hade förväntningar som var höga då jag stod med Karin As nya bok i handen. Blev biten direkt. En av sommarens bästa läsning i mitt tycke.
-
osannolikt bra!
Jag har aldrig läst Alvtegens deckare, men alltid haft en känsla av att jag skulle tycka om dem. Och nu är det väl dags. Jag blev överraskad över hur smart och insiktsfullt hon skriver. En sannolik historia är full av karaktärer som lever i sin egen bubbla, som vägrar släppa taget som sin livslögn, och man känner lätt igen karaktärsdrag från människor i sin närhet. En av de största frågorna som boken ställer, enligt mig, är huruvida min självbild är mer eller mindre rättvis än andras bild av mig. vilken är mest giltlig?