I Marsfjällets skugga (häftad)
Fler böcker inom
Format
Häftad
Språk
Svenska
Antal sidor
244
Utgivningsdatum
2015-04-02
Upplaga
2. Auflage.
Förlag
BoD
Illustrationer
Black & white illustrations
Dimensioner
223 x 150 x 15 mm
Vikt
352 g
Antal komponenter
1
Komponenter
Paperback
SAB
Hc
ISBN
9789174636727
I Marsfjällets skugga (häftad)

I Marsfjällets skugga

(2 röster)  |  Läs 1 recension
Häftad Svenska, 2015-04-02
211
  • Skickas inom 10-15 vardagar.
  • Gratis frakt inom Sverige över 159 kr för privatpersoner.
Finns även som
Visa alla 1 format & utgåvor
I Marsfjällets skugga bygger på de berättelser som författaren Bernhard Nordh fick höra när han sommaren 1936 besökte byn Marsliden i Vilhelmina fjällvärld. Bland sagesmännen fanns Jonas Larsson som var en av de barn som tillsammans med sina föräldrar Britta och Lars Pålsson och övriga fem syskon gick den långa vägen från byn Fjällboberg till foten av Marsfjällen för att där skapa sig ett bättre liv. Året var 1856 och Jonas var tre år.
I boken, där namnen på människor och platser är helt autentiska, skildras den svåra livssituation som familjen Pålsson hade i Fjällboberg med svält och ogina grannar. Drömmen om ett bättre liv var starkt och när Lars fick möjlighet att köpa rätten till ett nybygge vid Marsfjället slog han till även om han inte förstod innebörden i köpehandlingarna helt och hållet.
När familjen efter en farofylld och äventyrlig vandring kommer till platsen för nybygget finner man att skogen är nedbränd där finns inget timmer till husen på nära håll det får släpas fram långt ifrån. Britta lyckas dock sätta de första potatisarna i marken på ett litet uppröjt land, som än i dag är i bruk i Marsliden.
De första åren på nybygget blir fyllda av svårigheter och motgångar. En vinter är svälten ett faktum och i sin förtvivlan fångar Lars lämlar, det enda villebråd som finns i den helt öde trakten. Han kokar lämlarna och bjuder familjen på soppa men kan omöjligt äta själv. Till slut tar dock hungern överhanden och även Lars slickar girigt i sig av den feta, närande och livgivande soppan.
Den som en gång läst om lämmelsoppan som Bernhard Nordh beskriver den, glömmer den aldrig. Författaren beskriver med stor känslighet de stundtals mycket spända relationerna mellan nybyggare och samer. Bland annat hjälper Lars en sameflicka som bryter benet på fjället och det för med sig många förvecklingar men historien får till slut en positiv upplösning.
Även förhållandena mellan Pålssons och andra nybyggare kunde vara spänt. Så småningom vinner dock Lars respekt hos samer, bönder och nybyggare i trakten, inte bara genom sin storvuxenhet och kroppsliga styrka utan också genom sitt raka sätt och sin inre resning. Förbrödring är hans signum.
När I Marsfjällets skugga kom ut första gången 1937 fick den lysande recensioner och blev Bernhard Nordhs stora genombrott som folkförfattare. Den översattes till fem utländska språk och har tryckts på svenska i nära trehundratusen exemplar hittills.

Bernhard Nordh (1900 -1972) var en av Sveriges i särklass mest älskade och lästa författare under fem decennier. I ordets bästa bemärkelse var han en folkförfattare. Sitt stora genombrott fick han 1937 med romanen I Marsfjällets skugga.
Bernhard Nordh var av statarsläkt från trakten av Tierp i Uppland. Han rörde sig i ungdomen över stora områden i Sverige sökande efter arbete. Han var politiskt radikal och stod syndikalisterna nära. Till yrken han prövat hör rallare, skogsarbetare, gjutare och torvarbetare. Sin första novell sålde Nordh till veckopressen 1926. Sina vandringsår har författaren skildrat i de självbiografiska böckerna Kämpa mot ödet (1949) och I min gröna ungdom (1951). Nordh debuterade som romanförfattare med Jorden är god (1936) och skrev totalt tjugosju romaner, varav ett tjugotal är norrlandsskildringar. Romanen Flickan från fjällbyn såldes 1945 i sextiotusen ex på fyra veckor vilket då var svenskt bokrekord.
Totalt har Nordhs romaner i Sverige tryckts i nära tre miljoner ex. Hans böcker har översatts till sju språk och tre har filmatiserats.
Sommaren 1936 anlände Bernhard Nordh till Marsliden och fick god kontakt med innevånarna i byn. På underlag av deras berättelser och dåtida dokument skrev han romanerna I Marsfjällets skugga (1937) och Fjällfolk (1938), som beskriver fjällbyns tillblivelse och första uppodling under det sena 1800-talet. Han beskriver möten mellan samer och nybyggare ovanför odlingsgränsen och betonar gärna inslag av spänning i handlingen. Han befolkar vildmar
Visa hela texten

Passar bra ihop

  1. I Marsfjällets skugga
  2. +
  3. Undan frostpiskan ; Flickan från fjällbyn

De som köpt den här boken har ofta också köpt Undan frostpiskan ; Flickan från fjällbyn av Bernhard Nordh (häftad).

Köp båda 2 för 360 kr

Kundrecensioner

Det finns 1 recension av I Marsfjällets skugga. Har du också läst boken? Sätt ditt betyg »
  1. I Marsfjällets skugga
    Göran Gustavsson, 10 februari 2016

    Den är lika bra som första gången jag läste den i slutet av 50-talet. Sedan dess har boken omarbetats språkligt vilket är ett halvgjort arbete: det förekommer många skrivfel, stavfel och syftningsfel. I en högkvalitativ bok väntar man sig inte detta.

Visa alla 1 recensioner

Fler böcker av Bernhard Nordh

Övrig information

Bernhard Nordh (1900 -1972) var en av Sveriges i srklass mest lskade och lsta frfattare under fem decennier. I ordets bsta bemrkelse var han en "folkfrfattare". Sitt stora genombrott fick han 1937 med romanen I Marsfjllets skugga.
Bernhard Nordh var av statarslkt frn trakten av Tierp i Uppland. Han rrde sig i ungdomen ver stora omrden i Sverige skande efter arbete. Han var politiskt radikal och stod syndikalisterna nra. Till yrken han prvat hr rallare, skogsarbetare, gjutare och torvarbetare. Sin frsta novell slde Nordh till veckopressen 1926. Sina vandringsr har frfattaren skildrat i de sjlvbiografiska bckerna Kmpa mot det (1949) och I min grna ungdom (1951). Nordh debuterade som romanfrfattare med Jorden r god (1936) och skrev totalt tjugosju romaner, varav ett tjugotal r norrlandsskildringar. Romanen Flickan frn fjllbyn sldes 1945 i sextiotusen ex p fyra veckor vilket d var svenskt bokrekord.
Totalt har Nordhs romaner i Sverige tryckts i nra tre miljoner ex. Hans bcker har versatts till sju sprk och tre har filmatiserats.
Sommaren 1936 anlnde Bernhard Nordh till Marsliden och fick god kontakt med innevnarna i byn. P underlag av deras berttelser och dtida dokument skrev han romanerna I Marsfjllets skugga (1937) och Fjllfolk (1938), som beskriver fjllbyns tillblivelse och frsta uppodling under det sena 1800-talet. Han beskriver mten mellan samer och nybyggare ovanfr odlingsgrnsen och betonar grna inslag av spnning i handlingen. Han befolkar vildmarken, ger den rst och konturfasta kroppar och undersker den tankerymd som vxte fram mellan de mnniskor som i mitten av 1800-talet dristigt skte sig lngre upp mot fjllen fr att bli nybyggare, och f en bit mark och ett liv som de kunde knna var deras eget. Det r ett liv fullt av umbranden, av bokstavlig daglig kamp fr brdfdan och livet, men nd skildrat med vrdighet och sjlvklar respekt.
Bernhard Nordh har sitt srskilda signum som frfattare i frmgan att sinnliggra och synliggra. Sida vid sida med den naturegna dramatiken, till exempel i kampen mellan en vargflock och en lgtjur, blir de mnskliga knslodramerna helt rimliga. D r det inte "vildmarksromantik", d r det p riktigt.
Bernhard Nordhs berttelser har den kvaliteten - den str sig n idag; det smakar, doftar, knns och berr.

(Delvis frn Annelie Brnstrm hmans text i Bernhard Nordh-sllskapets rsskrift 2014)