Förändringar och utvecklingar går hand i hand. Utan förändring finns ingen utveckling. Men för att kunna få positiva utvecklingar, måste förändringarna vara till allas fördel. Förändringarna som sker i vårt samhälle idag, är inte till allas fördel, utan gagnar bara några få. Sådana förändringar betraktas som negativa förändringar, vilka är skadliga för samhällets framtid. Detsamma gäller människornas passivitet gentemot sådana utvecklingar. Den är lika skadlig för samhället i framtiden.Jag har alltid undrat varför människorna inte kan uppskatta det de har, innan de förlorar det?Kan det vara brist på erfarenheter, eller att så länge människorna för tillfället har det bekvämt, vill de inte engagera sig i frågan. Det verkar som om människorna har tappat ambitionen för ansvar och målet för solidaritet, och istället fokuserat på teknologiska utvecklingar, som också är på gott och ont. Det är riskabelt att samhället enbart fokuserar på teknologiska utvecklingar och glömmer att vi är människor, då kan det bli lätt att glömma att vara medmänniska, och därefter riskerar hela mänskliga samhällen att förlora sin framtida humanitet. Jag har diskuterat med människor som jag känner och även med vissa lokala politiker angående dåliga förändringar i vårt samhälle, som har skapat orättvisor och ökat på klassklyftorna i samhället. Trots att frågan berör alla i samhället och trots att jag uppmärksammat läget och varnat för att det blir dyrt för oss att återställa samhället, är det ändå få som väljer att engagera sig i frågan. Hittills har de riktiga reaktionerna från medborgarnas sida mot utvecklingen inte varit särskilt stora. Därför undrar jag: vart tog engagemanget vägen?
