Än finns det hopp

Kommer absolut att köpa fortsättningen; Har gett vidare boken till min dotter som är sjuksköterska, hon ska absolut läsa den!

Ett stycke 50-talshistoria. Så mycket som ändå hänt på bara 60 år eller så lite? Hierarkier och kvinnosyn har kanske förändrats lite, men det är lång väg kvar. Då som nu är det sjuksyrrorna som håller igång vården..

I de flesta tätorter landet runt finns vittnesbörd av olika karaktär när det gäller hemsökelse av olika farsoter och epidemier som skoningslöst drabbade människor utan urskillning (mer eller mindre).
Detta är en lite "underhållande" betraktelse över hur det kunde se ut både ur den drabbades synvinkel och de som hade att handha dessa sjuka människor.
Epidemisjukhusen och de gamla Sanatorierna är tysta monument som betraktar oss på ett smärtsamt och talande sätt.

Stundtals tyckte jag att boken var bra och andra stunder att den var alltför segdragen. Jag hade välkomnat lite mer "action" eller en kortare version av berättelsen. Det skulle den ha vunnit mycket på och då hade den fått högre betyg från mig.

Intressant medicinhistoria och tidsandan är träffsäker, men boken genomsyras av en präktighet som i längden blir outhärdlig och gör den tungläst. Hade tjänat på att göra personerna mera mångfasetterade med mänskliga svagheter.

En fin inblick i 50-talets Sverige och hierarkin inom sjukvården. Småtrevlig historia, lättläst med enkelt språk. Gränsar lite till "Vita serien"-stuket, men ändå lite mer utförlig. Många karaktärer att hålla reda på, men hoppa över personlistan i början. Enklare att börja läsa direkt.