-
Blaha-skratt? Ja, när jag läste om Gunnar Svenssons...
Blaha-skratt? Ja, när jag läste om Gunnar Svenssons vedermödor var det inte försynta pärlande skratt som gällde utan rejäla "blaha-garv". Han är så patetiskt och osympatisk men jag kan ändå verkligen leva mig i hans förvåning över att saker bara blir som de blir och inte alls som han tänkt sig. Bra skriven och riktigt kul. Rekommenderas!
Rekommenderar även föregångaren "Elaka anteckningar". Jag läste den efter att jag läst "Jag hör vad du säger" och den gav en hel del bakgrund men men båda novellerna/böckerna fungerar bra var för sig.