Drömmars värde : varuhus och lotteri i svensk konsumtionskultur 1897-1939 (häftad)
Fler böcker inom
Format
Häftad
Språk
Svenska
Antal sidor
414
Utgivningsdatum
2004-11-01
Upplaga
1. uppl.
Förlag
Gidlunds förlag
Illustrationer
ill.
Dimensioner
227 x 154 x 29 mm
Vikt
740 g
SAB
Qad-c:k.49,Qad-c:k.5
ISBN
9789178446667
Drömmars värde : varuhus och lotteri i svensk konsumtionskultur 1897-1939 (häftad)

Drömmars värde : varuhus och lotteri i svensk konsumtionskultur 1897-1939

Häftad Svenska, 2004-11-01
219
Skickas inom 2-5 vardagar.
Fri frakt inom Sverige för privatpersoner.
Vad betydde konsumtionsdrömmar under en period då konsumtionssamhället började ta form i Sverige men ännu inte fullt utvecklats? Vad var konsumtionsdrömmar värda moraliskt och ekonomiskt? Hur pass modernt var det att drömma i början av 1900-talet? Vilka fick möjligheter att drömma och i vilka former?

Drömmars värde undersöker hur människor har tänkt kring konsumtion, och särskilt konsumtionsdrömmar under det tidiga 1900-talet. Bokens delstudier handlar om varuhuset Nordiska Kompaniet (NK) i Stockholm och om penninglotterier och lotterispel i Sverige. Både varuhus och lotteri länkades explicit till drömmar. NK, grundat 1902, upplevdes som ett "hypermodernt" drömpalats och lockade många åskådare, även sådana utan pengar. Varuhuset gjorde anspråk på att ha introducerat ett helt nytt sätt att konsumera. Penninglotterier hade funnits sedan 1700-talet i Sverige och blev åter aktuella 1897 efter en lång period av förbud. De var så populära att människor stod i långa köer för att få tag på en lott och dåtiden betraktade lotteriet som "de fattigas poesi" eller "drömfabriken". Frågan om ett eventuellt statligt lotteri diskuterades och ställde dåtidens politiker inför ett moraliskt dilemma.

Med hjälp av begreppen rationalitet, irrationalitet, hedonism och asketism analyseras här det tidiga 1900-talets konsumtionskultur så som det speglas genom ett färgrikt källmaterial, bland annat varuhusdetektivens rapporter, dåtida tidningsartiklar, politiska diskussioner och skönlitteratur.

Även om drömmar spelade en viktig roll i det tidiga varuhuset och i lotterispelet fanns de aldrig där i "ren" form. I varuhuset och lotterifrågans behandling gestaltades det tidiga 1900-talets föreställningar om gammalt och nytt, pengar och moral, kultur och kommers, färdigproducerade drömmar och individuella sådana, kvinnor och män, fattiga och rika samt hur kollektiv framtidsplanering tangerade de privata drömmarna.

I denna bok placeras det svenska varuhuset i ett internationellt sammanhang och lotteristudien belyser ett område som hittills glömts bort av den historiska forskningen.

Orsi Husz är historiker, verksam vid Stockholms universitet. Drömmars värde är hennes doktorsavhandling.

Belönad med Clio-priset 2005.
Visa hela texten

Passar bra ihop

  1. Drömmars värde : varuhus och lotteri i svensk konsumtionskultur 1897-1939
  2. +
  3. Vi är vad vi köper : Konsumtionskulturen är här för att stanna

De som köpt den här boken har ofta också köpt Vi är vad vi köper : Konsumtionskulturen är här... av Katarina Graffman, Jacob Östberg (inbunden).

Köp båda 2 för 428 kr

Kundrecensioner

Har du läst boken? Sätt ditt betyg »

Bloggat om Drömmars värde : varuhus och lotteri i sv...

Övrig information

Vad betydde konsumtionsdrömmar under en period då konsumtionssamhället började ta form i Sverige men ännu inte fullt utvecklats? Vad var konsumtionsdrömmar värda moraliskt och ekonomiskt? Hur pass modernt var det att drömma i början av 1900-talet? Vilka fick möjligheter att drömma och i vilka former?

Drömmars värde undersöker hur människor har tänkt kring konsumtion, och särskilt konsumtionsdrömmar under det tidiga 1900-talet. Bokens delstudier handlar om varuhuset Nordiska Kompaniet (NK) i Stockholm och om penninglotterier och lotterispel i Sverige. Både varuhus och lotteri länkades explicit till drömmar. NK, grundat 1902, upplevdes som ett "hypermodernt" drömpalats och lockade många åskådare, även sådana utan pengar. Varuhuset gjorde anspråk på att ha introducerat ett helt nytt sätt att konsumera. Penninglotterier hade funnits sedan 1700-talet i Sverige och blev åter aktuella 1897 efter en lång period av förbud. De var så populära att människor stod i långa köer för att få tag på en lott och dåtiden betraktade lotteriet som "de fattigas poesi" eller "drömfabriken". Frågan om ett eventuellt statligt lotteri diskuterades och ställde dåtidens politiker inför ett moraliskt dilemma.

Med hjälp av begreppen rationalitet, irrationalitet, hedonism och asketism analyseras här det tidiga 1900-talets konsumtionskultur så som det speglas genom ett färgrikt källmaterial, bland annat varuhusdetektivens rapporter, dåtida tidningsartiklar, politiska diskussioner och skönlitteratur.