Skolvåld förekommer i alla länder och påverkar många barn i deras vardag. Det finns idag en omfattande svensk och internationell forskning om våld i olika skolmiljöer, men få studier som undersöker våld bland barn i fritidshem. Undervisningen i fritidshem ska ge eleverna möjlighet att utveckla goda kamratrelationer, samt känna trygghet och tillhörighet i elevgruppen. Dessvärre visar Skolverkets statistik och statliga utredningar att det råder brist på utbildade lärare i fritidshem och att verksamheten många gånger är ansträngd på grund av stora barngrupper och en bristfällig personaltäthet. I en studie av Friends framkommer att 54 procent av eleverna i årskurs F-3 och 45 procent av eleverna i årskurs 4-6 uppger att de utsatts för kränkningar av andra elever. För de flesta barn i åldrarna 6-9 år består vardagen av både skola och fritidshem. Avhandlingens syfte är att undersöka hur våld tar sig uttryck bland barn vid två fritidshem och hur barn själva beskriver sina upplevelser i relation till våld, utsatthet och plats, samt hur personal i fritidshem beskriver och hanterar situationer då våld och utsatthet förekommer bland barn i fritidshemmet. Fältarbete har genomförts vid två olika fritidshem. Under fältarbetet har observationer, intervjuer med barn och personal och samtalspromenader genomförts. Studien tar bland annat sin utgångspunkt i Johan Galtungs teori om olika typer av våld, samt Doreen Masseys, Henri Lefebvres och The Roestone Collectives teorier om plats och rumslighet. Denna sammanläggningsavhandling består av en kappa, samt fyra delstudier, varav tre är författade av doktoranden och en är samförfattad. De fyra delstudierna bidrar med kunskaper om hur, var och när våld uppkommer och förekommer bland barn på de två fritidshemmen. Olika nivåer av våld, i form av direkt, strukturellt och kulturellt våld visar sig förekomma i framförallt ett av fritidshemmen, där våld också normaliseras. Vidare visar delstudierna hur barn och personal hanterar våld och rumsligheter som kan uppfattas som trygga eller otrygga. Barnen använder olika strategier för att undvika och hantera otrygga rumsligheter. Personalen har i det ena fritidshemmet en hög grad av kontroll och struktur, medan det är friare i det andra. Lokala förutsättningar, såsom tillgång till ändamålsenliga lokaler och personalresurser i fritidshemmen, visar sig i denna avhandlingsstudie få betydelse för barns vardagsliv.
