Handelsmän tog tåget : om handlande och hantverk i Loshult (häftad)
Format
Häftad
Språk
Svenska
Serie
Folklivsskildringar och bygdestudier (del 16)
Antal sidor
91
Utgivningsdatum
2000-02-01
Förlag
Kungl. Gustav Adolfs Akademien för svensk folkkultur
Dimensioner
236 x 202 x 10 mm
Vikt
254 g
Antal komponenter
1
SAB
Qi-cz Loshult,P.06-cz Loshult,Kv-c,Ncbaz Loshult
ISBN
9789185352425
Handelsmän tog tåget : om handlande och hantverk i Loshult (häftad)

Handelsmän tog tåget : om handlande och hantverk i Loshult

Häftad Svenska, 2000-02-01
167
  • Skickas inom 3-6 vardagar.
  • Gratis frakt inom Sverige över 159 kr för privatpersoner.
1816 startade Olof Jönsson Olcén tillsammans med sin bror Per ett manufakturverk vid Killeboda i Loshult. Det fungerade fram till 1859 och spred sina produkter av framför allt seldonsdetaljer till närområdet i Sydsverige.

När manufakturverket upphörde tog socknens handelsmän över distributionen av vad smeder och gördelmakare tillverkade. Riktig fart på affärerna blev det, när Olof Olcéns sonson, Ino, tog tåget och under 1800-talets slut lyckade sprida Loshults tillverkningar över en stor del av Sverige med bland annat 161 järnhandlare som kunder, av vilka 22 hade sin verksamhet i Stockholm.

När en spårvagnsklocka ringde i Stockholm på 1890-talet, var det mycket möjligt att Nils Mårtensson den yngre i Gräshult hade gjutit den och när en smålänning lämnade sitt land för den stora resan till Amerika var hans koffert kanske försedd med handtag, som var smidda i Loshult.
Visa hela texten

Passar bra ihop

  1. Handelsmän tog tåget : om handlande och hantverk i Loshult
  2. +
  3. KULTURMINNESVÅRD OCH VATTENKRAFT 1942¿1980. En studie med utgångspunkt från Riksantikvarieämbetets sjöregleringsundersökningar

De som köpt den här boken har ofta också köpt KULTURMINNESVÅRD OCH VATTENKRAFT 1942¿1980. En ... av Margareta Biörnstad ().

Köp båda 2 för 558 kr

Kundrecensioner

Har du läst boken? Sätt ditt betyg »

Fler böcker av Arne Biörnstad

  • Stockholms korgmakare

    Arne Biörnstad

    Stockholmarna fyllde i långa tider sina behov av korgar i första hand genom köp från tillresande landsbygdsslöjdare. I staden tycks det inte ha bott annat än enstaka korgmakare. Men på 1820-talet kom några i kontinentalt hantverk väl utbildade yrk...