Under 1970-talet behandlade flera språkvetenskapliga studier ordförståelse i ett demokratiskt perspektiv. Det handlade framför allt om inkludering och tillgång till samhällets olika funktioner. I den studie som redovisas här anknyter författarna till denna diskussion genom att redovisa en undersökning av hur ordförståelsen i högskoleprovet har förändrats över tid. Studien rör perioden 2000-2011. Perioden är intressant på flera sätt, inte minst för att den första internetgenerationen då tog steget ut från skolans värld. Studien visar bland annat att klyftan i ordförståelse mellan provdeltagare från olika åldersgrupper och med olika utbildningsnivå växer. Författarna diskuterar också vilken roll ordens frekvens i olika genrer och ordens ursprung spelar för de påvisade förändringarna i ordförståelse och kopplar i diskussionen till den revolution i läsvanor som de senaste decenniernas digitalisering fört med sig.
Anna W Gustafsson är docent i svenska språket vid Lunds universitet och David Håkansson är docent i nordiska språk vid Uppsala universitet.