-
Fint och personligt
Att läsa Emelie Edholms berättelse och i många fall också brevlika historia till dottern Edit, som oförklarligt och oväntat dog under graviditeten, är såklart väldigt gripande och det är många gånger jag har tårar i ögonen medan jag läser. Det är självutlämnande och rått, men också väldigt vackert och hoppfullt.
Det är fint att läsa om hur stor kärlek Emelie och John känner till Edit, men också så sorgligt och gripande att läsa om sorgearbetet och allt som egentligen faktiskt fattas ...
Läs hela recensionen