Kampen om hotbilden : rutin och drama i svensk säkerhetspolitik (häftad)
Format
Häftad
Språk
Svenska
Antal sidor
244
Utgivningsdatum
2004-01-01
Upplaga
1
Förlag
Santérus Förlag
Dimensioner
230 x 150 x 25 mm
Vikt
330 g
SAB
Ob,Kc.6
ISBN
9789189449503
Kampen om hotbilden : rutin och drama i svensk säkerhetspolitik (häftad)

Kampen om hotbilden : rutin och drama i svensk säkerhetspolitik

Häftad Svenska, 2004-01-01
305
  • Skickas inom 10-15 vardagar.
  • Gratis frakt inom Sverige över 199 kr för privatpersoner.
Varför har försöken att göra miljöproblem till säkerhetspolitiska hot misslyckats, medan cyberhotet fått ett starkt genomslag på den säkerhetspolitiska dagordningen? Det finns inte något enkelt samband mellan "verkliga" hot och uppmärksamheten de får i samhällsdebatten och det politiska beslutsfattandet. Hotbilder kan feltolkas och således både under- och överskattas. De kan också vara resultatet av medvetna manipulationer. När information är bristfällig eller svårtolkad lämnas fältet fritt för såväl överdrivna skräckvisioner som vilseledande trygghetsgarantier. Att en del hotbilder hamnar på den säkerhetspolitiska dagordningen tycks vara resultatet av filtrering. Denna bok vill visa vad filtreringen består av, hur den kan förklaras och vilka politiska konsekvenser den kan få. Vidare beskrivs och förklarad den hotbildspolitiska utvecklingen i Sverige, med fokus på skeendet efter kalla krigets slut. Författaren förklarar också vad som skiljer de lyckade från de misslyckade försöken att göra frågor till säkerhetspolitiska hot.

Johan Eriksson är professor i statsvetenskap vid Södertörns högskola.
Visa hela texten

Passar bra ihop

  1. Kampen om hotbilden : rutin och drama i svensk säkerhetspolitik
  2. +
  3. Hotet från Ryssland

De som köpt den här boken har ofta också köpt Hotet från Ryssland av Oscar Jonsson (inbunden).

Köp båda 2 för 524 kr

Kundrecensioner

Har du läst boken? Sätt ditt betyg »

Fler böcker av Johan Eriksson

Övrig information

Varför har försöken att göra miljöproblem till säkerhetspolitiska hot misslyckats, medan cyberhotet fått ett starkt genomslag på den säkerhetspolitiska dagordningen?
Det finns inte något enkelt samband mellan verkliga hot och uppmärksamheten de får i samhällsdebatten och det politiska beslutsfattandet. Hotbilder kan feltolkas och således både under- och överskattas. De kan också vara resultatet av medvetna manipulationer. När information är bristfällig eller svårtolkad lämnas fältet fritt för såväl överdrivna skräckvisioner som vilseledande trygghetsgarantier.

Att en del hotbilder hamnar på den säkerhetspolitiska dagordningen tycks vara resultatet av filtrering. Denna bok vill visa vad filtreringen består av, hur den kan förklaras och vilka politiska konsekvenser den kan få. Vidare beskrivs och förklarad den hotbildspolitiska utvecklingen i Sverige, med fokus på skeendet efter kalla krigets slut. Författaren förklarar också vad som skiljer de lyckade från de misslyckade försöken att göra frågor till säkerhetspolitiska hot.