Böcker av Anders Burman

Pedagogikens idéhistoria skildrar de dominerande uppfostrings¿¿idéerna och bildningsidealen från antikens Grekland till vår egen samtid. Även om svaren har varierat genom historien är det i hög grad samma frågor - om synen på barn, utbildning, kun...

Läs mer »

Estetiska lärprocesser har under senare år etablerats som ett akademiskt fält och ett ämnesområde inom framför allt landets lärarutbildningar. Det handlar om hur estetiska uttrycksformer kan användas i undervisningen och hur det estetiska på olika...

Läs mer »

En antologi om tretton texter av tretton skribenter med idéhistoriska perspektiv på 1980- och 1990-talen. Från nyliberalism till new age, nationalism till abortdebatt, genomgående ges vi en rik och komplex bild av dessa båda decennier och dessutom...

Läs mer »

Det allmänna missnöjet över den kapitalistiska samhällsordningen tycks idag vara större än på länge. Hur kan det då komma sig att vänstern - trots sin rika intellektuella tradition - inte lyckas utmana den rådande nyliberala hegemonin med trovärdi...

Läs mer »

Politik, filosofi och estetik på 1960- och 1970-talen. Tillsammans består av tjugo nyskrivna texter om 1960- och 1970-talens idéhistoria. Här varvas berättelser om studentupproret och den allmänna politiseringen med mer oväntade infallsvinklar på ...

Läs mer »

Amerikanen John Dewey är inte bara en betydelsefull filosof, utan framför allt är han en av det senaste århundradets allra mest inflytelserika pedagogiska tänkare. Även om hans omfattande författarskap inbegriper studier inom praktiskt taget samtl...

Läs mer »

Vad betyder bildning idag? Hur kan ett politiskt och pedagogiskt radikalt bildningsbegrepp formuleras i dagens globaliserade värld? Vilken roll kan bildning spela i ett utbildningsväsende som i allt högre grad utmärks av målstyrning och det kortsi...

Läs mer »

Fler människor än någonsin studerar idag vidare på eftergymnasial nivå, och den utbildning som ges - och som studenterna själva efterfrågar - motiveras allt oftare i ekonomiska termer, som ett medel för individuella karriärer och nationell ekonomi...

Läs mer »

Hur kan vi tolka vår samtid? Vad utmärks den egentligen av? Vilken betydelse har det förflutna för den tid i vilken vi lever? Sådana övergripande frågor har inga enkla svar. Vår samtid är alltför heterogen, komplex och motsägelsefull för att kunna...

Läs mer »

När utbildning numera diskuteras görs det vanligtvis i termer av nytta, effektivitet och mätbara resultat. Det innebär en utmaning för de gamla bildningsidealen som handlar om att växa som människa, om att utvecklas som medborgare, om akademisk fr...

Läs mer »

För drygt trettio år sedan publicerades Jean-François Lyotards La condition postmoderne, där frågan ställdes om innebörden i arvet från upplysningen. Ska det postmoderna förstås som ett brott med dess rationalitet och universalism, eller som en fo...

Läs mer »

Vad är verkligt? Vad är verklighet? Hur kommer det sig att vi idag är mer benägna att tro på fiktioner än fakta? I sitt omfattande författarskap återvänder Slavoj Zizek oupphörligen till denna fråga. Hans analys av samtidens kapitalistiska samhäll...

Läs mer »

Since Georg Lukács and Karl Korsch in the 1920s, Hegelian Marxism has played a prominent role as a radical intellectual tradition in modern political theory. This anthology investigates how these Hegelian Marxists, in different historical, politic...

Läs mer »

Finns det idag skäl att tala om bildningens återkomst? Ja, mycket tyder på det. Det står i alla fall klart att bildningsbegreppet på senare år återigen har börjat åberopas och diskuteras i många sammanhang, inte minst i samband med företeelser som...

Läs mer »

Romanförfattaren Stendhal säger att konsten ger ett löfte om lycka. Filosofen Theodor W. Adorno tolkar detta så att konsten pekar på det i tillvaron som förebådar utopin. Men, säger Adorno, tillvaron lämnar allt mindre plats för det utopiska. Därf...

Läs mer »

Under de senaste tvåhundra åren har det pågått en kamp om bildningen. Den har handlat om hur begreppet bör förstås och vad det innefattar, för vilka människor bildningen är en angelägenhet och hur den på bästa sätt kan främjas. Debatterna har inte...

Läs mer »

En vanlig uppfattning är att utbildningskvaliteten vid liberal arts college i USA är mycket svår att överträffa. Många av studenterna lyckas bra i arbetslivet,och fler studenter än vid andra typer av lärosäten går vidare till forskarstudier. Vad ä...

Läs mer »

Inom Vetenskapsrådet bildades 2001 Utbildningsvetenskapliga kommittén (UVK) med uppdrag att stödja högkvalitativ forskning med relevans för skolans och förskolans utveckling. I det svenska forskarsamhället är utbildningsvetenskap idag ett etablera...

Läs mer »

This book explores how Evo Morales's victory in the 2005 Bolivian presidential elections led to indigeneity as the core of decolonization politics. Burman analyzes how indigenous Aymara ritual specialists are essential in representing this indigen...

Läs mer »

Indigeneity and Decolonization in the Bolivian Andes: Ritual Practice and Activism explores how Evo Morales's victory in the 2005 Bolivian presidential elections led to indigeneity as the core of decolonization politics. Anders Burman analyzes how...

Läs mer »

This book explores how Evo Morales's victory in the 2005 Bolivian presidential elections led to indigeneity as the core of decolonization politics. Burman analyzes how indigenous Aymara ritual specialists are essential in representing this indigen...

Läs mer »

Carl Jonas Love Almqvists omfattande författarskap rymmer inte bara klassiska romaner som Drottningens juvelsmycke , Amorina och Det går an utan också lärda avhandlingar, religiösa traktater, pedagogiska småskrifter och politiska pamfletter. Refle...

Läs mer »

Det är främst för romanerna vi minns honom, men Carl Jonas Love Almqvist var också känd som en inflytelserik inte sällan obekväm journalist och opinionsbildare. Anders Burman tar i "Politik i sak" ett samlat grepp på Almqvists samhällstä...

Läs mer »

Här undersöker lärare vid Södertörns högskola tradition och praxis inom undervisningen i tio ämnen: arkeologi, filosofi, företagsekonomi, genusvetenskap, geografi, historia, idéhistoria, journalistik, medie- och kommunikationsvetenskap samt musiku...

Läs mer »

Alltsedan Immanuel Kant och andra tänkare under 1700-talet lanserade ordet upplysning har beteckningen varit omdiskuterad. Många har sett upplysningen som något som utgör själva kärnan i västerländsk modernitet. Begreppet har förknippats med en tr...

Läs mer »