Jenny Tunedal - Böcker

Hejdade, hejdade sken är Jenny Tunedals debut från 2003, här i ny utgåva N/L:s poesibibliotek, med förord av författaren Ulf Karl Olov Nilsson. "Satserna, scenerna är enkla skenbart enkla naturligtvis, men ändå. Och varenda diktsida är luftig...

Läs mer »

Rosor skador är en diktsamling som tar sin utgångspunkt i demensen som språkligt och relationellt tillstånd. Den handlar om vad som händer med kärleken och med språket när glömskan tar makten över en människas liv. Om hur relationer, exempelvis me...

Läs mer »

"säg till mig att det går bra / att det går att bortse från förbindelsen mellan min situation och exempelvis kriget" I sin nya diktsamling fortsätter Jenny Tunedal på den inslagna vägen från Kapitel ett (2008). Mitt krig, sviter kretsar ...

Läs mer »

Kapitel ett är en bok där Jenny Tunedal på olika sätt försöker ringa in ensamhet. I elva kapitel skrivs en berättelse utan linjer, utan karaktärer, utan egentlig huvudperson. Den rör sig kring den ensamhet som utlöses av döden, av hemmen, av trädg...

Läs mer »

"säg till mig att det går bra / att det går att bortse från förbindelsen mellan min situation och exempelvis kriget" I sin nya diktsamling fortsätter Jenny Tunedal på den inslagna vägen från Kapitel ett (2008). Mitt krig, sviter kretsar kring de k...

Läs mer »

Rosor skador är en diktsamling som tar sin utgångspunkt i demensen som språkligt och relationellt tillstånd. Den handlar om vad som händer med kärleken och med språket när glömskan tar makten över en människas liv. Om hur relationer, exempelvis me...

Läs mer »

Nominerad till Augustpriset för Årets Skönlitterära Bok 2022 En människa som inte kan sluta sörja: Vad är det hon sörjer, egentligen? Alla de dödas död eller bara den egna oförmågan att leva? En orättvis värld eller en gammal barndom? En förälder ...

Läs mer »

Nominerad till Augustpriset för Årets Skönlitterära Bok 2022 En människa som inte kan sluta sörja: Vad är det hon sörjer, egentligen? Alla de dödas död eller bara den egna oförmågan att leva? En orättvis värld eller en gammal barndom? En förälder ...

Läs mer »

Det är någonting som skaver med den till synes fullständiga bild ett uppritat släktträd erbjuder. Det enkelt tillrättalagda ger sken av att visa på sanna sakförhållanden. I släktträdet syns inte en förälders mentala, känslomässiga eller fysiska nä...

Läs mer »

Om minne och glömska - av två av våra främsta poeter respektive dramatiker: »Läsningen för med sig en virvelvind av motstridiga känslor, av sorg och av kärlek; den är plågsam och omöjlig att värja sig ifrån. Det märks att Kung Mor är resultatet av...

Läs mer »

Om minne och glömska - av två av våra främsta poeter respektive dramatiker: »Läsningen för med sig en virvelvind av motstridiga känslor, av sorg och av kärlek; den är plågsam och omöjlig att värja sig ifrån. Det märks att Kung Mor är resultatet av...

Läs mer »

Poeten och litteraturkritikern Jenny Tunedals förord till Hitom himlen av Stina Aronson. Om Hitom himlen: I övre Norrland, »ödelandet«, fann Stina Aronson [1892 - 1956] sin slutliga litterära hemvist 1946 med romanen Hitom himlen . I denna reducer...

Läs mer »

Nyskrivet förord av Jenny Tunedal till Bortförklaring av Elsa Grave. Om Bortförklaring: "Idag skulle Elsa Grave kanske kallas zoopoet, eller ekopoet. Hon återkommer ständigt till naturen och till djuren, oftast inte som symboler, utan som faktiska...

Läs mer »

"Satserna, scenerna är enkla skenbart enkla naturligtvis, men ändå. Och varenda diktsida är luftig, självlysande, i sanning en njutning. Också de enskilda meningarna är enkla, samlingen innehåller inte ett enda speciellt svårbegripligt ord; ändå ä...

Läs mer »

"Övergången från muntligt framförd till nedskriven poesi skedde åtminstone delvis genom att dikter började ristas in på gravar. Så blev skriften ett minnesmärke - över dödsfall, krig och katastrofer - som till skillnad från talakten kunde age...

Läs mer »