Werner Herzog – författare

Likt en spöke gömmer sig Hiroo Onoda i djungelns urskog. Först kämpar han tillsammans med andra soldater, men slutligen är han ensam kvar. Det är en kamp med såväl naturen som de egna demonerna. Ovan blinkande satelliter, röster från en radio, ett skepp som passerar, människor och soldater på avstånd: ur delar skapar han sig en bild av världens förändring. Författaren Werner Herzog har själv träffat denne soldat i Japan. Hans bok om Onoda är glödande bilddans, där vår existens mening och vansinne flyter samman.

»Var han på den tiden en sömngångare, eller drömde han det som var idag, som var nuet? På Lubang funderade han ofta på detta. Det fanns inga bevis för att han var vaken när han var vaken, och inga bevis för att han drömde när han drömde. En skymningsvärld.«

Hiroo Onoda var en ung man när Japan kapitulerade för USA och andra världskriget slutade. Hiroo Onoda var en gammal man när äntligen också hans eget krig slutade. Årtionden efter kapitulationen fortsatte han att försvara en obetydlig ö i Stilla havet.

Werner Herzog (f. 1942) får i november 1974 ett samtal som meddelar att Lotte Eisner är döende. Som för att besvärja döden beger han sig ut på en vandring från München till Paris. Hans beskrivning av färden är en sällsam skildring av landskapet och vandringens villkor. 

Madeleine Gustafsson har för denna nyutgåva i delar reviderat sin översättning. Kritikern Mikaela Blomqvist har skrivit efterordet. 

In 1997, Werner Herzog was in Tokyo to direct an opera. His hosts asked him, Whom would you like to meet? He replied instantly: Hiroo Onoda. Onoda was a former solider famous for having quixotically defended an island in the Philippines for decades after World War II, unaware the fighting was over. Herzog and Onoda developed an instant rapport and would meet many times, talking for hours and together unraveling the story of Onoda's long war. At the end of 1944, on Lubang Island in the Philippines, with Japanese troops about to withdraw, Lieutenant Hiroo Onoda was given orders by his superior officer: Hold the island until the Imperial army's return. You are to defend its territory by guerrilla tactics, at all costs. . . . There is only one rule. You are forbidden to die by your own hand. In the event of your capture by the enemy, you are to give them all the misleading information you can. So began Onoda's long campaign, during which he became fluent in the hidden language of the jungle. Soon weeks turned into months, months into years, and years into decades-until eventually time itself seemed to melt away. All the while Onoda continued to fight his fictitious war, at once surreal and tragic, at first with other soldiers, and then, finally, alone, a character in a novel of his own making. In The Twilight World, Herzog immortalizes and imagines Onoda's years of absurd yet epic struggle in an inimitable, hypnotic style-part documentary, part poem, and part dream-that will be instantly recognizable to fans of his films. The result is a novel completely unto itself, a sort of modern-day Robinson Crusoe tale: a glowing, dancing meditation on the purpose and meaning we give our lives.