Fronesis - Böcker

I numret introduceras en rad centrala samtida klassteoretiker. Dessutom granskar vi de klassmässiga realiteterna bakom vår tids diskussioner om utanförskap, klassresor, medelklass och prekariat. Innehåll i Fronesis nr 40-41: Magnus Wennerhag: Inle...

Läs mer »

REVOLUTION Men revolutionen är inte bara något som varit, utan kan också kasta nytt ljus över vår samtids fantasilöshet i fråga om framtiden. I en tid då revolution - tanken om ett radikalt brott med den rådande ordningen - är frånvarande, riskera...

Läs mer »

GENETIK OCH RAS I Fronesis nr 66-67 undersöker vi förhållandet mellan genetik och ras i en rad översatta och nyskrivna texter av såväl genetiker som samhälls- och kulturvetare. Syftet är att introducera en tvärvetenskaplig debatt som i Sverige int...

Läs mer »

ERKÄNNANDE Ambitionen med Fronesis nr 74-75 är att fördjupa förståelsen av erkännande. Genom några centrala texter belyser vi olika aspekter av denna komplexa erfarenhet hela vägen från existentiell strävan till politisk kamp. Hegels herre-slav-di...

Läs mer »

DE REAKTIONÄRA Fronesis nr 76-77 belyser denna utveckling utifrån en rad nyskrivna och översatta texter. Numret inriktar sig särskilt på ideologin och den politiska strategin hos de reaktionära rörelser som är på frammarsch. Vi undersöker deras hi...

Läs mer »

Det talas allt oftare om »demokratins kris«. Valdeltagandet sjunker och de politiska partierna tappar medlemmar. Förtroendet för de politiska institutionerna minskar alltmedan politikens former förändras: vi ser att privata aktörer får allt större...

Läs mer »

LANDSBYGDER Sveriges landsbygder har under det senaste seklet präglats av avfolkning. I dag bor ungefär en tredjedel av landets befolkning i områden som klassas som landsbygd. Men en minskande befolkning betyder inte att landsbygden inte längre an...

Läs mer »

Under 1970-talet fanns en levande svensk utgivning av böcker som anknöt till Karl Marx huvudverk »Kapitalet«. Ett kvartssekel senare ser situationen annorlunda ut, trots att nyläsningarna av Marx fått ett ordentligt uppsving internationellt. I Fro...

Läs mer »

VÄNSKAP I Fronesis nr 70-71 sätts frågan om vänskap i ett vidare samhälleligt och politiskt sammanhang. Vad vänskap är och vilken roll den spelar varierar ju efter den typ av samhälle som relationen uppstår i. Den amerikanske filosofen Todd May me...

Läs mer »

Vår samtid påminner oss ständigt om att vi kan bli bättre versioner av oss själva. Vi kan anlita en coach, gå i terapi, läsa självhjälpslitteratur eller skriva in oss på en kurs i mindfulness. Vid sidan av arbetet på en alltmer prekär arbetsmarkna...

Läs mer »

YTTRANDEFRIHET Fronesis nr 78-79 är ett fullspäckat nummer utan döda punkter. Yttrandefrihetsexperten Nils Funcke tecknar historien om yttrandefrihetens reglering i Sverige under de senaste tjugo åren - och det är ingen uppmuntrande läsning. Arbet...

Läs mer »

Den amerikanska filosofen Amy E. Wendling menar i sin text i numret att krisbegreppets många betydelser avspeglar en central erfarenhet i vårt samhälle, nämligen den sociala och politiska ovisshet som följer av ekonomins strukturerande ställning. ...

Läs mer »

Lyxkonsumtion, Stureplansbrats, medelklass och överklass diskuteras allt flitigare. Samtidigt har den partipolitiska borgerligheten tagit över regeringsmakten. Men vad innebär det att tala om borgerlighet i dagens Sverige? Vilka tillhör denna soci...

Läs mer »

Vår värld framställs ofta som alltmer gränslös och möjlig att fritt röra sig över. Men möjligheterna till mobilitet är ojämlikt fördelade. Turister och affärsresenärer från nord reser nästintill obehindrat, medan flyktingar och arbetsmigranter frå...

Läs mer »

Mer än halva mänskligheten bor nu i städer. Och det är inte i nord som den största tillväxten av stadsbefolkningar sker, utan i syd. Föreställningen om syd som ruralt och jordbruksdominerat, i motsats nord som antas vara urbant och industriellt, f...

Läs mer »

Vårt samhälle beskrivs ofta som ett kunskapssamhälle. Allt fler tillbringar allt större del av sina liv i utbildningsinstitutioner. Inom politiken diskuteras ständigt hur kriser inom utbildningsväsendet ska lösas eller hur fler ska bli mer välutbi...

Läs mer »

Kulturpolitiken debatteras livligt, samtidigt som gränsen mellan kulturpolitik och andra politikområden luckrats upp. Sådant som förknippats med kultursektorn har alltmer blivit en del av de »nya ekonomierna«, men har det förbättrat kulturprodukti...

Läs mer »

I dagens Europa befinner sig få socialdemokratiska partier i regeringsställning. Den »tredje vägens« politik, förknippad med Tony Blair och New Labour, tycks ha förlorat sin lyskraft. Ett drygt årtionde efter Blairs valseger 1997 är det få som sök...

Läs mer »

Liberalismen förändras. Traditionellt värnade liberalismen den enskildes rätt mot staten eller majoriteten. Friheten att uttrycka sina åsikter sågs som demokratins kärna. Folkpartiet liberalernas nya linje innebär snarare att staten ska övervaka s...

Läs mer »

Det talas i dag om politikens död. Tron på en kollektiv politisk befrielse har ersatts av individuella livsstilar och riskhantering. Det som en gång sades vara politikens förlängning, kriget, blivit det ord som i stället för politik ska uttrycka k...

Läs mer »

I Fronesis nr 34 diskuteras folkets betydelse för demokratin. Vilket är det »folk« som ständigt åberopas för att genomdriva samhällsförändringar eller upprätthålla status quo? Vi undersöker folkbegreppets historia, samtida uttryck för populism och...

Läs mer »

Vad är utveckling? Samhällets syn på utveckling förändras. Under senare år har bistånds- och utvecklingspolitiken alltmer kommit att präglas av marknadslösningar. Samtidigt ifrågasätts den dominerande uppfattningen om vad utveckling syftar till. I...

Läs mer »

I Botkyrka, Stockholm, och skånska Staffanstorp säljs allmännyttiga bostäder till privata alternativ, trots de boendes intensiva protester. Ombildningarna till bostadsrätter har, i de större städerna, gått i rekordfart i takt med ökad boendesegreg...

Läs mer »

I det allmänmänskligas namn I en tid då det mobiliseras kring nationalstatens, folkgemenskapens och det religiösa samfundets särart kan tanken på en universell frigörelse te sig avlägsen. Trots att vi delar levnadsvillkor i större utsträckning än ...

Läs mer »

Hur styrs familjen i dagens samhälle? En rad av numrets texter handlar om vad den politiska styrningen av familjen innebär i dag, i Sverige såväl som i andra länder. Sociologen Åsa Lundqvist och historikern Helene Brodin beskriver i sina respektiv...

Läs mer »

I Fronesis nr 1 lyfts grundläggande maktfrågor. Fokus sätts på ekonomins ständiga konfliktdimension. I stället för att se ekonomins demokratisering som en historisk nödvändighet, diskuterar vi den som en möjlighet att utmana maktförhållanden som a...

Läs mer »

Berlinmurens fall tycktes markera slutet för den kommunistiska utopin, men samtidigt bars förändringen fram av en utopisk energi och drömmar om ett pluralistiskt samhälle utan förtryck. Det nya årtusendets inträde har samtidigt setts som inledning...

Läs mer »

Vi lever i en tid då den politiska samstämmigheten har gjorts till dygd inom politiken. Under 1990- och 2000-talet lämnade många socialdemokratiska partier den polariserande vänsterpositionen till förmån för det harmoniska mittenfältet. Samtidigt ...

Läs mer »

Att producera sanningar i maktens tjänst Produktionen av sådana sanningar i maktens tjänst diskuteras utifrån fyra teman: idén om »civilisationernas kamp«, konsumtionsideologin, samtidens tidsuppfattning och antiziganismens återkomst. Bland de int...

Läs mer »

EKONOMISKT VETANDE Efter den globala finanskrisen 2008 har den ekonomiska vetenskapen hamnat i blickfånget. Studentrörelser och heterodoxa ekonomer har kritiserat det dominerande ekonomiska paradigmet och krävt ökad pluralism. Den senaste tidens p...

Läs mer »