Institutet för språk och folkminnen, Göteborg - Böcker

"Vi slapp bombningar och skjutande, men påverkades i allra högsta grad" skriver Nina från Majorna i Göteborg. En annan av dem som var med under åren då andra världskriget pågick, säger att hon har burit med sig minnet av det genom hela l...

Läs mer »

Naturen för mig: Nutida röster och kulturella perspektiv är en populärvetenskaplig bok om människor och natur. Den bygger på erfarenheter och berättelser som vittnar om att ämnet är engagerande, stort och svårgripbart. I Naturen för mig medverkar ...

Läs mer »

Det här är en ordbok som visar äldre blekingska - sådana ord och uttryck som farfar eller mormor känner bäst igen och kanske fortfarande använder. Här finns tre möjligheter att hitta ett ord. Man kan antingen leta bland normaliserade former, dvs. ...

Läs mer »

Ortnamnen i Stångenäs härad behandlar namn i det område som idag utgörs av Lysekils kommun (utom Skaftö). I boken förklaras och kommenteras områdets bebyggelsenamn: härads- och sockennamn, namn på byar, gårdar, torp och backstugor. En del av dem a...

Läs mer »

Boken behandlar namnförrådet i det område som förr bar namnet Tunge härad och som idag är en del av Munkedals kommun. I boken förklaras och kommenteras häradsnamnet, namn på i häradet belägna socknar, byar, gårdar, f.d. torp och andra smärre bebyg...

Läs mer »

Namnet Sotenäs finns omnämnt redan i de gamla isländska sagorna och avsåg från början troligen det näs som skjuter ut i Soten, havsområdet utanför Bohuskusten söder om Väderöarna och Fjällbacka skärgård och norr om Smögen och skärgårdsområdet däru...

Läs mer »

Det ropades i skymningen ute på en myr påstod år 1680 en kvinna i Rone socken på Gotland. För henne och andra sockenbor framstod ropen som läten från ett övernaturligt väsen - från ett i lönn fött och mördat barn. Det var en barngast som skrek om ...

Läs mer »

Det som tidigare var Tanums härad (Tanums och Lurs socknar) är idag en del av Tanums kommun. I denna bok förklaras och kommenteras häradets bebyggelsenamn: härads- och sockennamn, namn på byar, gårdar, torp och backstugor. En del av namnen används...

Läs mer »

I omkring tvåhundra år har barn och ungdomar i Sverige klätt ut sig till påskkäringar. Liksom alla levande traditioner har också detta maskeringsupptåg förändrats. På 1800-talet klädde ungdomar ut sig till oigenkännlighet och försökte på olika sät...

Läs mer »

Allt färre människor i Sverige talar dialekt. Det beror främst på att dialekterna jämnats ut och allt mer kommit att likna standardsvenskan. I större städers omnejd är det också tydligt att drag, som tidigare betraktats som urbana, sprider sig. In...

Läs mer »

Ortnamnen i Stångenäs härad behandlar namn i det område som i dag utgörs av Lysekils kommun. I boken förklaras och kommenteras namn på sjöar, vattendrag, vägar och stigar, hamnar, berg, mossar, myrar, åkrar och ängar med mera - namn som inte betec...

Läs mer »

Från abbedánk till övårvaolsvär. I ordboken Skånska dialektord hittar du äldre skånska dialektord. Den berättar vad orden betyder, hur de uttalas och vad de har för normaliserad svensk form. Man kan också ta reda på hur en viss betydelse kan uttry...

Läs mer »

En av islams grundpelare är hajj - vallfärden till Mecka. Genom att allt fler svenskar identifierar sig som muslimer är hajj en tradition som många i Sverige på olika sätt kommer i kontakt med. Röster om hajj introducerar den muslimska vallfärden ...

Läs mer »

Ortnamnen i Sotenäs härad behandlar namn i det område som idag till största delen utgörs av Sotenäs kommun. I boken förklaras och kommenteras områdets bebyggelsenamn; härads- och sockennamn, namn på byar, gårdar, torp och backstugor. En del av dem...

Läs mer »

Skånes ortnamn ger en namnvetenskaplig redogörelse för bebyggelsenamnen i Skåne. Varje volym omfattar ett av landskapets 23 härader. Namnbelägg ur äldre och yngre skriftliga källor redovisas, jämte dialektuttal och kamerala uppgifter. I centrum st...

Läs mer »