Visar resultat för..."Lunds universitet, Media-Tryck"

Fysik i vätskor och gaser i en uppdaterad version. En kursbok för universitet och högskolor i grundläggande termodynamik och lite flödesmekanik. De första kapitlen behandlar, i tur och ordning, temperatur, värme och tryck. Därefter följer ideala gaslagen, reala gaser, vätskor och ytenergi. I ett kapitel om strömmande vätskor och gaser härleds Bernoullis ekvation som sen används för att beskriva ett antal tillämpningar. Värme, arbete och inre energi sätts samman i termodynamikens första huvudsats (energiprincipen) och termodynamikens andra huvudsats ger förutsättningen för en värmemaskin. Carnotprocessen används för att beräkna ideal verkningsgrad hos värmemaskiner och Stirlingmotorn får fungera som praktiskt exempel. Kretsprocesser används också för att förklara funktionen hos kylskåp, frys, luftkonditionering och värmepump. Efter ett avsnitt med statistisk mekanik slutar framställningen med en genomgång av värmeöverföring via ledning, konvektion och strålning. I slutet av varje kapitel finns övningsexempel av två typer, dels konceptuella frågor som ska träna fysikaliskt tänkande och dels uppgifter som kräver matematiska beräkningar. Båda övningstyperna är försedda med facit och ledningsdel. Göran Jönsson är docent i Atomfysik vid Lunds Universitet. Som undervisare har han flera gånger blivit utsedd till Årets Lärare på olika ingenjörsprogram vid Lunds Tekniska Högskola.

Kodex: Boken i medeltidens Sverige är en handbok byggd på den senaste forskningen och handlar om boken som objekt och som kulturprodukt i en tid då Sverige inlemmades i den europeiska bildningssfären. De tjugo specialskrivna texterna rör sig från bokens framställning och gestaltning, över skriftsystemens och illustrationskonstens utveckling, till användning, utbyte och samlande av böcker i både handskrift och tryck. Boken har tillkommit vid Avdelningen för bokhistoria, Lunds universitet. Författarna är ledande medeltidsforskare från en rad olika verksamhetsfält.

De statistiska vetenskaperna har varit representerade vid Lund universitet i mer än 120 år. Under namnet Statistik sedan 1902, under namnet Matematisk statistik sedan 1915. När Lunds Tekniska Högskola LTH startade sin verksamhet 1961 såg docenten Gunnar Blom till att matematisk statistik blev ett viktigt ämne även för ingenjörer. Georg Lindgren efterträdde Gunnar Blom som professor vid LTH och är nu professor emerius med nästan 65 års erfarenhet av ämnet. Boken är en personligt färgad berättelse som skildrar hur ett ämne, som med rätta kallas variationens vetenskap, har överlevt 1970-talets och senare tiders universitetsreformer, odlat vetenskapliga specialitéer inom sannolikhetsteori och statistik, och omsatt forskningen till konkreta verktyg i ett brett spektrum av samhällsnyttigheter. Den som söker ett idéhistoriskt perspektiv kan läsa boken som en rad exempel på hur vetenskapliga idéer, födda i en mycket speciell miljö, kan spridas till andra, till synes väsenskilda, verksamheter. Steget från slumpens inverkan på telefontrafik till så olika områden som extremväder och diagnos och uppföljning av ögonsjukdomar är kortare än man kanske föreställer sig.

En kursbok i våglära, akustik och optik för nybörjarnivå på universitet och högskolor. Framställningen börjar med en matematisk beskrivning av en punkt som svänger och sedan sätts flera svängande punkter samman till en vågrörelse. Tvungen svängning och resonans behandlas i ett eget kapitel. Ljudets fart, reflektion och dopplereffekt undersöks i tre kapitel. Därefter följer ljudtryck och intensitet tillsammans med hörsel, röst och enkla musikinstrument. Efter ett kapitel med frekvensanalys går framställningen över från mekaniska vågor (vibrationer och ljud) till elektromagnetiska vågor (t.ex. ljus), som får ett eget kapitel. Grunden till den geometriska optiken behandlas i två kapitel i form av speglar och linser och senare kombineras de i ett kapitel med optiska instrument. Den fysikaliska optiken behandlar först böjning (diffraktion) och upplösning i optiska system. Sen följer tre kapitel med olika tillämpningar och boken slutar med ett kapitel om polariserat ljus. I slutet av varje kapitel finns övningsexempel av två typer, dels konceptuella frågor som ska träna fysikaliskt tänkande och dels uppgifter som kräver matematiska beräkningar. Båda övningstyperna har ett facit och en ledningsdel med lösningstips som finns i slutet av boken. Göran Jönsson är docent i Atomfysik vid Lunds Universitet och författare till flera läroböcker i fysik för universitet och högskolor. Som undervisare har han flera gånger blivit utsedd till Årets Lärare på olika ingenjörsprogram vid Lunds Tekniska Högskola.

Postorder ses oftast som ett sätt att handla varor på distans. Men det är också ett medium som förbinder människor över avstånd. För det tidiga 1900-talets svenska landsbygdsbefolkning var postorder lika mycket ett sätt att komma i kontakt med en större värld som ett sätt att göra inköp. Människor svarade på varuannonser, läste postorderkataloger, var försäljningsagenter i sina lokalsamhällen och tog del av landsomfattande reklamturnéer och tävlingar. I En förbindelse med en större värld träder den svenska landsbygden fram som en dynamisk plats för det nya industri- och varusamhällets utveckling. Utifrån en analys av det medierade mötet mellan postorderföretaget Åhlén & Holm och dess publik, visar boken att postorderns tidiga historia är en viktig pusselbit för att förstå såväl vardagens livsvillkor och föreställningsvärldar som framväxten av det svenska konsumtionssamhället. CHARLOTTE NILSSON är mediehistoriker verksam vid Lunds universitet. En förbindelse med en större värld är hennes doktorsavhandling.

Hur vanligt är det att eleverna i årskurserna 7, 8 och 9 inte klarar matematiken? Har alla elever som inte får godkänt i matematik dyskalkyli? Vilka andra skäl kan ligga bakom elevernas låga prestationer i matematik? Med dessa frågor som utgångspunkt har Ingemar Karlsson inventerat slutbetyg och provbetyg i elva skånska kommuner och intervjuat elever i årskurs 9 samt deras matematiklärare. Betygsinventeringen och intervjuerna med elever och lärare har visat att skolorna brottas med problem kring betygsättning, likvärdighet och att utveckla undervisningen så att den främjar de elever som får problem med sina matema- tikstudier. Resultaten av intervjuerna med elever som inte klarar matten samt deras lärare visar att eleverna huvudsakligen uppger matematikängslan, täta lärarbyten och dålig arbetsmiljö som förklaringar till sina låga prestationer. Lärarna lyfter fram elevernas dåliga kunskaper, ointressen och låg arbetsnivå. Förklaringarna till låga prestationer i matematik återfinns inom den utbildningsvetenskapliga sektorn. Detta är ett intressant och betydelsefullt resultat av studien. Lärarintervjuerna klargör också de åtgärder som skolan har vidtagit för att stödja eleverna. Dessa åtgärder är huvudsakligen av organisatorisk karaktär: inrättande av speciella grupper och extra stödlektioner. Det finns därmed ett stort behov av evidensbaserade interventionsprogram för elever med låga prestationer i matematik.

I den andra uppdaterade och utvidgade upplagan besvaras över 70 frågor i boken. Här följer några exempel: Vad är det för spår som syns efter flygplan? Hur många kilo kan man banta bort på en vecka? Är du vänster- eller högerögd? Kan man snabbkyla en ölburk på några minuter? Ser man smalare ut klädd i svart? Varför blir man lättare solbränd på stranden? Varför känns det svalare när man startar en fläkt? Varför är promenader så bra träning? Syns gula tennisbollar bättre än vita? Varför blir en tunn t-shirt genomskinlig när den blir blöt? Varför ser fullmånen så stor ut nära horisonten? Kan man se kinesiska muren från rymden? Varför flyter man i Döda Havet men sjunker i en bubbelpool? Varför gnistrar en diamant mer än en likadan glaskopia? Vad menas med att ett flygplan går genom ljudvallen? Hur högt kan man hoppa på månen? Hur fungerar en ljuddämpare till ett vapen? Går vattenvirvlar åt olika håll på norra och södra halvklotet? Frågeställningarna illustreras av mer än 500 figurer eller foton. Göran Jönsson är docent i Atomfysik vid Lunds universitet och författare till flera läroböcker i fysik för universitet och högskolor. Som undervisare har han flera gånger blivit utsedd till Årets Lärare på olika ingenjörsprogram vid Lunds Tekniska Högskola.

Under Berlins filmfestival 1961 mottogs kortfilmen Kadens av en entusiastisk publik. PETER KYLBERG inledde vad som skulle komma att bli en problemfylld bana som målande och musicerande experimentfilmare inom ramen för biograffilmens förutsättningar. Det svenska 1960-talet präglades av en rad filmkulturella förändringar och en ny socialt medveten film eftersöktes. Kylbergs färgexperiment JAG, ett resultat av det nyetablerade Filminstitutets satsning på kvalitetsfilm, sågs som den svenska filmens ”dåliga samvete”. En inkrökt film i en utåtriktad tid. "Filmreformens förste avantgardist" spänner över fyra decennier och är lika mycket en konstnärsstudie som en under-sökning av experimentfilmens och filmkonstnärsrollens vara och villkor inom ramen för den svenska välfärdsstatens kulturpolitik. LARS DIURLIN är filmvetare och verksam vid Språk och litteraturcentrum, Lunds universitet. Han undervisar även vid Linnéuniversitetet och har tidigare arbetat med filmfestivaler och filmdistribution. "Filmreformens förste avantgardist" är hans doktorsavhandling. Medföljande Blu-ray-skiva innehåller sju nyrestaurerade och tidigare outgivna filmer av Peter Kylberg: Kadens (1961), En kortfilm av Peter Kylberg (1963), Paris D-moll (1964), Opus 25 (1980), DU (1987), F-42 (1991) och I stället för ett äventyr(1996). Med en total speltid på 230 minuter innehåller skivan även unikt extramaterial med tv-intervjuer från 1966 och 1980.

Rättssociologi är vetenskapen om förhållandet mellan rätten och samhället, norm och beteende. Rättssociologin behandlar således rättvisa och orättvisa, makt och inflytande, likhet och olikhet, under- och överordning samt vad det är som framkallar handlande i olika situationer. Det är självfallet av stort rättssociologiskt intresse att studera vad man väljer att reglera i lag, hur man väljer att reglera detta och vilka medel som används, och riktas mot vem, för att tillse regelns efterlevnad. Rättssociologen tar inte sällan sin utgångspunkt i ett eller flera exempel på faktiskt handlande, oftast med rättslig förankring. Det är mot denna bakgrund man ska se utgivningen av denna samling artiklar om samhället och vardagen. Heidi Avellans texter sätter fingret på många viktiga och aktuella frågor. Frågor som är allmänmänskliga, men som också är rättsligt relevanta i den meningen att de handlar om samhällets inställning till moraliska och mänskliga förhållanden, inställningar som kommer till uttryck i lagstiftning. Flera av ämnesområdena Heidi Avellan behandlar belyser olika aspekter av diskriminering av underordnade grupper i samhället – i synnerhet kvinnors och invandrares svårigheter att få tillgång till makten i det offentliga rummet granskas i texterna. Heidi Avellan är journalist och har verkat som redaktör, utrikeskorrespondent, recensent och frilansskribent i olika massmedier i Sverige, Danmark och Finland, de senaste åren som ledarskribent och kolumnist på Sydsvenska Dagbladet.

I tre decennier har professor Jens Rydström varit med och format historieforskningen om marginaliserade grupper. Han har varit central i etablerandet av homo- och queerhistoria som forskningsfält i Sverige. Han har aldrig tvekat för de mest tabubelagda ämnen, och har varit med och lagt grunden för forskningsfältet sexualitet och funktionshinder i Skandinavien. Jens har även bidragit med banbrytande forskning om sexarbetares historia i Skandinavien. Denna bok presenterar en brokig samling bidrag av forskare som alla har inspirerats av Jens Rydströms vetenskapliga gärning.

Boken är en introduktion till atom- och kvantfysik med inriktning mot tillämpningar och den är i första hand tänkt som kursbok för universitet och högskolor. Framställningen börjar med en historisk översikt av de upptäckter som lade grunden till atomfysiken. I det andra kapitlet introduceras den speciella relativitetsteorin som behövs på flera ställen i atomfysiken. De följande tre kapitlen behandlar atomfysikens viktigaste byggstenar i form av elektron, atomkärna och foton. De används sen i kapitlet om Bohrs atommodell som utgjorde ett viktigt framsteg inom atomfysiken. Därefter, i det sjunde kapitlet, dyker kvantmekanikens vågmodeller upp och där behandlas några enkla specialfall. Successivt introduceras fyra kvanttal och i det nionde kapitlet används de för att visa uppbyggnaden av det periodiska systemet. I det tionde kapitlet kopplas rörelsemängdmomenten från elektronens rörelse och dess spinn samman, för att förklara uppkomsten av olika typer av energinivåer i atomerna. De följande två kapitlen behandlar utförligt de mycket viktiga tillämpningarna röntgenstrålning och laserfysik. I det sista kapitlet undersöks atomkärnornas uppbyggnad och olika typer av radioaktivitet. I slutet av varje kapitel finns övningsexempel av två typer, dels konceptuella frågor som ska träna fysikaliskt tänkande och dels uppgifter som kräver matematiska beräkningar. Båda övningstyperna är försedda med facit och ledningsdel.

Jes Wienberg gick i pension våren 2025 efter att under många år ha varit knuten till institutionen för arkeologi och antikens historia vid Lunds universitet. I den här boken adresserar trettionio författare lika många ämnen och forskningsproblem, varav många anknyter till de område som alltid varit i fokus för Jes intresse, det kyrkliga kulturarvet i vid mening. Men här finns även artiklar om kastaler, skattfynd, medeltida keramik och de obesuttnas kulturarv. Bokens författare är alla välrenommerade forskare knutna till universitet, museer och arkeologiska företag runt om i Norden. Vi hoppas att såväl många arkeologer och historiker som en intresserad allmänhet kommer att finna i bokens innehåll lärorikt. Med den här boken vill vi hylla en god vän, en god kollega och en framstående forskare i historisk arkeologi.

De moderna kvinnorna med korta kjolar och ännu kortare hår som jazzade sig igenom 1920-talets nöjesliv är en bild som reproduceras i populärkulturen än idag. Men de moderna kvinnorna sågs i sin samtid inte endast som nöjeslystna kommersiella produkter, utan användes som en arena för att diskutera frågor om nationalitet, rasbiologi, genus, kropp och det moderna samhällets utmaningar. De moderna kvinnorna ifrågasatte nämligen traditionella genusstrukturer, genom att idrotta, köra bilar, ställa nya krav på äktenskapet eller helt enkelt välja bort giftermål till förmån för ett självförsörjande singelliv. Samtidigt politiserades och granskades deras kroppar, korta kjolar och livsstil. Under 1920-talets första år i Sverige hade kvinnor uppnått rösträtt och juridisk likställighet i äktenskapet och nya lagar gav dem större utrymme på arbetsmarknaden. Hur skulle ett modernt framtida samhälle se ut där kvinnor uppförde sig, såg ut som, och ställde samma krav på frihet som män? Det är hur denna fråga debatterades i veckopressen som undersöks i denna bok. De moderna kvinnorna var ett globalt fenomen under 1920- och 1930-talen, men det tog sig olika uttryck i olika länder. I den svenska debatten framhölls Sverige som ett jämställdhetens förlovade land, på samma gång som det ansågs viktigt att sätta gränser för femininiteten och moderniteten för att värna om och bevara svenskheten. Det är tongångar som känns igen än idag, när nationalistiska vindar, som vill begränsa kvinnors utrymme, sveper över Sverige. Emma Severinsson, f. 1984, är historiker vid Lunds universitet. Moderna kvinnor är hennes doktorsavhandling.

Det finns energi att hämta i empiriska iakttagelser och det kan vara en fröjd att utvinna den energin. Så lyder budskapet i den här vänboken till Malin Åkerström, professor emerita vid Lunds universitet. Med nedslag i vitt skilda fält och projekt vill författarna exemplifiera och analysera det speciella samspel som äger rum mellan empiri och forskare i olika samhällsvetenskapliga ämnen. Det rör sig om en tolkande aktivitet som är nyfiken och öppen för överraskningar och lyckoträffar. Malin Åkerström har under flera decennier bedrivit forskning i den här andan och publicerat en rad färgstarka och stilbildande böcker och artiklar. Den empiriska glädjen är en antologi uppdelad i fyra delar: brott och straff, kultur och kontroll, interaktioner och ritualer samt forskare och fält. Boken innehåller bidrag från 30 författare vid olika lärosäten och riktar sig till forskare och studenter i sociologi, kriminologi, socialt arbete och socialantropologi samt angränsande ämnen.

Den lilla hjärtattacken som uppstår när man undrar ifall man glömde låsa toalettdörren, stressen som infinner sig när man byter från blöta badkläder under handduk på offentlig strand, mardrömmen i vilken man inser att man de senaste fem minuterna tydligen strosat genom sin arbetsplats utan kläder – känner du igen dig? Nakenheten väcker känslor av rädsla och skam som är djupt rotade i den civiliserade människan, men varför? Denna uppsats djupdyker i samtida förhållningssätt gentemot offentlig nakenhet genom att studera tv-programmet Naked Attraction, ett program som utmanar det omgärdande samhällets skambeläggande av offentlig nakenhet och på så vis skapar nya, progressiva medieringsregler och en trygg, jämlik samt inkluderande syn på den nakna kroppen. Naked Attraction är den mediala nudiststranden.

Den femtonde nationella konferensen i svenska med didaktisk inriktning hölls vid Lunds universitet den 23-24 november 2022. Temat var Språk och litteratur - en omöjlig eller skön förening? I denna volym presenteras dom tre plenarföreläsarna samt ett urval av sektionsbidragen. Texterna är på svenska, danska och norska, och inbegriper nära nog hela forskningsfältet svenska med didaktisk inriktning.

‘Sámi feminist inquiry is like the rivers journeying through Sábme, continuously shifting and moving. At times the rivers quiet and freeze over, yet they are never stagnant or dead. And in the spring, as the snow melts, they flow abundantly, transferring new vitality through the land.’ This study explores, illuminates, and analyses Sámi feminist knowledges conceptualised as diverse and fluid feminist knowledges that both arise within and create Sámi realities. The study focuses on feminist articulations, enactments, and dialogues from Sámi locations. Particular attention is paid to analyses of gendered settler colonialism and gendered epistemicide in Sweden and Indigenous feminist contributions to decolonisation and resurgence. By exploring the visions and strengths of Sámi feminisms, this study emphasises their significance to Indigenous healing, regeneration, and thriving. The author foregrounds ways of knowing and writing beyond colonial world-making practices to move towards creating Sámi feminist knowledges starting from Indigenous epistemes, conceptualised as relational, interconnected, and response-able ways of knowing, being, and doing. By centring on Sámi perspectives, the study contributes to gender studies in Sweden and the broader scholarly project of developing an analysis of colonialisms in the Nordic region. Ina Knobblock (born in Jiellevárre, 1981) is a Sámi and Tornedalian feminist scholar. Writing-weaving Sámi Feminisms: Stories and Conversations is her doctoral dissertation in gender studies.

I denna vänbok hyllar och uppmärksammar vi en alldeles särskild person - Tapio Salonen, professor i socialt arbete. Tapios forskning tar ställning och söker att göra skillnad; den tar ställning för den ’lilla människan’ och ger sig i kast med de samhällsstrukturer, den politik, de myndigheter och de praktiker som bidrar till att samhällsklyftor upprätthålls eller ökar. Genom att reflektera och analysera i linje med Tapio Salonens forskargärning presenteras forskning som rör samspelet mellan individ och samhälle. Bokens kapitel lyfter exempel på hur vi kan förstå individen i samhället och samhället i individen; hur individens liv formas – begränsas och frigörs – av samhällets strukturer. Frågan: Varför skärper vi oss inte? riktar strålkastarljuset mot hur individen problematiseras och pressas till att ändra sig, även när problemen snarare återfinns i samhällsstrukturen, i dess politik, organisationer och praktiker, vilket inte minst inkluderar socialt arbete som politik- och praktikområde. Här har Tapio Salonens forskningsinsatser genom åren varit omfattande och haft genomslag som de flesta av oss bara drömmer om. Så, hur kan vi alla bli mer som Tapio? Bokens författare, som samtliga haft Tapio som handledare under sin forskarutbildning, gör här utifrån sina olika forskningsområden ett samlat försök att med hela handen peka i vilken riktning vi bör gå. Ett första steg är att öppna ögonen för de strukturer som styr våra liv, och då är denna bok en oumbärlig guide. Det andra steget är att utforska hur ojämlikhet i samhället inte är en slump, utan snarare resultatet av olika aktörers medvetna val. Boken vänder sig till såväl politiker, praktiker och studenter som den som är intresserad av sociala frågor i bred bemärkelse. Läs och lär, för att förstå och förändra. Låt den här boken bli ett verktyg på resan mot en insiktsfull och jämlik framtid!

Studenter som väljer att utbilda sig till ämneslärare i svenska går en flerårig professionsutbildning. Utbildningen ska bidra till studenternas kunskapsutveckling, och de ska tillägna sig både ämneskunskaper och kunskaper om pedagogik, didaktik och metodik. Under en lång ämneslärarutbildning är det rimligt att anta att studenterna förändras och utvecklas både som människor, som blivande lärare och som språkbrukare. I boken Att utbildas till svensklärare i teori och praktik följer författaren fyra lärarstudenter under närmare fem år, och genom ett antal gruppintervjuer undersöker och analyserar författaren lärarstudenternas utveckling till svensklärare. Fokus ligger på deras utveckling i tal, tanke och förhållningssätt till bland annat kunskapssyn, yrkesroll, språkvård, bedömning och elevspråkutveckling. I boken kopplas dessa områden till mer övergripande diskussioner om exempelvis lärarprofessionalism, verksamhetsförlagd utbildning och betygsättning.

Satser som Pannkakor är gott och Inrikespolitik är tråkigt är högfrekventa och helt naturliga för vår språkkänsla. De är en del av det svenska språket och vi möter dem dagligen. Från ett språkvetenskapligt perspektiv är de dock häpnadsväckande. Predikativet i sådana exempel har en t-form, som kontrasterar mot subjektets numerus eller genus. Normalt sett får predikativet en form som är kongruent med subjektet, men inte i denna typ av exempel. Varför då? Fenomenet, som idag brukar kallas pannkaksmeningar, uppmärksammades redan 1904 i svenskan och sedan dess har ett stort antal språkvetare studerat fenomenet. Problemet med vad som motiverar den inkongruenta predikativformen inbjuder också till större frågor som hur kongruens fungerar i allmänhet. Analyserna i forskningslitteraturen illustrerar också flera olika antaganden om hur kongruens triggas och vad genus är. Fenomenet tycks dessutom vara sällsynt i världens språk, vilket gör problemet än mer intressant. Min avhandling syftar till att skapa en djupare förståelse av pannkaksmeningarna, genom att studera fenomenet från tre infallsvinklar. För det första granskar jag den rika forskningshistorien utifrån frågor om hur fenomenet avgränsats, beskrivits och förklarats i olika traditioner, samt vilka ideal och bakgrundsföreställningar som kan skönjas. För det andra beskriver jag fenomenet, dels genom att urskilja välgrundade antaganden från den tidigare forskningen, dels genom att göra nya kompletterande undersökningar. För det tredje förklarar jag en central aspekt av fenomenet, nämligen varför den inkongruenta formen förekommer med nakna subjekt som pannkakor men inte med definita subjekt som pannkakorna.

“Hun maa anses for at være et psykisk degenereret Individ (Psykopat) med et særligt kleptomant Præg.“ Sådan konkluderede en læge i 1932, efter at have foretaget en mentalundersøgelse af 18-årige Lily, der var anbragt på Vejstrup Pigehjem, Danmarks første statslige opdragelsesanstalt for piger. Ved hjælp af journalsager om piger som Lily undersøger denne afhandling opdragelsen på Vejstrup Pigehjem i perioden 1908 til 1940. Den viser, hvordan opdragelsen ikke kun var rettet mod pigernes handlinger, men i særlig grad mod deres følelser og vilje. Gennem en nær relation til forstanderinden skulle vanskelige unge piger trænes i at udvise respektable følelser og derigennem lære at stræbe efter at blive ordentlige piger. Til tider slog opdragelsesprojektet fejl. Mere end hver tiende blev udskrevet, fordi de blev opfattet som uimodtagelige for opdragelse. Afhandlingen viser, hvordan Vejstrups forstanderinder efterspurgte og brugte diagnoser, herunder særligt psykopati, for dels at forklare problemet med ’de uopdragelige’ og dels at argumentere for tildeling af flere ressourcer. Forstanderinderne involverede desuden i stigende grad læger i vurderingen af de anbragte. Afhandlingen viser således, hvordan praksisser i børneforsorgen banede vejen for børne- og ungdomspsykiatriens etablering. Bolette Frydendahl Larsen, f. 1981, er historiker ved Lunds universitet. Opdragelse og diagnosticering er hendes ph.d.- afhandling.

De nordiska länderna har blivit mångkulturella. Frågor som rör identitet diskuteras dagligen i många olika sammanhang. Identitet hänger samman med historia och kulturarvet används för att legitimera olika hållningar i den dagspolitiska debatten. Det finns inget självklart svar på hur man som arkeolog ska förhålla sig till den här diskussionen. Svaren varierar från ett avståndstagande, där man betonar det problematiska i att överhuvudtaget diskutera identitetsfrågor med utgångspunkt i ett arkeologiskt material, till ett bejakande av tanken att det är möjligt att närma sig frågor kring identitet utifrån arkeologisk empiri. Oavsett vilken hållning man intar är det uppenbart att arkeologiämnet måste ta de brännande frågorna om identitet och tillhörighet på allvar. I denna bok belyser 17 arkeologer med skilda utgångspunkter hur identitetsskapande fungerar, och har fungerat, i såväl vår egen tid som i det förflutna. Boken är resultatet av en session på temat arkeologi och identitet vid konferensen VIII Nordic TAG, en samnordisk konferens som anordnades i Lund i maj 2005. Boken Arkeologi och identitet har redigerats av Bodil Petersson och Peter Skoglund vid Institutionen för arkeologi och antikens historia i Lund. Tryckår 2008 Mjukband 162 x 242 mm, illustrerad svart/vit

Games of Justice presents an ethnographic exploration of subjective experiences relying on different historicizations and the ways they inform the connections between law and justice in Northern Kurdistan. By analyzing law and justice as ethnographic objects whose forms and functions are contingent upon being named and attributed meanings, inquiries focus on various historicizations/spatializations in Northern Kurdistan to understand: i) the modern spatiotemporal boundaries of the Turkish nation-state, its law and justice narratives, ii) experiences informing justice aspirations and their translations into the experience-distant language of state law, and iii) appearing/disappearing mechanisms attributed justness and functions of legality beyond the state law. By presenting the accounts, namings and meanings in their multiplicity, this study hopes to contribute to an imaginary of honorable and sustainable peace in Northern Kurdistan.

Förintelsen är ett historiskt skeende som lever vidare i samtidens medvetande i form av minnesmonument, museala utställningar, forskningsinstitutioner och myndigheter. I familjer där det finns överlevande lever minnet också kvar. Vissa av barnbarnen i dessa familjer identifierar sig nu som Tredje generationens överlevande och har tagit på sig uppdraget att förvalta minnet. Studien lyfter fram att minnes-bearbetningen kring Förintelsen av den Tredje generationens överlevande i mångt och mycket baseras på en generationell minnesöverföring som pågått under barnbarnens uppväxt i samtal med den överlevande generationen. Samtidigt florerar en både latent och manifest antisemitism i det svenska samhället vilket formar och påverkar både den judiska gruppen och barnbarnen. Denna socialantropologiska studie visar på dessa samband, att minnet av Förintelsen, i de publika och i de familjära sammanhangen, tillsammans med den samtida antisemitismen, påverkar den judiska identiteten.

Ny version som ersätter 978-91-519-3616-1. Boken är en grundläggande introduktion till ellära med inriktning mot tillämpningar. Framställningen startar med en historisk genomgång av de upptäckter som ledde fram elektrifieringen av vårt samhälle. I det andra kapitlet introduceras grundläggande begrepp såsom laddning, ström, elektriskt fält och spänning. Därefter behandlas olika spänningskällor såsom batterier, solceller och termoelement. I de följande två kapitlen införs de viktiga begreppen resistans och kapacitans. Samtidigt presenteras Kirchhoffs ström- och spänningslag och parallellkoppling av motstånd och kondensatorer härleds. Två kapitel behandlar magnetism och induktion med tillämpningar såsom mikrofon, högtalare och likströmsmotor. När växelström presenterats följer ett kapitel med el i hemmet och elsäkerhet. Halvledare av n- och p-typ förklaras och tillämpas först på dioder och sen på transistorer. Det näst sista kapitlet handlar om elektromagnetiska vågor och visar på olika typer av radiokommunikation såsom bluetooth, wifi, radiofrekvensidentifiering och närfältskommunikation. I det sista kapitlet visas hur digitalisering går till och några ytterligare elektriska mätmetoder tas upp. I slutet av varje kapitel finns övningsexempel av två typer, dels konceptuella frågor som ska träna fysikaliskt tänkande och dels uppgifter som kräver matematiska beräkningar. Båda övningstyperna är försedda med facit. Göran Jönsson är docent i Atomfysik vid Lunds Universitet. Som undervisare har han flera gånger blivit utsedd till Årets Lärare på olika ingenjörsprogram vid Lunds Tekniska Högskola.

Hur kan det komma sig att metoder byggda på den radikala behavioristen B F Skinners inlärningsteori uppfattas som nya, mjuka, positiva och interaktiva när de används för att uppfostra och träna hundar, men som förlegade, hårda, negativa och hierarkiska vid uppfostran och utbildning av barn? Med den frågan som utgångspunkt har Ingrid Bosseldal undersökt vad som händer med Skinners inlärningsteori när den migrerar från en uppfostrings- och utbildningskontext till en annan. Hon har lyssnat till en polishundstränare, analyserat läromedel och en tidskriftsdebatt om behavioristiska metoder i skolan, funderat över konsekvenserna av att se barn och vuxna, hundar och människor som huvudsakligen lika eller som huvudsakligen olika, spårat dolda behavioristiska tankegångar i svensk skolundervisning och deltagit i två utbildningar där Skinners inlärningsteori praktiseras: den ena av blivande hundinstruktörer, den andra av blivande föräldrautbildare. Hon har dessutom återvänt till B F Skinners egna texter. Vad var det egentligen han försökte säga, mannen som har liknats vid en grobian och anklagats för allt från råttpsykologi till fanatism och psykisk barnmisshandel? Resultatet är en avhandling i utbildningsvetenskap som i en essäistisk stil och med stöd av Michel Foucaults diskursteori, George Herbert Meads och Johan Asplunds socialpsykologi och Donna Haraways manifest om companion species, undersöker och utmanar diskurser om lärande relationer på radikalt behavioristisk grund.

Personer med självskadebeteende och komplex psykisk ohälsa kan förväntas vara suicidnära. De kommer att vara suicidnära under hela den Brukarstyrda inläggningen (BI). På tre dagar kan vi inte ändra på det. Det kan ta år tills stress inte längre triggar suicidalitet. Det vi kan hjälpa till med under BI är stressen. Denna manual (med tillhörande utbildning som tillhandahålls som uppdragsutbildning för hälso- och sjukvårdspersonal via Lunds universitet) är vårt bidrag till att sprida kunskap och stötta psykiatriska verksamheter som är intresserade av att erbjuda Brukarstyrd inläggning.

This book presents new perspectives on changing ideals and practices surrounding desks and desk work in offices, homes, and in popular culture. The authors represent a broad range of interests and disciplines: business administration, cultural studies, library and information science, literary studies, media and communication studies, media history, and social work. They have all been encouraged to ask new questions about familiar contexts and topics: What is the role of the desk in the daily lives of social workers? What difference does it make that most traders on the financial markets have moved from trading floors to desks where movements and transactions are visible on screens? Why are so many talk show hosts sitting behind desks? And what happens when the desks are left for other arrangements?