Svenska Akademien - Böcker

I denna helt unika antologi för barn i lågstadieåldern låter vi 60 dikter ur den glimrande svenska poesiskatten möta 15 nutida svenska illustratörer. Deras texter och bilder blir tillsammans en helt ny upplevelse som väcker nya tankar, initierar s...

Läs mer »

Tidvatten strömmar in och utplånar sakta livets spår i sanden. Ett tjugotal minnesporträtt av döda vänner och närstående flätas samman med tankar på vägen genom åren - från upptäckterna av Stockholm i tolvårsåldern till den oväntade lyckan i den s...

Läs mer »

Johan Anders Linder (1783-1877) var präst på Backen i Umeå landsförsamling. Han satte sin prägel på den kulturella utvecklingen i 1800-talets Umeå och var verksam som arkitekt, musiker, författare, tecknare m.m. Dessutom bidrog han med skildringar...

Läs mer »

Bo Bergmans brev till Maria Almqvist, som här publiceras för första gången, vittnar om en ömsesidig kärlek mellan två unga människor som möttes 1888 och förblev varandra nära tills de avled på 1960-talet. Maria gifte sig aldrig utan ägnade livet å...

Läs mer »

Med författarens egna kommentarer utgiven av Jonas Ellerström och med förord av Magnus Halldin.

Läs mer »

Dagböcker skrivna av så kallat vanligt folk är unika källor till vardagligt liv, till tänkesätt och till vardagsspråk. De öppnar dörrarna till fördjupad förståelse av individens roll i samhällets förändring. Här ger forskare från Sverige, Finland ...

Läs mer »

Kågeträskdagboken är tillkommen mellan 1891 och 1901. Den är skriven av systrarna Greta och Lovisa Dahlqvist på Anten-Ors gård i Kågeträsk i norra Västerbotten. I dagboken får vi en inblick i det dagliga livet på gården, med många uppgifter om hus...

Läs mer »

Johan Anders Under (1783-1877) var präst på Backen i Umeå landsförsamling. Han satte sin prägel på den kulturella utvecklingen i 1800-talets Umeå, var verksam som arkitekt, musiker, författare, tecknare m.m. och bidrog dessutom med skildringar av ...

Läs mer »

Kungl. Gustav Adolfs Akademien för svensk folkkultur är en riksakademi med säte i Uppsala. Sin uppgift att främja forskning rörande svensk folklig kultur, begreppet taget i vid mening, skall Akademien enligt sina stadgar bland annat fullgöra genom...

Läs mer »

Emilie Flygare-Carlén var vid 1800-talets mitt en av de mest lästa och omtalade kvinnliga svenska författarna. I genombrottsromanen Rosen på Tistelön (1842), som utspelar sig i Bohuslän, bryter hon mot vad man på den tiden förväntade sig av en kvi...

Läs mer »

1942 utgavs boken Die lappische Volksmusik av Nordiska museet. Boken redovisar järnvägstjänstemannen Karl Tirens (1869-1955) livsverk som jojksamlare. Den innehåller två delar: en fördjupad presentation av jojktraditionen och en samling med inte m...

Läs mer »

Kartor samlar och producerar kunskap utifrån skiftande perspektiv. Det kan gälla en bondes personliga minnen och upplevelser lika väl som formeringen av det moderna samhället. Kartor kan också användas för att klargöra arbetsdelning mellan könen e...

Läs mer »

Kungl. Gustav Adolfs Akademien för svensk folkkultur är en riksakademi med säte i Uppsala. Sin uppgift att främja forskning rörande svensk folklig kultur, begreppet taget i vid mening, skall Akademien enligt sina stadgar bland annat fullgöra genom...

Läs mer »

Ivar Harrie (1899-1973), klassisk filolog, författare och publicist, gjorde sig först känd genom sina och Hjalmar Gullbergs frejdiga Aristofanesöversättningar. Som chefredaktör för Expressen försvarade han tidningen mot kulturkonservativa angrepp ...

Läs mer »

Det har av många efterlysts en aktuell samlad beskrivning av svenska språkets historia, dess ursprung och utveckling. Bristen är påtaglig för t.ex. svensklärare, doktorander och nybörjare vid universiteten liksom för språkligt och historiskt intre...

Läs mer »

Martin P:son Nilsson (1874-1967) har med fog karakteriserats som »en av de verkligt stora gestalterna i europeisk humanistisk forskning under 1900-talet« (Krister Hanell, 1968). Född i nordöstskånska Ballingslöv, hade Nilsson en förankring i svens...

Läs mer »

SVENSKA FORNSÅNGER utkom i tre delar 1834-1842. Verket har ansetts vara den första vetenskapliga visutgåvan i Sverige och den har blivit ett standardverk inom nordisk folklore- och visforskning. Den tredje delen, som upptar sånglekar, barnvisor, l...

Läs mer »

Den legendariske orientalisten H.S. Nyberg (1889-1974), ledamot av Svenska Akademien från 1948, var en lärd humanist och samtidigt en man av folket. I Sigrid Kahles biografi över fadern möter vi en man som var djupt engagerad både i sin forskning ...

Läs mer »

Alver och jättar, troll och gengångare och andra väsen får läsaren stifta bekantskap med i den här boken. Island har alltså inte bara sina ättesagor och eddadikter utan också en rik och levande folklore: folksagor, folksägner, ballader, ramsor och...

Läs mer »

Detta arbete handlar om Frödings dialektbruk i riksspråkliga dikter, dvs. om dialekt i litteratur. I dikterna använder Fröding dialektala drag som stilistiska markörer för att skapa olika effekter. Dessa uttrycks i termer av stilfunktion. Den kan ...

Läs mer »

Ett Genuint muntligt sagoberättande levde kvar längre i Bohuslän än i många andra landskap. I Sagor från Bohuslän har Bengt af Klintberg gjort ett urval av sagor, de flesta upptecknade för mer än hundra år sedan efter ett femtiotal berättare. Den ...

Läs mer »

Kjell Espmark, ledamot av Svenska Akademien sedan 1981 och under åren 1987-2004 ordförande för dess Nobelkommitté, har en oöverträffad inblick i - och kunskap om - det litterära Nobelpriset. Detta har tidigare kommit till uttryck i hans Litteratur...

Läs mer »

En bok om Nobelbibliotekets äldre boksamling

Läs mer »

.

Läs mer »

Svenska Akademiens tal och texter 2011.

Läs mer »

Svenska Akademiens donatorer - en biografisk översikt.

Läs mer »