Lundastudier i nordisk språkvetenskap - Böcker

Den här boken handlar om de lexikogrammatiska förutsättningarna för välfungerande och rimligt lättillgängliga inhemska lagtexter och översatta EU-rättsakter och -domar. Bokens huvudtes är att språkformen i bägge fallen måste grundas på skriftlighe...

Läs mer »

Under 1970-talet behandlade flera språkvetenskapliga studier ordförståelse i ett demokratiskt perspektiv. Det handlade framför allt om inkludering och tillgång till samhällets olika funktioner. I den studie som redovisas här anknyter författarna t...

Läs mer »

Främmande inflytande på svenska språket Konferensen Svenska språkets historia hölls för sextonde gången i Lund i november 2021. Det var tredje gången konferensen avhölls i Lund. Konferensen hade p.g.a. pandemin blivit uppskjuten inte mindre än två...

Läs mer »

Man talar ibland om bildligt språkbruk och bildliga betydelser, men vad är det för något egentligen, mer exakt? I Svenska Akademiens ordbok (SAOB) är många betydelser försedda med etiketten bildl. Faktum är att denna etikett förekommer mer än 40 0...

Läs mer »

This study discusses subordination in Swedish from the perspective of three construction types that involve clauses that have traditionally been notoriously difficult to classify as unambiguous main or subordinate clauses: "embedded V2"-...

Läs mer »

Lund fick liksom Uppsala sin första professur i nordiska språk år 1858. En institution i modern mening etablerades först ett knappt hundratal år senare. Professorerna förkroppsligade länge sina ämnen. Denna bok om nordister och nordistik i Lund fr...

Läs mer »

Sedan 1963 har det vid olika universitet i Sverige och Finland regelbundet arrangerats sammankomster för svenskans beskrivning. Forskningsprojekt och forskningsresultat om svenska språket har presenterats och diskuterats. Den trettiofjärde sammank...

Läs mer »

När vi människor talar vill vi ibland ange att det vi säger gäller folk i allmänhet eller vem som helst. Ett sätt att signalera detta är att använda det generiska pronomenet man: Man kan inte lära gamla hundar att sitta. Man är ett mycket vanligt ...

Läs mer »

En stor del av språkvetenskapen har under lång tid förlitat sig på distinktioner som delar upp språket i två huvudsakliga sidor. Till sådana distinktioner hör langue och parole, som föreslogs av Saussure, sprogbygning och sprogbrug, som föreslogs ...

Läs mer »

Studenter som väljer att utbilda sig till ämneslärare i svenska går en flerårig professionsutbildning. Utbildningen ska bidra till studenternas kunskapsutveckling, och de ska tillägna sig både ämneskunskaper och kunskaper om pedagogik, didaktik oc...

Läs mer »

Adjunct clauses are typically considered to be strong islands, meaning that they do not permit the formation of certain dependencies into them, such as extraction of a phrase contained in them to a position outside of the island domain. However, e...

Läs mer »

När vi läser texter har vi en stark tendens att försöka skapa samband mellan de satser och meningar som bygger upp texten. Om sambanden är otydliga brukar vi hellre sluta oss till möjliga eller sannolika tolkningar av hur textens delar hör ihop, s...

Läs mer »

Satser som Pannkakor är gott och Inrikespolitik är tråkigt är högfrekventa och helt naturliga för vår språkkänsla. De är en del av det svenska språket och vi möter dem dagligen. Från ett språkvetenskapligt perspektiv är de dock häpnadsväckande. Pr...

Läs mer »

I svenska står objekt oftast långt till höger i satsen, men det är skillnad på objekt och objekt. Vissa kategorier av objekt har nämligen fler placeringsmöjligheter än andra. Pronominella, men inte substantiviska, kan under vissa omständigheter st...

Läs mer »

Svenska Akademiens ordbok (SAOB) beskriver ord i det svenska språket från 1520-talet fram till våra dagar. Stort utrymme ägnas åt ordens betydelser och hur dessa har förändrats och utvecklats genom tiderna. Ett vanligt sätt i ordböcker att ange hu...

Läs mer »