Användarprofil Barnboksfamiljen / Betyg & recensioner

Betyg & recensioner av Barnboksfamiljen

Antal betyg: 738
Antal recensioner: 720

Vi som flydde : min egen resa och andra unga kvinnor...

Fångar alla känslor i en flykt

4 september 2019

Jag har läst "Vi som flydde" som är en bok skriven av Malala där hon under bokens första kapitel skildrar sina egna historia men också låter oss möta flera andra flickor/kvinnor och läsa deras berättelse.

Det som är huvudtemat med boken är hur de alla har tvingats att fly. Vi får läsa om deras tankar om sin flykt och olika händelser på vägen. Även hur det har blivit i det nya landet och känslor i samband med det.
En annat genomgående tema i de nu unga kvinnornas berättelse är hur de har kämpat för sin utbildning.
Malala brinner som de flesta vet för unga flickors rätt till utbildning och även denna bok är en viktig del i hennes arbete för detta.
Samtidigt som berättelserna påminner om varandra så är de också högst personliga. Vi får läsa om ett flertal olika flyktvägar och anledningar.

Boken lyfter upp berättelser från flera delar av världen: Kongo-Kinshasa, Pakistan, Jemen, Myanmar, Syrien, Irak, Colombia, Guatemala, Uganda,
I samband med dessa olika berättelser så får vi läsa invävt i berättelsen en kort introduktion till de olika orsakerna som ligger bakom anledningen till flykten. Vi läser alltså också om t.ex yazidier och IS.
Det funkar absolut att läsa enstaka kapitel högt ur boken också, kanske vill man ha en berättelse att samtala kring när man arbetar kring flykt? Eller vill man lägga in en berättelse inom berörda områden i samband med något annat? Boken har ett flexibelt upplägg där man även kan "plocka russin ur kakan" så det passar ens eget upplägg.

Jag har valt att läsa denna bok själv på pendeltåget då vi just nu har många recensionsex att läsa. Kan därför inte föra in äldsta barnets åsikter i denna recension.
De olika berättelserna är välskrivna och har fångat mig. Det har aldrig varit jobbigt att läsa utan tvärtom har jag längtat till nästa stund när jag får läsa vidare.
Något som slår mig är att denna bok är släppt i precis rätt tid. Många hårda tankar kring flyktingar cirkulerar i samhället, där många förväntar sig enbart extrem tacksamhet av människor som tvingats fly till ett nytt land. Jag tror att denna bok kan vara bra att högläsa i klasser just för att nyansera dessa hårda tankar och lyfta fram vilken komplex situation det faktiskt, såväl praktiskt som känslomässigt.

Boken går stundvis in på horribla händelser men vi slipper i mångt och mycket läsa exakta detaljer, så jag tycker att boken passar för högläsning trots det fruktansvärda ämnet vid många tillfällena. Den har ändå ett något skyddad utformning.

Boken börjar med ett citat som fångar berättelsernas kärna med. Berättelserna får oss att förstå detta citat. Jag väljer att avsluta min recension med samma:
"Ingen lämnar sitt hem om inte hemmet är hajens gap.
Du springer bara mot gränsen när du ser hela staden springa med dig."
Warsan Shire, 'Hem'

Klart läsvärd!

1 av 1 personer tyckte att den här recensionen var till hjälp.

Var den här recensionen till hjälp?   Ja  |  Nej

Är det nu allt börjar?

Toppen!

28 augusti 2019

Denna bok är för en något äldre målgrupp än vi vanligtvis brukar recensera, men då den var så bra vill jag ändå tipsa. Siri Spont är ett pseudonym för författaren Titti Persson som är en rutinerad författare som skrivit ett antal barnböcker innan.

I "Är det nu allt börjar?" möter vi Tilda, en högstadietjej som desperat önskar att bli sedd och börja leva livet. Men så bor hon i hålan Knivsjö där hon blir osynlig i skuggan av de snygga tjejerna.
Om hon ändå kunde få en nystart?
Då kommer hon och hennes onlinevän Emmy på att de tillsammans ska åka på en språkresa till England.
Sagt och gjort reser de iväg. Men väl där verkar det vara svårt att få den nystart Tilda längtar efter.
Allt tar dessutom en jobbig vändning när Tilda en kväll blir alldeles för full och dagen efter märker hon att någon har taggat henne i en bild på instagram.

Boken går att likna vid en feministisk analys av högstadiets sociala hierarkier.
Tildas inre reflektioner och kommentarer från hennes kompis Amina skapar en bok som får en att tänka till samtidigt som det är en härlig läsupplevelse.
Författaren fångar högstadiets sociala relationer och maktförhållanden otroligt träffsäkert. Eftersom boken sätter ord på det så blir det också lättare för högstadieelever att själv inse det skeva. Det skeva som man egentligen känner i magen men inte riktigt kan formulera, och då i förlängningen blir svårt att ifrågasätta och bryta mot.

När Tilda reflekterar kring hur en tjejs största brott verkar vara att inte vara snygg och att det är killarna som bestämmer tjejernas värde i de sociala sammanhangen. Ja, så får iallafall jag flashback från högstadietiden. Samtidigt så fångar författaren riktigt snyggt den ofantliga längtan efter kärlek många känner i den perioden av sitt liv. Vi som läsare kan verkligen känna Tildas längtan efter att bli älskad och omhållen in i benmärgen.

Boken är välskriven och behaglig att läsa. Delar av boken har jag även lyssnat på som ljudbok inläst av Sofia Rönnegård. Även den inläsningen har hållit hög kvalité och jag har uppskattat Sofias sätt att läsa in boken.
En riktigt bra bok som verkligen passar att sticka i händerna på högstadieelever. Kan även vara en passande bok att köpa in klassuppsättning av till skolbibliotek. Diskussionerna i klassrummet efteråt är jag nyfiken på.

1 av 1 personer tyckte att den här recensionen var till hjälp.

Var den här recensionen till hjälp?   Ja  |  Nej

Är du där, lilla kanin?

Så fin bok för de yngsta!

27 augusti 2019

Jag har tidigare tipsat om "Är du där, lilla elefant?" och "Är du där, lilla räv?" som är två st ljuvliga "Titta genom hålet"-böcker av samma skapare. Nu har Tukan förlag valt att översätta ytterligare en del i denna trevliga serie för de yngsta.

Bokens upplägg är som tidigare delar.
Nu är det den lilla kaninen som försvunnit och vi letar efter. På varje sida finns ett hål till näst sida.
Genom varje hål tror vi oss skymta kaninen, men när vi vänder blad märker vi att det t.ex är en fladdrande fjäril eller en sömnig mus. Till slut hittar vi den lilla kaninen lekandes på ängen.

Dessa böcker är en av våra favoriter när det kommer till illustrationer och formgivning. Uppslagen är fulla av detaljer att upptäcka och på sidorna finns det även utskurna mönster som det lilla barnet kan följa med sitt finger.
Även språket är väldigt mysigt i dessa böcker. I tidigare böcker har vi till slut hittat djuret gosandes med sin förälder och i denna är det trevlig lek.
Med nyfikna funderingar så får det lilla barnet vara aktiv och speja efter det kaninen. Ett upplägg som många yngre barn finner roande.

1 av 1 personer tyckte att den här recensionen var till hjälp.

Var den här recensionen till hjälp?   Ja  |  Nej

Fråga Jenny : om kroppen, själen och allt runtomkring

Med respekt för barnen!

13 augusti 2019

Jenny Jägerfeld är en populär författare som bland annat skrivit de uppskattade böckerna "Brosan är kung!" och "Comedy Queen". I denna bok har hon samlat många frågor och svar från hennes spalt "Fråga Jenny" i SvD Junior.
Bokens frågor fokuserar kring teman som kropp & hälsa, identitet, kärlek, arg & ledsen, rädd & oroliga, skola och flertal andra.

Jag har läst igenom ett antal frågor och svar i boken. Utöver att vara utbildad psykolog är också Jenny riktigt klok och ödmjuk. Hon tar alla barnens frågor på allvar och svarar utan att vara mästrande. Respekten för barnens känslor och vad de upplever som svårt genomsyrar hela boken. Jenny har uppenbarligen en barnsyn som jag uppskattats
När jag läser hennes svar kring t.ex frågorna om ADHD så blir jag riktigt glad och uppskattar hennes kompetens och insikter.
Böcker/tidningar med detta upplägg minns jag som väldigt givande från min egen uppväxt. Man får läsa kloka svar från en trygg vuxen även om man själv saknar en sådan i sin omgivning, eller om man själv inte vågar ställa frågorna. Barnen får också känna sig stärka med att inte vara ensamma med olika frågeställningar samtidigt som deras perspektiv vidgas genom att läsa andras innersta frågor. En väldigt bra bok att köpa in till skolbiblioteket enligt oss.

Boken förgylls av Johanna Arpianens roliga illustrationer där karaktärerna har pratbubblor som lockar till fortsatt läsning. Det finns en mångfald av människor i Arpianens illustrationer. Tummen upp!

1 av 1 personer tyckte att den här recensionen var till hjälp.

Var den här recensionen till hjälp?   Ja  |  Nej

Alfons färger

Fin och tydlig!

1 augusti 2019

Vi har läst Alfons-böckerna "Alfons siffror" och "Alfons färger" för de yngsta. I böckerna har man återanvänt bilder från de klassiska Alfons-berättelserna för att skapa uppslag med färg och siffer-tema.

I "Alfons färger" kan vi läsa uppslag såsom "Millas banan är gul", där Gunilla Bergströms illustration visas på vänster sida och texten med gul bakgrund visas
på uppslagets högra sida.

Böckerna som berättelse är väl i sig inte särskilt spännande, men upplägget är otroligt tydligt så det är lätt att ta till sig siffror och färger. Så med ett syfte att öka barnets ordförråd och kunskaper så funkar böckerna fint. De är tryckta i tålig kartong och borde hålla bra långsiktigt.

Eftersom böckerna baseras på äldre böckers illustrationer så blir böckerna stundvis rätt könsnormativa.
Den rosa färgen får representeras av Millas rosa strumpbyxor och i siffer-boken är det Milla som får delta på uppslaget med bakning, Viktor på uppslaget med bilar och Hamdi på uppslaget med fotbollslek. Sen finns ju också mindre detaljer som verkar försöka komplettera bilderna. Pappas vita tvätt lyfts och på framsidan omges Alfons av en rosa bakgrund.
Jag tycker böckerna är fina och läsvärda, sen om man vill kan man komplettera böckerna med småbarnsböcker som utmanar normer lite mer. Då blir dessa böcker ett alternativ med flera.

1 av 1 personer tyckte att den här recensionen var till hjälp.

Var den här recensionen till hjälp?   Ja  |  Nej

Monstret Frank (samlingsvolym)

Underbar och djuplodad!

11 juni 2019

I böckerna är det inte monstren som är de läskiga, utan det är istället de rädda människorna som tror på rykten utan att egentligen veta som skrämmer oss. Rädslan för det okända tillsammans med manipulerande individer i Yrred som driver på ett agg mot monstren skapar otäcka motsättningar i det lilla samhället.

Detta är en väldigt fin berättelse kring vänskap, utanförskap, att bryta mot normen men ändå hitta tryggheten i det mindre sammanhanget och framförallt handlar boken mycket om främlingsfientlighet. Jag som vuxen ser mycket i boken utifrån ett större samhällsperspektiv. När rädslan och hatet mot monstren sprider sig som en löpeld i det lilla samhället så tänker jag på högerextrema strömningar i vårt samhälle som i hög grad avhumaniserar vissa grupper och skapar hat och rädsla precis som i Yrred.

De genuina beskrivningarna av Franks oro om hur hans nära och kära skulle reagera om de visste sanningen om honom känns starkt gripna från verkligheten. Att känna att man behöver dölja vem man egentligen är och inte känner sig fri att vara öppen med det är nog något som många kan relatera till. Mina tankar går speciellt till vissa vänner som för länge sedan "kom ut" som homosexuella. Utan att egentligen veta helt säkert hur familj och vänner skulle reagera. Jag tycker det är förskräckligt när jag hör hur en väns pojkvän förlorat hela sin familj pga sin sexuella läggning. Att han behövt välja mellan sin familj och att få leva som sitt rätta jag. Med det i bakhuvudet blir jag extra berörd av Franks tankar kring om han vågar berätta för sin familj att han är en hamnskiftare - trots att han egentligen vill.

Bokens språk är väldigt behagligt och stämningsfullt att högläsa. Jag läste boken för blandade barn i åldrar 5-9 år under ett kusinbesök då hela huset var fullt av barn. Reaktionerna var blandade. Lättskrämda I (5,5 år) tyckte boken stundvis var för läskig och stundvis lite tråkig. M (8 år) var istället helt betagen i berättelsen och satt som klistrad. Vi två hade fina samtal under läsningen kring människornas reaktioner.
Passar förmodligen bäst från ca 7 år och uppåt enligt oss. Är man inte lättskrämd passar det även från 5 år.
Böckerna skulle säkert passa finemang att högläsa i lågstadiet för helklasser. T.ex i samband med arbete kring källkritik.

Texten levandegörs också av Sofia Falkenhems fina illustrationer som verkligen fångar den vemodiga och djuplodade känslan i berättelsen.

De tre titlarna som ingår i samlingsvolymen är "Monstret i natten", "Monstret på cirkusen" och "Monstret och människorna". En väldigt prisvärd samlingsvolym enligt mig!

Ett varmt tips är att högläsa boken, även om barnet egentligen kan läsa själv. Ni vill inte gå miste om samtalen som boken öppnar upp för.

1 av 1 personer tyckte att den här recensionen var till hjälp.

Var den här recensionen till hjälp?   Ja  |  Nej

Kissolyckan och Monstertoaletten 2 böcker i 1

För sommarens potträning

6 juni 2019

I första boken "Kissolyckan" så handlar det om att avdramatisera kissolyckor och duscha efteråt. Många barn tycker det är extremt jobbigt när det råkar bli olyckor och skäms. Skam är aldrig en bra känsla i samband med potträning. Så boken förmedlar verkligen att det inte är hela världen att kissa på sig och verkligen inget att reta sina kompisar för. Även om föräldrarna kanske suckar lätt ibland.
Däremot känns det sådär i min mage när mamman i boken säger "Vad bra att ni gråter, nu blir ögonen också rena." när Knöl och Bök bråkat om badleksaker.
I mina ögon känns det förminskande gentemot barnens känslor, som om bråket om badleksakerna bara var en skitsak. Om Knöl och Bök gråter så är det uppenbarligen inte en skitsak. Hellre tröstar jag och förmedlar verktyg att komma överens en gång för mycket, än den meningen som tyvärr känns stick i stäv med min syn på bemötande av barn.

Andra boken handlar om att våga bajsa på toaletten istället för i blöja. Stor igenkänning när Knöl vill bajsa i blöjan själv i hörnet bakom gardinen. Men morfar och Bök stöttar och peppar. När Bök tar fram en toalettring som känns alldeles lagom för Knöls rumpa känns det genast lättare. Här i denna boken upplever jag stor respekt för barnets känslor, att det kan vara läskigt att sitta på en toalett och vara orolig att ramla ner.
Dessa känslor hos Knöl har jag upplevt med många barn. Både egna men även på förskolan som pedagog. Så att boken visar att det går att lösa på ett sätt som känns bra för Knöl tycker jag är ett väldigt bra upplägg i en bok om potträning.

Vid några enstaka ställen i boken är meningarna förenklade och utelämnar enstaka ord för en korrekt mening. Logopeder jag har pratat med menar att det bästa för barns språkutveckling är att böcker är skrivna på lagom nivå men ändå med hela och korrekta meningar. Det har boken överlag också, men på de enstaka ställen när det inte är på det viset har jag valt att korrigera dennfaktiska texten och petar in de ord som fattas t.ex "på".

Till boken finns även att köpa en matchande "Kiss- och Bajskalender". Det jag gillar med den är att man inte behöver köra med stjärnor om det ej passar för ens barn. Istället kan man använda den som veckokartläggning över varje gång man bajsat eller kissat på pottan. Varje uppslag på kalendern är ett veckoschema och till finns tre uppsättningar klistermärken: kiss, bajs och stjärnor. Så om man vill kan man fokusera på att enbart använda sig av kiss- & bajsklistermärken på varje dag. Vill man så kan man även använda sig av stjärnorna. I vår familj har vi lite blandade känslor till guldstjärnor men där tycker vi alla olika och det är bra att man kan anpassa så det funkar för sin egen familj. Den är helt enkelt flexibel att använda som man vill vilket får tummen upp av oss.

Min V (snart 3 år) har uppskattat Millis Sarris fina illustrationer som precis som vanligt väcker barns intresse.

1 av 1 personer tyckte att den här recensionen var till hjälp.

Var den här recensionen till hjälp?   Ja  |  Nej

Tack för allt

Läsvärd bok som berör

22 maj 2019

Falafelflickorna +
Tack för allt
I både böckerna får vi följa Hawa, en ung tjej som bor i ett av Sveriges särskilt utsatta områden. Där bor hon tillsammans med sina föräldrar och sina många syskon. Hennes stora dröm är att en dag bli polis, och fram tills hon är tillräckligt gammal för att söka så driver hon sin egna hemliga detektivbyrå.
I både böckerna eskalerar dock händelserna till att bli betydligt allvarligare än vad Hawa först tänker. I "Tack för allt" blir Hawa och hennes kompis Sana vittne till en skjutning på pizzerian och Hawa får därefter upp ett spår till gängens knarkhandel.
Sana som vill bli pressfotograf vill genast skriva om allt som händer på orten i skoltidningen, detta visar sig vara farligare än vad tjejerna först tänker. När de sedan tänker vittna om skjutningen eskalerar det än mer.

I boken finns många engagerade kvinnor. Mammor som startar upp en verksamhet mot våld, världens bästa bibliotikarie Barbro, tuffa Nettan från Kris och ett gäng grymma tjejer. En detalj jag gillar starkt är hur Wahlden väver in diverse polisiär fakta i boken som förhöjer läsningen.
I "Tack för allt" är det t.ex tips på hur man som vittne kan observera gärningsmän och minnas bättre. Därför tror jag böckerna passar riktigt bra till barn som är intresserade av polisarbete. Boken arbetar också mycket med barnens syn på polisen och deras roll, hur de kan hjälpa osv.

Jag började som sagt med att läsa Falafelflickorna för A (snart 9 år) som har lite liknande upplägg som "Tack för allt" men handlar istället om hedersvåld och hur Hawa hjälper några flickor som hotas av sina familjer. Min A tyckte tyvärr att boken var riktigt tråkig, och när jag försöker starta diskussioner om det vi läser suckar han bara. Mot protester läser
vi ändå igenom hela boken.
Min magkänsla säger att han är lite för ung för boken fortfarande. Han går nu sista månaden i ÅK2, men jag skulle säga att boken passar bäst att högläsa från ÅK4 om man vill högläsa i klass. För enskilda barn är det nog väldigt individuellt vad som tilltalar dem. Det blev därför så att jag läste "Tack för allt" själv, att ha lyssnat klart på första boken trots protester fick räcka för sonen tyckte jag.
Jag har uppskattat att läsa "Tack för allt" även om jag kanske sett lite konstig ut i Stockholms tunnelbana när jag fnissar i tid och otid eller torkar bort en rörd tår av läsningen.
För boken är humoristisk, allvarlig och hoppfull på samma gång. Den lyfter mycket bra med förorten samtidigt som den inte mörker utmaningar. Samtidigt som de också inspirerar. Böckerna kan säkert resultera i intressanta diskussioner i ett klassrum och borde finnas i alla skolbibliotek. Misstänker man att det finns en hedersproblematik kring ett barn så känns Falafelflickorna som helt rätt bok att sätta i händerna på det barnet.

1 av 1 personer tyckte att den här recensionen var till hjälp.

Var den här recensionen till hjälp?   Ja  |  Nej

Mina första fåglar

Funkar även för lågstadiebarn!

1 maj 2019

Detta är en fågelbok för barn som introducerar oss till 19 stycken vanliga fåglar i Sverige. Varje sida är fantastiskt illustrerad och kompletteras med en enkel faktatext om fågeln. Vi gillar speciellt mycket att Jansson väljer fakta som lockar barn. T.ex om Nötväcka som har en banditmask eller klättrar ner för trädstammen på ett underligt vis.

Vi har ofta kombinerat läsningen av denna bok med böckerna "Vems spår?" och "Vems bajs?" som Jansson har illustrerat tidigare. Då har vi läst de fina skogsböckerna på rim och samtidigt spanat efter fåglar bland sidorna. När vi sedan hittat en fågel har vi tagit fram "Mina första fåglar" för att söka upp fågeln i den. En rolig variant av fågelskådning från soffan :-) Men boken fungerar lika bra att ta med ut för enklare fågelskådning tillsammans med barnen. Kanske något stort format beroende på packningen. Men samtidigt hade vi inte velat ha ett minde format pga
av de fantastiska illustrationerna att njuta av. Kanske kommer ett framtida tryck i mindre format att komplettera med?

Jansson har ett lättillgängligt och tydligt språk. Men som ändå introducerar vissa svårare ord som utmanar barnets ordförråd. Vissa av dessa ord behöver förklaras för många barn och då kan det vara bra att som förälder/pedagog vara uppmärksam och förklara de ord som behövs.

En väldigt fin fågelbok för barn som fungerar lika bra för lågstadiet som hela förskoletiden med vissa anpassningar i läsningen. Detta är första delen i en kommande serie och nästa del kommer inom en snar framtid med fokus på svenska fiskar. Roligt!

Tipsar varmt om denna bok som passar till läsning i både hemmet och på förskolan. Vi tycker om den så mycket att vi redan köpt ytterligare tre ex som presenter.

1 av 1 personer tyckte att den här recensionen var till hjälp.

Var den här recensionen till hjälp?   Ja  |  Nej