Användarprofil Astrid Nilsson / Betyg & recensioner

Betyg & recensioner av Astrid Nilsson

Antal betyg: 21
Antal recensioner: 21

Vi måste prata om 50 : om kärlek, kriser och livslust

Vi måste prata om 50 - eller är det fel att sätta

31 mars 2019

Jag lyssnade till damerna i Uppsala och blev intresserad av att läsa deras gemensamma bok. I början av läsningen så upplevde jag ibland att " detta har jag som passerat - dessa stadier har jag lagt bakom mig",,,
Men nu när hela boken är läst så ser jag en mening med att skippa 50 och istället kalla det för kvinnor och åldrande eller kvinnor och livskriser.
Detta är en bok som fokuserar på kvinnors liv, i många fall enbart dessa fyra men också väldig OFTA sådant som vem som helst kan ta till sig. En handbok i att utvecklas som person. Skönt att Annika Lantz är med som "motvalls kärring" hon har ett stabilt förhållande och trivs med maken som hon ser som sin bästa vän.
Jag kan bli lite trött på att utveckling för en kvinna är det samma som skilsmässa. En sorg och samtidigt en möjlighet till frihet när man har barnen varannan helg. Detta lyfts till vissa delar upp i boken.
Alla ämnen man som kvinna kommer i kontakt med tas upp. Ibland lite väl flåshurtigt och ibland med eftertanke.
Jag är 60 plus och läste denna bok med god behållning. Du som är yngre kan läsa den och du som är äldre än jag. Intressant med systerskap och öppenhet om svära livsfrågor.

1 av 1 personer tyckte att den här recensionen var till hjälp.

Var den här recensionen till hjälp?   Ja  |  Nej

Kvinnokungen

Kvinnokungen

29 januari 2018

Kort sagt: Du som tycker om serien Barnbruden, Pottungen och Rävhonan av AnnaLAestadius Larsson som beskriver 1700-talets Sverige har här möjlighet att få "grotta ner dig " i 1600-talet. Kristina Sjögren skriver och beskriver drottning Christinas vardag ingående och vi läsare får verkligen lära känna henne och hennes mycket speciella vardag. Hon är otorligt ambitiös och stiger upp redan vid 4 för att hinna med att lära sig så mycket som möjligt.
Författaren har skrivit en varm och levande beskrivning av en verklighet som ligger 400 år bakåt i tiden. Hon får oss att känna kylan, dofterna, snusket på gatorna.Spelet/intrigerna kring hovet skriver och beskriver hon så att det som läsare är lätt att följa med. Som regent balanserar hon mellan de olika ståndens krav på den politiska makten. Detta är en bok som jag verkligen rekommenderar till dig som vill veta mer om regenten Kvinnokungen och om Sverige under Stormaktstiden.
Härlig läsning!

1 av 1 personer tyckte att den här recensionen var till hjälp.

Var den här recensionen till hjälp?   Ja  |  Nej

Gick obemärkt förbi

De undangömda och glömda

23 september 2017

Ingrid Hedström lyfter fram de allra minsta i samhället. De som inte har eller hade någon talan om sitt eget liv och värde. Samhället Sverige som Hedström skriver om genomsyras av rasbiologin. Allt som är defekt ska bort - se på hur man gör med kalvar som föds med missbildning.
Engagemanget i familjerna för de särlingar till barn som föds lyfter författaren fram. I familjerna som hon beskriver finns en körlek och omvårdnad som helt saknas i anstaltsmiljön. Hedemora och Haggården framstår som en skräckens sjukhus där de allra svagaste dör i brist på omvårdnad.
Detta är en mycket angelägen bok. Jag kommer inte att glömma den. Tack, Ingrid Hedström för alla fina lässtunder med denna bok.

1 av 1 personer tyckte att den här recensionen var till hjälp.

Var den här recensionen till hjälp?   Ja  |  Nej

Ditt liv och mitt

Läsning som berör

25 juli 2017

Maj-Gull Axelsson har gjort det igen. Skrivit en bok som kryper under skinnet på mig. Hon tar tag i de allra svagaste i samhället och ger dem liv så att vi känner in och med dem.Denna gång berättar hon med stor inlevelse om två utsatta grupper utifrån ett individperspektiv. De med förståndshandikapp genom brodern Lars som bor hemma hos familjen.I grannhuset bor Kajsa, bästa kompisen med den psykiskt sjuka mamman.
Huvudpersonens tankar leder oss igenom alla händelser och vissa händelser framstår för mig som så skakande så att jag lägger ifrån mig boken och låter den och mina tankar få ro. Men boken drar i mig och jag måste läsa vidare. Boken är ett tidsdokument från 1960-talets Sverige. Läs den!

1 av 1 personer tyckte att den här recensionen var till hjälp.

Var den här recensionen till hjälp?   Ja  |  Nej

Innan floden tar oss

Biståndsvärldens gråskala

29 maj 2017

Allt är verkligen inte svart eller vitt när man pratar om mutor och bistånd. Helena Thorfinn öppnar ögonen för att verkligheten innehar gråskalor. Ministern i Sverige påpekar att vi har en nollvision när det gäller korruption och att svenskt bistånd dras in vid oegentligheter. Efter att ha läst boken med stort intresse så har mina ögon öppnats för en mer komplicerad uppfattning om rätt eller fel när det gäller att bistå fattiga i utvecklingsländer.
Mycket bra skriven bok och kunnig, insiktsfull beskrivning av ett mycket annorlunda land jämfört med Sverige.

1 av 1 personer tyckte att den här recensionen var till hjälp.

Var den här recensionen till hjälp?   Ja  |  Nej

Vi for upp med mor

"Lite" för mörk

15 augusti 2019

Fortsättningen på berättelsen som tvillingsjälarna suger tag i mig som läsare. Det är ett fint driv i berättelsen och jag är med henne i hennes sätt att berätta till de sista kapitlen. Då tycker jag att det blir lite för mycket av det mörka. Lite mer gråtoner och som det sägs " det är i sprickorna ljuset kommer in". Lite mer av det ljusa -en lite mer sammansatt berättelse med trovärdigt slut så hade jag gett fem stjärnor. Nu får den "bara " 4.
När jag tänker på byn som beskrivs med gemenskaps-församlingen så anser jag att det hade räckt med en övergrepps-pastor(kyrklig man). Det blir lite mycket av enkelriktad ondska och sexuell perversion, anser jag.
Karin S berättar mästerligt om sekten om hjärntvätten och frånvaron av debatt, kultur och annat som ger själen näring. När hon låter HP bli lärare i byn i ämnet skapande.bild så framträder barnens brist på kreativitet på ett skrämmande sätt. Boken blir därmed ett inlägg i religiös fanatism-sekterism. Otäckt bra skildrat.

Var den här recensionen till hjälp?   Ja  |  Nej

Bränn alla mina brev

En familjs släkthistoria

31 mars 2019

Alex Schulmans tredje bok om sina uppväxtår är briljant skriven. Han börjat med ett inledande kapitel där han utlämnar sig till oss läsare. Han skriver om rädslan som han ser i sina egna barns ögon. Men jag har inte slagit dem - varför är de då rädda för mig?
Alex inser att han måste ta reda på vilka sociala arvsanlag som finns i hans släkt. Den han forskar kring är en uppburen person i Sverige - Sven Stolpe. Sven Stolpe är Alexs morfar.

Alex bygger upp sin berättelse som en thriller, Han släpper en mening, ett ord, i taget så att vi läsare förstår att det finns ett stort dilemma i hans mormor och morfars liv. Men vad är det som skaver?undrar vi som läser Alexs bok. Sven Stolpe utövar psykisk misshandel mot sin lagvigda hustru och är samtidigt uppburen av etablissemanget. Han finns i den litterära eliten i Sverige och känner att han alltid måste försvara sig mot "dem"... Vi fattar som läsare att han anser sig vara motarbetad men varför?

Den här boken borde ge Alex Schulman ett fint litterärt pris,den är så gripande och så väl berättad!

Var den här recensionen till hjälp?   Ja  |  Nej

Det tyska huset

Lågmäld spänning

29 oktober 2018

Berättelsen vävs så att vi sakta inser vad Tyska huset står för. Jag tycker om att läsa om Indridasons Island. Intressant med andra världskriget och närvaron av amerikaner och förhållandet till lokalbefolkningen.

Var den här recensionen till hjälp?   Ja  |  Nej

Livet

Intressant tidsdokument

6 september 2018

Åsa Moberg skriver ett inlägg som beskriver tidsandan under hennes uppväxt och hennes karriär. För min del blir beskrivningarna fyllda med för mycket detaljer och fakta som saktar ner läshastigheten och därmed gör detaljerna att för min del så blir del för väl beskrivet,för att jag ska orka ta in./ta emot det hon vill säga. Jag saknar drivet i skrivandet och känner att jag blir stoppad av detaljer som känns irrelevanta för huvudhandlingen i boken.
Jag tog mig igenom den och berättelsen flöt på men så sakteliga- som floden Don.

Var den här recensionen till hjälp?   Ja  |  Nej