Användarprofil Ann / Betyg & recensioner

Betyg & recensioner av Ann

Antal betyg: 6
Antal recensioner: 5

Jonathan - (inte) som andra barn?

Jonathan - (inte) som andra barn

5 oktober 2011

Anna har skrivit en viktig bok för både föräldrar till barn med svårigheter liknande Jonathans, men även för andra som vill få en inblick i vilket arbete det är att vara förälder till ett barn med autism.

Anna beskriver hur svårt det kan vara och hur ont det kan göra på barnet när man klipper dess naglar. Kläder är ett vanligt problem. Det blir ganska dråpligt när Anna efter letande får tag på en likadan större fleecejacka som den urvuxne som Jonathan vägrar att ta av sig, och hon måste byta jacka på honom när han sover.

Invänta en utredning och få svar på den kräver tålamod. Det är många människor med olika kompetenser som ska säga sitt. När man får diagnosen blir det oftast en lättnad men också en sorg. Boken är skriven med stor kärlek till pojken som inte riktigt blev som hans föräldrar hade förväntat sig. Men som definitivt är så älskad som ett barn kan vara. I boken ges strukturerade råd angående träning som man utan vidare kan sätta igång med på egen hand med barnet.

1 av 1 personer tyckte att den här recensionen var till hjälp.

Var den här recensionen till hjälp?   Ja  |  Nej

Det finns en särskild plats i helvetet för kvinnor s...

Ger nya insikter

25 juli 2020

Bästa i genren. Hjälper en att inse det viktiga i jämställdhetsarbetet. Trodde jag innan att jag var en fri jämställd kvinna som lever på samma villkor som männen har jag slutat tro det.

Var den här recensionen till hjälp?   Ja  |  Nej

På egna ben

Viktig bok!

25 juli 2020

Sofia är alldeles nyfärdig sjuksköterska. Hon börjar på en akut vårdavdelning. Genom boken känner jag Sofias stress över att inte ha den kontroll hon önskar. Arbetskamraterna är som det brukar vara på en arbetsplats. Några hjälpsamma, några småelaka och andra passiva. Samarbetet med övriga yrkesgrupper fungerar inte alltid som önskvärt är trots att Sofia verkligen gör sitt yttersta. Patienterna kommer och går, en del dör. Det är mycket den nya sjuksköterskan ska hantera känslomässigt. Ibland är Sofia beredd att ge upp, självförtroendet blir i stunder obefintligt. Men så kommer hjälp och stöd från olika håll och hon fortsätter kämpa. Den här boken är viktig. Den är verkligen autentisk. Den hade inte kunnat skrivas utan författarens egen erfarenhet och distans till att vara nu. Den är välskriven med ett språkbruk som vittnar om goda kunskaper inte bara inom vården utan även i den språkliga gebiten. Det är en bok som borde kunna bli ett bra underlag för diskussioner om attityder och även arbetsvillkoren inom den speciella arbetsmiljö som sjuksköterskor arbetar i.

Var den här recensionen till hjälp?   Ja  |  Nej

Värmeljus är som små själar

Vad finns bakom den fårade pannan?

11 oktober 2015

Jan Edelholt har tidigare skrivit flera intressanta böcker, bland annat om en nattpersonal inom LSS "Ett stöd i natten". Nu går han in i rollen av en åldrad kvinna och det gör han skickligt. Vad kan en gammal kvinna ha att tillföra oss som fortfarande befinner oss mitt i livet? Kan det beröra oss? Mig berörde hennes liv rakt in i hjärtat. är det så en person som slitit och kämpat i så många år ska behöva känna och uppleva? Vad kan vi göra åt detta? En människa måste få uppleva meningsfullhet och ha en känsla av sammanhang hela livet ända fram till slutet.

Ellas bor på ett äldreboende dit hon inte alls ville flytta men det slitna boendet där de äldre trivdes och mådde väl på blev utdömt av kommunen och man tvingades flytta till ett praktiskt men ack så opersonligt boende. Där finns personal med och utan hjärtan och hjärnor. Ella har fullständig kontroll på personalens olika personligheter. När jag läser boken blir det så tydligt för mig hur utlämnad hon är till personalens dagsform. Det får mig att må en smula dåligt och fundera över varför det är OK att det ska vara så, på ett hotell skulle vi aldrig acceptera att personalen inte var 100% serviceinriktade och vänliga under dygnets alla timmar. Vi som kan kräver vår rätt. Det verkar som om de äldre på boendena fortfarande har lägre status än oss som fortfarande är självständiga.

Ellas kropp orkar inte allt det som hjärnan orkar. Efter 92 år har man sett världen förändras i mycket och varit med om så många mänskliga möten, glädje och sorg. Man har varit med om att kvinnan fått en lagstadgad mer jämställd tillvaro och man har upplevt krig och elände. Hon minns sin första och största kärlek och krisen då hon fick det tragiska beskedet, sådana ögonblick finns inspelade i en människas hjärna och glöms aldrig. Ella minns mannen som hon gifte sig med och fick barn med. Ellas man dog före henne, men barnen finns kvar, barnen som inte alls är barn längre men i Ellas ögon är de förstås alltid hennes barn. Ella känner skuld inför dottern och tar på sig en del av ansvaret för att dottern miste sin far.

Relationer är inte enkla men Ella kämpar. Hon inser att livet börjar rinna ut och det är nog ofta så om man får leva och bli gammal, att man förbereder sig för det som oundvikligen närmar sig och vill klara upp allt innan det tar slut. I dröm och verklighet kämpar Ella för att få frid i sina relationer.

Läs boken och lär känna Ella. Inte minst borde den läsas av personal inom äldrevården, men är till för alla som vill minska sina fördomar mot äldre personer. Ella är en fin bekantskap vars livshistoria är som en både vacker, tragisk och varm historiebok. När du har läst boken, fråga någon äldre om sitt liv. Kanske (förmodligen) finner du en intressant person bakom den fårade pannan och det tunna grå håret? Du kanske får ta del av det intressantaste liv du någonsin har hört talas om. Ett extra plus vill jag ge Jan Edelholt för bokens vackra omslag och titel.

Var den här recensionen till hjälp?   Ja  |  Nej

Ett stöd i natten

Boken som kan göra en skillnad

22 september 2014

LSS (Lagen om stöd och service till personer med varaktig funktionsnedsättning) ersatte för 20 år sedan den gamla omsorgslagen. LSS skulle bli tryggheten för alla dem med utvecklingsstörning, autism, förvärvade hjärnskador (som inte har uppkommit till följd av ett naturligt åldrande) och andra varaktiga funktionsnedsättningar. Många var de som skakade på huvudet när de gamla mentalsjukhusen i det närmaste tömdes på patienter och egen lägenhet i ett gruppboende eller i en vanlig fastighet blev normen för hur alla skulle bo. För många som hade levt nästan hela sitt liv på institutioner gick omställningen inte helt smärtfritt men för de som inte hade hunnit vänja sig av med ett vanligt liv blev LSS ett lyft. Lagen var tänkt att normalisera livet för alla dem som fick rätt till LSS, som passade in i dess tre grupper.

När jag läser boken om vårdaren som tjänstgör nattetid och som möter alla de olika karaktärerna i boendet där han arbetar, slår värmen och klokheten hos vårdaren genast emot mig. Vårdaren i boken blottar sin mänsklighet och ser sig själv som en person bland de han arbetar med. Tålmodigt och utan prestigebehov utför han sina sysslor och inte bara det... han ger av sig själv utan att döma, tycka och tänka om de han har ett ansvar för under natten.

Jan Edelholt har i boken fångat olikheterna som den manlige vårdaren samtalar med och reflekterar över. Reflektion är något som enligt min erfarenhet ofta saknas i vården, men som gör en stor skillnad för kvalitén i utförandet. Bokens manlige vårdare reflekterar under arbetsnätterna även över sig själv och sin tonårsperiod då han kände sig vilsen och av olika anledningar hamnade på fel sida av lagen vid ett flertal tillfällen. Med fingertoppskänsla beskriver Jan Edelholt hur vårdaren allt mer förstår sig själv, sin inre sårbarhet som en gång i tiden ställde till det för honom, men som i arbetet blir till tillgång, ödmjukhet och förståelse för människorna som han möter i sitt arbete.

Boken bör läsas av alla som en ren allmänbildning av hur sköra personer det kan finnas och hur sårbart det kan vara att vara i behov av LSS. Än idag skrivs det protestlistor för att LSS-boenden inte ska byggas i nya områden. Okunskap tror jag är anledningen. Okunskap föder rädsla för det okända. Men boken bör absolut läsas av alla som funderar på eller som redan arbetar inom LSS.

Tack Jan Edelholt för att du skrev boken som har saknats. Nu finns den!

Var den här recensionen till hjälp?   Ja  |  Nej

Ensam i Paris och andra historier

(enbart betyg)

25 juli 2020