Användarprofil Marias bokhylla / Betyg & recensioner

Betyg & recensioner av Marias bokhylla

Antal betyg: 226
Antal recensioner: 226

1 %-metoden : små förändringar, stora resultat : ett...

Inspirerande och lätt att ta in

16 juni 2021

Jag tror att alla människor har vanor de vill ändra på. Till naturen är vi nog alla ganska lata och tar gärna den enklaste vägen ut. Tyvärr fungerar inte livet alltid så och vi behöver ha goda vanor för att fortsätta komma framåt och utvecklas. Det finns mängder av böcker som tipsar om sådana förändringar, och James Clears 1 %-metoden är också en sådan.

Det jag gillar med den här är att den är enkel att läsa och förstå. Det finns mycket information och teori som förklaras med lätta ord och dessutom känns det inte som att det är en mängd pekpinnar som talar om alla fel man gör. James Clear är tydlig med att alla misslyckas ibland och tar också upp flera exempel på när han själv misslyckats. Det är också trevligt att Clear skriver att om man misslyckas med att förändra sina vanor är det inte personen det är fel på, utan på systemen hen använder.

Boken består till huvudsak av fyra regler som delas upp i mindre delar: Gör det synligt, gör det lockande, gör det enkelt och gör det tillfredsställande. Kanske är inte det nydanande idéer som Clear skriver, men det är skrivet på ett sätt som gör att det känns både överskådligt och överkomligt. Boken är full av tydliga illustrationer och varje kapitel avslutas med en sammanfattning som är väldigt bra att använda för att antingen påminna sig när man behöver bläddra tillbaka, eller för att hitta det kapitel som man behöver exakt just nu. Dessutom finns tabeller med hur man skapar och bryter goda vanor efter varje kapitel i bokens huvuddel. Boken är full av små tips på hur man kan tänka när man förändrar en vana och påpekar om och om igen att man inte behöver förändra stort på en gång, utan att det går att ta små steg för att förändra sina vanor. Försök göra det 1 % bättre varje dag, så har du plötsligt blivit mycket bättre på bara någon månad. Det viktigaste är inte hur stor förändring du gör, det viktiga är istället att om du bestämmer dig för en förändring, att du arbetar med det varje dag. Medan jag läser får jag massa små tips och tricks som jag känner blir lätt att reflektera över och ska definitivt sätta mig med boken igen för att få matnyttiga tips på hur jag ska förändra oönskade beteenden.

Jag tycker om bokens start, när vi får veta lite mer om Clears bakgrund och om den olycka han råkar ut för under high school. Det gör att det känns som att jag får en relation med bokens författare snabbt och gör också att jag får lättare att ta till mig teorierna som står senare i boken, lite mer som att ha ett samtal med en vän än en bok riktad till många människor.

Språket är bra och flyter på och översättningen av Ylva Mörk fungerar alldeles utmärkt för mig som läsare.

10 av 10 personer tyckte att den här recensionen var till hjälp.

Var den här recensionen till hjälp?   Ja  |  Nej

Boken som inte ville bli läst

Oj, vad kul, tyckte barnet

5 december 2021

Sexåringen tycker: Han var lite skeptisk till en början, men när jag började göra allting som boken ville att jag skulle göra, skrattade han högt nästan på varje sida och det gick att se hur mycket han verkligen såg fram emot att vi skulle vända sida så att något nytt och tokigt skulle hända.

Mamman tycker: "Åh, herre gud, vad har jag tagit på mig att läsa egentligen?" var min första tanke när jag skulle börja köra runt med boken samtidigt som jag försökte läsa. Måste vara ärlig och säga att tanken verkligen höll boken igenom samtidigt som jag skrattade om och om igen för att det var så himla roligt.

En riktigt utmanande högläsningsbok som fick både mig, sexåringen, och fyraåringarna som inte var med på läsningen men var i samma rum (och uppenbarligen funderade på varför deras mamma hade blivit skvatt galen) att skratta högt och glatt. Jag uppskattade verkligen Alexis Holmqvist illustrationer (när jag fick ha boken nog stilla för att faktiskt se dem). Ett tips från coachen, och något jag i efterhand önskade att jag gjort, är att läsa igenom boken själv först så att du vet vad som förväntas av dig att göra.

4 av 5 personer tyckte att den här recensionen var till hjälp.

Var den här recensionen till hjälp?   Ja  |  Nej

Änglaträdet

Oerhört fin och vilken bladvändare!

17 februari 2022

Lucinda Riley har (hade) en magisk förmåga att skriva oerhört långa böcker men att få dem att kännas mycket kortare. Allt liksom flyter på rakt igenom och det känns inte betungande att det är så många sidor, för det finns inget som känns onödigt eller på fel plats.

Här följer vi Greta, Cheska och Ava. Tre generationer kvinnor som alla har sitt bagage och olika erfarenheter av att vara kvinna i samma familj. När Cheska är i tonåren råkar hennes mamma Greta ut för en olycka. Nästkommande trettio år går Greta sällan ut från sin lägenhet om inte hennes vänd David är där och tar hand om henne och hon minns ingenting om sitt liv innan olyckan. David tar med henne till släktgodset Marchmont Hall i en förhoppning om att det ska hjälpa henne minnas när hon kommer till en välkänd plats och under en promenad stöter hon på en grav där hennes son vilar och minnesbilderna börjar återvända.

Här blandas nutid med dåtid på ett snyggt sätt. Vi får följa vad som händer från Gretas ungdom, hur hon hamnar på Marchmont Hall för första gången och hur hon tar sig därifrån, hur hon uppfostrar Cheska som blir barnstjärna och med hjälp av David pusslar hon ihop vad som har hänt efter olyckan och som hon missat genom att hålla sig undan.

Det är verkligen en bok som bara flyger fram och jag känner mig totalt indragen i allas livsöden. Någonting som jag verkligen tycker om med Lucinda Riley är att hon inte räds att ta upp svärta och mörker, svåra erfarenheter eller olika sjukdomar och vad som kan hända om man antingen ignorerar dem eller inte försöker ta hand om dem. Jag tycker också om att det inte finns någon person i den här boken som är perfekt utan alla får ha sina brister.

Språket flyter också på fint och Anna Thuressons översättning är verkligen jättebra.

1 av 1 personer tyckte att den här recensionen var till hjälp.

Var den här recensionen till hjälp?   Ja  |  Nej

Medan världen ser på

En riktig bladvändare

30 augusti 2021

Det är länge sedan jag fastnade så totalt i en bok att jag satt vaken tills den var utläst, men Medan världen ser på fick mig att gå omkring som en zombie dagen efter, bara för att jag inte kunde sluta läsa.

Sara arbetar som ekonom på ett förlag, och valde att ta det jobbet efter en krasch som fick henne att fly Sverige i några år. Hon är nöjd med det nya jobbet, eftersom det inte alls är lika händelserikt och stressigt. Och så fortsätter det, tills hon kommer hem efter en semester och förlagets stjärnförfattare Eben har fått kontakt med Hollywood och ska ha ett möte med ett filmbolag. Han vill att Sara ska följa med, för hon förstår sig på siffror. Väl där möter de också skådespelaren John Williams som är tänkt till huvudrollen. Eben får kalla fötter, och de åker hem till Sverige. Men snart dyker filmbolaget, och John, upp i Stockholm och Sara har fått många fler arbetsuppgifter än hon tänkt sig. Dessutom, utan att någon av de har tänkt det, inleder Sara och John ett trevande förhållande som de tror är hemligt men är allt annat än just det.

Persongalleriet är lagom stort och jag gillar att fokus främst ligger på Sara och till viss del också på John. Sara som huvudkaraktär är bra. Hon är komplex och visar hur hon känner, speciellt när hon hamnar i situationer hon inte alls är bekväm i. Hon är en privat person, och riskerar allt när hon fastnar mer för John är hon tänkt sig. John är också bra som karaktär, och visar tydligt på medaljens baksida när det kommer till att vara känd. Att hur man verkar för världen, inte alltid är så man är. Jag älskar att få störa mig på Merja och tycker att hon är en perfekt "ondskefull" karaktär.

Jag gillar att Anna Larsson inte räds för att visa på det tråkiga i situationer. Vi får verkligen följa med hur hemskt det är för John som en av världens mest eftertraktade personer med appar som listar där han är just nu och han dyker upp på paparazzi-foton överallt. Inte heller Sara slipper undan utan jagas av paparazzi och kan till slut inte ens gå ensam någonstans. Det är också bra att inte Larsson räds att ta upp effekten av att det blir för mycket på jobbet, och att det kanske inte alls är så att man har alla på sin sida när man ändrar sin livsriktning.

Inte ens sexscenerna, som annars brukar vara ställen där jag drar upp skämskudden, är för mycket för mig, utan jag tycker att allt känns bra avvägt. Miljöskildringarna är trovärdiga och jag får lätt upp bilder i huvudet på vad som än händer. Blandningen av spänning, drama och romans är snyggt skriven och det händer hela tiden något nytt som gör att jag vill fortsätta läsa. Och även om det är en feelgood, som så ofta betyder att man vet ungefär vad som kommer att hända på slutet, är det inte bara glad och positiv läsning genom hela.

Språket är bra och har ett fint flyt genom hela boken, och vill återigen lyfta fram Larssons gestaltningsspråk både på miljöer och karaktärer. Medan världen ser på är en riktig bladvändare.

1 av 1 personer tyckte att den här recensionen var till hjälp.

Var den här recensionen till hjälp?   Ja  |  Nej

Dikter för unga : Älskad poesi - från Predikaren til...

Diktsamling med något som kan passa alla

29 april 2021

För en relativt ovan diktläsare, såsom jag själv, känns det här som en bra bok att börja med. Det är många olika stilar och poeter, vilket gör det lätt att hitta olika små favoriter.

Även om boken riktar sig till ungdomar, är den här boken fylld av teman som alla kan känna igen sig i. Man behöver inte vara en diktläsare för att hitta små favoriter och jag tycker om att det är en blandning av, för mig, okända och kända namn samtidigt som dikterna också har varierande längd.

Att betygsätta en sådan här samling är svårt, och jag har valt att lägga mig i mitten med mitt betyg. Det betyder dock inte alls att jag tycker att det är en ovärdig läsning, utan handlar helt enkelt om att jag fastnar för en del och inte för andra. Det finns några dikter häri som jag gärna skulle ha inramade på väggen eller skiva ner lättsynligt så att jag alltid kan se dem när jag behöver, och samtidigt finns det dikter jag inte alls förstår mig på.

Däri ligger ju ändå lite av tjusningen med dikter, tycker jag. De gånger jag förstår och de verkligen griper tag i mig är man fast och kan tänka på den långt efter att man läst den, och när man inte förstår eller fastnar för en dikt har man ändå någon känsla med sig från den.

De flesta dikter jag fastnar för i den här samlingen är de kortare och slagkraftiga. De som använder få ord för att få fram mycket känsla, men jag tycker om att det bryts av med längre dikter och att det är så väldigt olika skrivsätt och ordval som används för att få fram samma budskap, men också hur mycket olika saker som ryms inom de olika temana, för att det ska kunna finnas något för alla som läser.

1 av 1 personer tyckte att den här recensionen var till hjälp.

Var den här recensionen till hjälp?   Ja  |  Nej

Kim & Hilma - Världsbäst

Världens sötaste vänner

16 mars 2021

Treåringarna tycker: Direkt när den här boken kom ville treåringarna läsa den, eftersom de gillade Dåligt humör väldigt mycket. Och de gillar även den här. De pratar om vad de är bra på, om de också är bra på de saker som de i boken är och tycker att det är spännande att se hur Kim klarar att lyfta Hilma eller bygga torn.

Femåringen tycker: Eftersom femåringen är bäst på allt, enligt han själv, tyckte han att det var fantastiskt roligt att jämföra sig med alla. Och såklart var han också bättre på allt än alla andra (även bättre på att springa än geparden). Ville genast läsa den igen, och vara bäst på allt igen.

Mamman tycker: Jag är så kär i Kim och Hilma. De är de sötaste vännerna jag tror att jag har läst om någonsin. Joanna Schmidts illustrationer passar perfekt till historien och ger allt liv. Det är rimliga saker att vara bäst på, som de pratar om, ur barns perspektiv och jag tycker om att det både finns olika hudfärger representerade tillsammans med att både män och kvinnor får vara bra på olika saker. Att det är mamman som är asbra på att fånga tjuvar för att hon är polis, att pappa är bra på att hjälpa till, att springgrannen är kvinna och att det är farfar som läser, till exempel. Små saker som bryter "normen" på vem det är som ska vara bra på saker, som visar barn att alla kan vara bra på mycket. Och att det också är mycket fokus på barnen. Och på att vara snäll, det gillar jag.

1 av 1 personer tyckte att den här recensionen var till hjälp.

Var den här recensionen till hjälp?   Ja  |  Nej

Hur man talar så att barn lyssnar och lyssnar så att...

Tänkvärd, lättläst och igenkännande

15 mars 2021

Ibland känner man sig som den värsta föräldern i hela världen. Ingen lyssnar oavsett vad man säger och det är som att stånga huvudet blodigt mot en vägg. Mitt i allt det där, är det väldigt svårt att komma ihåg att alla föräldrar går igenom samma sak. Och att det kan finnas små knep som gör kommunikationen lättare.

1980 kom första utgåvan av Hur man talar så att barn lyssnar & lyssnar så att barn talar av Adele Faber & Elaine Mazlish ut. Nästan 40 år senare, 2019, ger Akademius förlag ut en nyutgåva i Sverige. Jag ska vara helt ärlig och säga att jag var fundersam på om innehållet verkligen skulle kunna fungera med tanke på hur gammal grundidén är, visst skulle det vara tydligt att barnuppfostran kanske inte ser likadan ut längre? Kanske skulle det även märkas en tydlig skillnad på att författarna är från USA och metoderna skulle låta drastiska för någon uppväxt i ett annat land? Men, det tycker jag faktiskt inte. Det är lätthanterliga tips och trix, saker som får en att tänka, metoder som får en att utvärdera och fundera över sitt eget föräldraskap och hur man uttrycker sig men också känslan av att både känna igen saker som andras barn gör, andra föräldrar gör och den hopplösa känslan som ibland kan infinna sig. Eller varför inte att ibland få känna sig duktig för att man redan gör något som boken tipsar om? Sådana känslor är ju alltid välkomna.

Upplägget är tydligt och lärorikt, utan att kännas mästrande. Läsaren möts av en förklarande text i början, som tydliggör vad kapitlet kommer att handla om, frågor att fundera över (som hur man själv tror att man skulle reagera om det var en själv som var barnet i olika situationer) och besvara och sedan en mängd exempel från författarnas liv och workshops. Allt knyts samman med illustrationer kring kapitlet följt av övningar att göra hemma med barnen.

Håller jag med om allt? Självklart inte. Det går ju aldrig att göra, men mycket av det har fått mig att reflektera över saker i vardagen. Hur vi pratar, besvarar, bekräftar eller kanske inte alls bekräftar barnen och ibland även varandra som vuxna. Övningarna känns görbara och det allra bästa tycker jag, är att det är både lättläst och känns som att det är utan pekpinnar. Föräldrarnas känslor bekräftas också i den här boken, och bara att läsa om att andra känner samma sak, kan absolut ha en förlösande effekt som kan få en att ta itu med saker som skaver i vardagen.

1 av 1 personer tyckte att den här recensionen var till hjälp.

Var den här recensionen till hjälp?   Ja  |  Nej

Var är Bennys ugglor?

Mysig och spännande läsning

4 januari 2021

Treåringarna tycker: Spännande bok med både massa snö och ugglor som försvinner! Men vad tokigt i slutet, eftersom man ju inte får flytta på prydnadsugglor hur som helst. Också skönt att de kommer till rätta till slut.

Femåringen tycker: Femåringen är mycket avundsjuk på snömängden i boken och tycker att det är spännande att försöka klura ut var ugglorna har tagit vägen. Han skrattar högt åt var de letar och hurrar när de återfinns. Han är också mycket noga med att påpeka att man inte ska bära runt på prydnadssaker (eller vifta med saker runt dem).

Mamman tycker: I vårt hus finns det ugglor utplacerade på lite olika ställen, eftersom jag tycker väldigt mycket om ugglor - därav är barnen också mycket medvetna om att man inte ska gå omkring med dem, eller andra prydnadssaker, hur som helst. Alltså passade den här boken oss som handen i handsken. Lite mysterier är också alltid roligt och här blir det både humoristiskt och spännande när Bennys ugglor har försvunnit. Det är också väldigt fint att det är äldre människor med som vänner till Emi och att en av dem samtidigt har problem med att minnas saker. Det beskrivs så fint tycker jag, och i förbifarten, aldrig som något mer än att finnas där. Jag gillar att det är Emi som är den påhittiga och löser problemet, alltid bra när det är barnet som är i fokus i den här typen av böcker.

Illustrationerna är väldigt mjuka och mysiga, och passar väldigt bra med berättelsen.

1 av 1 personer tyckte att den här recensionen var till hjälp.

Var den här recensionen till hjälp?   Ja  |  Nej

Förgiftningen

Spänning med barn och djur i fokus

2 december 2020

Jag gillar sådana här deckare för barn när det är barn som verkligen får ha huvudrollen och lösa mysteriet. I grund och botten är det här faktiskt en väldigt obehaglig bok med tanke på vad det faktiskt är som händer, och det finns mycket att diskutera med sina barn om konsekvenstänk och att det man gör faktiskt kan få helt andra saker än de man tänkt att hända. Också bra att få läsa om att djur faktiskt kan bli sjuka av saker de äter, så en väldigt lärorik bok samtidigt som den är spännande.

Flera djur blir sjuka, Lisa och Axel märker att de har liknande symptom och kommer fram till att de kanske har ätit samma sak. Kan det vara någon som vill djuren illa? De börjar nysta i det hela och har snart fått fram några olika misstänkta som de undersöker.

När det kommer till de vuxna finns de mest där som periferifigurer och det tycker jag är bra. Det är verkligen barnen som löser det här på egen hand, även om de i viss mån utsätter sig själva för fara. Det är också fint, tycker jag, att de vuxna som barnen vänder sig till lyssnar på dem och litar på att de säger sanningen. Fint också att det är både en kille och en tjej som tillsammans löser fallet.

Det är en kapitelbok utan bilder, med korta kapitel på vanligen ungefär två uppslag. Texten är lättläst och relativt stor men jag skulle ändå säga att man bör vara ganska läsvan ifall man ska läsa den på egen hand. Däremot tror jag att den ger väldigt mycket som högläsningsbok eftersom det finns så mycket att diskutera kring i boken. Språket är åldersanpassat och väldigt bra, driver händelserna framåt.

1 av 1 personer tyckte att den här recensionen var till hjälp.

Var den här recensionen till hjälp?   Ja  |  Nej