Användarprofil Anyah Fredriksson / Betyg & recensioner

Betyg & recensioner av Anyah Fredriksson (Norrköping)

Antal betyg: 196
Antal recensioner: 196

Dödligt arv

Hemligheter och intriger på Côte d'Azur

17 juni 2019

Den unga Eve har bara ingått hennes äktenskap med Clifford Forrester för att fly från kopplingar till hennes kontrollerande mor Maria. Hennes liv är tråkigt och extremt tillbakadraget. Hennes man håller henne kort. Visst det är året 1948, strax efter andra världskriget är många saker fortfarande strikt ransonerat; ändå hade hon föreställt sig sin vardag annorlunda. När ett mystiskt brev från en advokatfirma kommer, ser Eva detta som en välkommen distraktion för att undvika tristess. Trots Cliffords invändningar åker hon ensam från en liten förort utanför London till Franska Rivieran för att lära sig mer om hennes mystiska arv. Ett äventyr börjar som kommer att förändras inte bara Eva själv, utan också hennes liv.

Med stor empati berättar Rachel Rhys berättelsen om Eve Forresters. Hennes använda språk är speciellt vackert (komplimang till översättningen). Romanen är en mycket framgångsrik blandning av spänning och historia. Historien fängslar mig från första stund och författaren kan ta mig med hela tiden, hennes karaktärer och handlingen är fascinerande, och hon lyckas också få mig att nästan känna efterkrigsåren. Det sociala livet är ett träffande porträtt, atmosfären är spännande, djup och äkta. Huvudpersonen Eves emotionella liv - och att man kan se hennes känslor hela tiden - är briljant skrivet och Eves förändring är mer än trovärdig.

Jag ger gärna novellen fem av fem möjliga stjärnor och rekommenderar absolut romanen. Läsare som är intresserade av 40-talet och människornas liv i Storbritannien och södra Frankrike under den tiden, kommer att förtära boken som jag gjorde. Är romanen en sidvändare: ja, absolut!

2 av 2 personer tyckte att den här recensionen var till hjälp.

Var den här recensionen till hjälp?   Ja  |  Nej

Dagarna med dig

Smärtsam förlust

19 juni 2019

Samma tid varje år besöker Sarah Harrington sina föräldrar i Storbritannien. En svår tid för henne, full av känslor. Men denna gång verkar allting annorlunda. Sara träffar honom, mannen som hon på något sätt vet direkt att han är hennes Mr. Right. Hon spenderar en hel vecka med Eddie David, en intensiv tid fylld med rik konversation, djupa känslor och sex. På den sjunde dagen säger Sara adjö, på grund av att Eddie vill åker med en vän på en långt före planerad semester till Spanien. Han lovar henne att ringa från flygplatsen. Men samtalet uteblir. Alla Sarahs försök att kontakta Eddie misslyckas, Eddie förblir utan ett spår försvunnen. Hur ska hon förhålla sig; hon förstår, något hemskt har hänt, det finns ingen annan förklaring, allt var perfekt och hon vet att Eddie kände som hon själv gjorde under deras tid tillsammans. Men hennes vänner rådde henne, att glömma Eddie. Sarah är i en känslomässig bergochdalbana, varje tillfälle griper hon efter ett halmstrå. Kommer hon att kunna lösa allt? Vad hände med Eddie?

Med "Dagarna med dig" har Rosie Walsh gjort en otroligt fascinerande debut. Full av djupa känslor beskriver hon dramat som huvudpersonen Sarah är i. Hennes sinnesstämning är påtaglig för mig som läsare och begriplig, hon verkar bli galen av smärta. Lite i taget lär vi oss Sarah, hennes liv och hennes vänner och deras familjer bit för bit, peau á peau sättes allt ihop som ett pusselspel. Figurerna fulla med äkthet, dialogerna är underbart spännande. Språket som används är vackert, ibland nästan poetiskt. Mycket kärlek i historien, liksom vackra scener. Men också ilska, humor, och omtänksamhet. Denna roman erbjuder så mycket mer än bara historien.

Jag ger gärna boken fem stjärnor av fem och rekommenderar absolut det. En bok att dyka i och sluka, jag kunde inte sluta läsa, jag ville verkligen veta hur författaren Rosie Walsh löser mysteriet. Imponerande och oförglömlig, jag skulle gärna vilja läsa mer av den här författaren.

1 av 1 personer tyckte att den här recensionen var till hjälp.

Var den här recensionen till hjälp?   Ja  |  Nej

De sista flickorna

Survivor

19 juni 2019

Om det är en sak Quincy Carpenter inte vill vara är det en sista tjej. Final Girls är flickor som är de enda som överlever en massakrer i skräckfilmer. Precis som ett skräckfilmsscenario, har Quincy överlevt som student, på en helg blev alla hennes vänner utplånade, men hon har svårt sårad överlevt. Men då gjorde pressen henne till en Final Girl, hon och Lisa och Samantha. Alla tre kvinnorna har upplevt liknande, på olika ställen och vid olika tillfällen. Medan Sam har helt dragigt sig tillbaka från allmänheten, verkar Lisa sannolikt att klara av sin roll. Hon är alltid offentlig, ger intervjuer och hjälper andra våldsoffer att komma till uttryck. Quincy, å andra sidan, upprätthåller en blogg och ger tillbaka tips. Bakningen hjälper henne att styra hennes känslor. När Lisa, begår självmord, dyker Sam upp i Quincys liv och trasslar till det mycket.

En otroligt fascinerande historia, där jag var tvungen att gissa länge och resolutionen blev tydlig bara mycket sent. Återigen har författaren vridit och vänt om på ett sätt jag ej förväntat mig. Slutet är genialt och briljant löst. Stilen av Riley Sager är otroligt bra, han ändrar narrativa perspektiv och tidsperioder. Tempot som används är hisnande. De figurer som författaren har skapat, är alla trovärdiga och huvudpersonen Quincy var särskilt bra. Denna bok är unik, stor spännande konst, den kan fånga och ta mig när som helst. Efter att ha avslutat denna thriller fick jag ta andan och bearbeta det jag läste - ren högspänning på hög nivå.

Självklart ger jag här fem av fem möjliga stjärnor och rekommenderar boken helt. Berättelsen och dess karaktärer kommer att hålla mig upptagen i lång tid, goosebumps garanteras då man läser! "De sista flickorna" kan bara begeistra sina läsare!

1 av 1 personer tyckte att den här recensionen var till hjälp.

Var den här recensionen till hjälp?   Ja  |  Nej

Krokodilväktaren

Vad hände på natten

17 juni 2019

Köpenhamns polisassistenter Anette Werner och Jeppe Kørner kallas till ett brutalt mord. En ung kvinna var uppenbarligen offer för en djärv mördare i hennes lägenhet, mördaren misshandlade sitt offer med knivhugg. Grannen till offret som hittade den döda var så chockad att han fick en hjärtinfarkt. I huset bor hyresvärdinnan, den nyligen pensionerade professorn Esther de Laurenti. Esther lever sitt liv helt i strid med hennes tidigare universitetsliv. Hon tar sånglektioner med unga Kristoffer, med vilken hon också upprätthåller ett förhållande. Hon dricker mycket alkohol för att sova bättre. Eftersom mordet liknar det manuskript hon jobbar på, anser hon att hon är skyldig till brottet och överväger att ge en bekännelse till polisen. Men det finns andra otroliga saker som gör att Anette Werner och Jeppe Kørners liv och utredning försvåras. Särskilt Jeppe är fast i sina egna stora problem efter separationen från hans fru och svåra ryggsmärtor, vilket leder till att han är beroende av smärtstillande medel. Kommer utredningen att lyckas?


Med "Krokodilväktaren" presenterar den danska författaren Katrine Engberg thrillerkonst på högsta nivå. Som debut skulle jag vilja kalla den episk. En pageturner, som jag inte ville släppa ur händerna, för den var från första sidan dramatisk. Författaren kan skapa en otrolig atmosfärisk täthet, vilket gör att man knappt kan andas. Hennes karaktärer är psykologiskt geniala, med enorma särdrag, hörn och kanter, och de är allt annat än vanliga; Jag skulle hellre kalla dom bisarra. Karaktärernas reaktioner överraskar mig medan jag läser. Vändningarna som upphovsmannen gör är oförutsägbar och driver spänningen i det ovärderliga. Det språk som används är otroligt vackert, valt och naturligt.

Mitt betyg är fem av fem möjliga stjärnor och en obegränsad läse-rekommendation från min sida. Denna thriller fascinerar med sin historia såväl som de lysande karaktärerna, den är modern och sofistikerad.

1 av 1 personer tyckte att den här recensionen var till hjälp.

Var den här recensionen till hjälp?   Ja  |  Nej

Fjäderns magi

Äventyr med Ben, drakryttare 2.0

19 juni 2019

Den nu 14-årige Ben bor med sina adoptivföräldrar, Barnabas och Vita, liksom hans adoptivsyster Guinever på en hemlig plats i Norge. Familjen har där, så att säga, ett räddningscenter för de fantastiska varelserna i denna värld. Deras uppgift är att utforska och skydda dessa varelser. Några insiders stöder ägarna i sitt ibland mycket svåra arbete. Ett telefonsamtal från Vita och Guineva från Grekland skrämer Ben och Barnabas. Pegasus-paret, en art som ansågs utdöd, har hamnat i hopplösa svårigheter. Dess sto dog. Nu är hennes tre små föl i stor fara. För att bara moderns saliv kan ordna äggens tillväxt. Homunculus finner i biblioteket en indikation på vad som kan hjälpa till i denna hemska situation: en grips fjäder. Kommer Ben och Barnabas att lyckas hitta en sådan fjäder? Men gripen har ett mycket dåligt rykte i fabelvärlden. För att göra saken värre anser de att drakarna att deras största fiender. Så Ben måste dölja sin sökning från sin silverdraken Lung, vars ryttare han är ...
Cornelia Funke skriver igen på underbart språk och kidnappar läsare med lätthet i sin fabelvärld runt Bens familjen och deras protégés. Med de första raderna kan författaren fånga och ta mig med i sin underbara historia. Dessutom har Cornelia Funke försett boken med unika, fantastiska illustrationer som verkligen är förtjusande att se. Författaren har skapat sina karaktärer briljant, människa såväl som de många mytiska varelserna från hela världen. Snabbhet i komplotten och skrivstil av Cornelia Funke är anmärkningsvärt bra.

Med hela mitt hjärta ger jag den här boken sin välförtjänta fem av fem möjliga stjärnor och rekommenderar absolut det. Boken är den andra i Drakryttaren-serien, men kan även läsas ensam, utan kunskap om den första delen. Den rekommenderade läsningsåldern är 9-12 år, men jag själv tyckte också om att läsa boken och känna mig förstklassig underhållas.

Var den här recensionen till hjälp?   Ja  |  Nej

Der Zauber von Somerset

Weiden-Häuschen

11 juni 2019

Die Londoner Steuerberaterin Amber Reed möchte nur eines: vergessen und sich über ihre eigene Zukunft Gedanken machen. Sie findet im Süden Englands ein Cottage, das zur Vermietung frei ist. Sie bucht es für die nächsten drei Monate. Sie muss sich lediglich um ein Pferd, das dort einsteht und den Garten kümmern, ansonsten ist die Miete äußerst erschwinglich.
Der Schriftsteller Finian Anderson möchte Abstand zwischen sich und seine Noch-Ehefrau Madeleine bringen. Die hat ihn verlassen und wohnt ausgerechnet nebenan, bei einem Muskelprotz von Mann, einem Fitness-Studio-Betreiber. Er möchte unbedingt an einem neuen Roman schreiben und erhofft sich zu der Distanz zu Madeleine, dass sie ihn vermissen wird. Auch er bucht für drei das Cottage in Somerset.
Eine Doppelbuchung liegt vor und wirbelt beider Leben gehörig durcheinander, ein aufregender Sommer liegt vor den beiden ¿

Wie immer, wenn ich Bücher der Autorin lese, bin ich sofort in der Geschichte drin. Die Figuren sind überwiegend liebenswert, bis auf ein paar Stinkstiefel, eben genau, wie im richtigen Leben auch. Charaktere, die man sich als Freunde wünscht. Wenn ich gerade nicht im Buch lese, denke ich über das bereits Gelesene nach und male mir aus, wie sich die Geschichte wohl entwickeln wird. Besonders schön finde ich, dass wir Stamm-Leser kurz auf Bekannte aus den vorherigen Büchern von Pippa Watson (ja ein Pseudonym, der erfahrene Leser wird die wahre Identität aber kennen!) stoßen und so etwas über ihr weiteres ¿Leben" erfahren. Stephen King hat gerade in dieser Woche getwittert, dass Romanfiguren nicht real seien, mag stimmen, aber hier wünschte ich mir, dass es so wäre. Der Schreibstil der Autorin ist flüssig, ihre Sprache einfach nur wunderschön: modern und lebendig. Der Plot ist mitreißend und ich mag gar nicht, dass das Buch endet.

Eine zu Herzen gehende Geschichte, die mein Herz weit geöffnet hat; Szenen, die unter die Haut gehen. Ein Buch, dem ich nur zu gerne seine verdienten fünf von fünf möglichen Sternen vergebe und es unbedingt weiter empfehlen möchte. Hier hält der Leser einen Sommer-Wohlfühlroman in den Händen, den ich als Leserin liebend gerne verschlungen habe.

Var den här recensionen till hjälp?   Ja  |  Nej

Sonnenröschenwinter

Liebe ist alles

9 september 2018

Die 43jährige Sascha Herzog ist mit Leib und Seele Gärtnerin. Sie geht voll und ganz auf in der Welt der Pflanzen, lässt sich noch immer von deren Farbenpracht und ihren Düften verzaubern. So ist die Arbeit in der familieneigenen Stauden-Gärtnerei auch mehr Passion als Pflicht. Aber dann entdeckt sie eine Veränderung an ihrem Körper und die Diagnose soll dann ihr gesamtes, bisheriges Leben völlig auf den Kopf stellen. Brustkrebs! Sascha ist in ihrer Familie gut behütet, die Großeltern, ihre Mutter und deren Lebenspartner, ihre Schwester und deren Freund und natürlich Ben, sie alle kümmern sich um Sascha und unterstützen sie wo es geht. Ben ist Saschas Zwillingsbruder und ihr Verhältnis ist seit 20 Jahren etwas unterkühlt - den Grund erfahren wir LeserInnen nicht sofort - doch er ruft an und schreibt Mitteilungen, steht ihr also auch zur Seite. Dann trifft Sascha auf Robyn, die Leiterin der Selbsthilfegruppe, deren Besuch ihr von ihrer Ärztin empfohlen wurde. Die Liebe trifft Sascha aus heiterem Himmel, unvorbereitet und mit aller Wucht. Bloß, kann und darf sie sich darauf einlassen? Hat sie nicht gerade einen Kampf auszustehen? Ist Liebe jetzt überhaupt möglich? Wie wird sich Sascha entscheiden?

Die Autorin Mirjam Müntefering nimmt uns LeserInnen mit auf eine emotionale Achterbahnfahrt, beim Lesen überkommen mich die verschiedensten Gefühle: Entzücken, Überraschung, manchmal kann ich ein Aufschluchzen gerade noch herunter schlucken, ja, es gibt sie die durchaus traurigen Momente, aber ganz oft muss ich einfach nur schmunzeln. Mirjam Müntefering erzählt eine Geschichte einer jungen Frau, über ihren Weg im Umgang mit einer schwerwiegenden Erkrankung, zuallererst aber ist es die Chronik der Liebe in den Zeiten des Brustkrebses (in Anlehnung an das wundervolle Buch von Gabriel García Márquez sei mir diese Formulierung erlaubt). Viele herrliche Zeilen im Buch behandeln die Kraft der Liebe, die Macht der Liebe, die Wege der Liebe. Die Liebe zu den Lieblings-Menschen, zu Freunden, zur Familie, zur Natur, zur Musik - Liebe ist vielfältig und begegnet uns jeden Tag, sofern wir die Begegnungen zulassen. Ich habe mir viele Lieblingsstellen im Buch markiert, die ich nicht vergessen werde.

Ein Buch, das ich dazu erkoren habe, auf meiner persönlichen Herzensbuch-Liste Platz zu finden. Meine Bewertung: klare fünf von fünf möglichen Sternen und selbstverständlich eine uneingeschränkte Leseempfehlung meinerseits. Ich wünsche jeder Leserin und jedem Leser die gleichen wohligen Gänsehautschauermomente, wie ich sie bei der Lektüre des Buches erfahren und erleben durfte. Mirjam Müntefering beweist in diesem gefühlsbetonten, intensiven Roman einmal mehr ihre brillante Fähigkeit, Geschichten zu erzählen.

Var den här recensionen till hjälp?   Ja  |  Nej
Grün ist die Liebe

Die Farbe der Liebe

14 juni 2018

Ihre Arbeit im Krankenhaus belastet Elisabeth manchmal schon sehr. Gerade wenn es um unvermeidbare Abschiede geht, lässt sie die Schicksale der Patienten vielleicht zu nah an sich heran. Die Liebesgeschichte des Ehepaares Grün trifft sie dann auch mitten ins Herz, Lenya ist dabei sich zu verabschieden und es ist nicht sicher, wieviel sie noch mitbekommt. Nach anfänglicher Ablehnung öffnet sich Justus Elisabeth und erzählt seine Geschichte. Die berührt Elisabeth sehr und sie beginnt sich zu fragen, ob sie mit ihrem Robert wirklich glücklich ist, so wie das Ehepaar Grün. Sie stellt Robert auf die Probe ...

¿Grün ist die Liebe" - der Titel erklärt sich sicherlich zum einen durch die wunderschöne Liebesgeschichte zwischen Justus Grün und seiner Ehefrau Lenya zum anderen aber auch, weil Elisabeth Müller als Grüne Dame tätig ist. Grüne Damen (und auch Herren) werden in Deutschland ehrenamtlich Tätige in der stationären Gesundheits- und Krankenpflege genannt. Der Name Grüne Damen beruht auf der Kleidung, welche die Ehrenamtlichen tragen. Es sind grüne Kittel. In ihrem unverkennbaren sowie brillanten Schreibstil und in perfektem Tempo hat Marlies Ferber ihren Roman verfasst. Ein Buch der leisen Töne aber der ganz großen Emotionen. Die Autorin Marlies Ferber erzählt uns Lesern in herrlicher, ausdrucksstarker Sprache mit wunderbaren Dialogen die Story und beweist, welch großartige Geschichtenerzählerin sie ist. Seit ich mit der Lektüre des Buches begonnen habe, schwirrt mir der Song ¿Somebody's Chelsea" von Reba McEntire im Kopf herum, so sehr passt das Lied zur Hauptfigur Elisabeth und könnte glatt der Soundtrack zum Buch sein. Ganz viel Herz, ganz viele Gefühle - ein Buch für die Seele, zum Träumen und ja, zum an die wahre Liebe glauben!

Meine Bewertung: fünf von fünf möglichen Sternen und eine absolute Leseempfehlung. Die eine große Liebe im Leben, die sich jeder erhofft, aber nicht gleich jeder erkennt - phantastische Zeilen, tiefe Botschaft, kurzum ein erfüllendes Lesevergnügen bietet Marlies Ferbers neuestes Werk. Die Autorin ist bekannt für ihre Serie um den pensionierten Ex-Agenten "Null-Null-Siebzig" James Gerald und legt jetzt mit diesem Buch einen Liebesroman vor. Für mich persönlich wieder ein Buch, das mein Prädikat ¿Herzensbuch" verdient.

Var den här recensionen till hjälp?   Ja  |  Nej
Wie ich mich auf einer Parkbank in einen bärtigen Ma...

Die Liebe findet dich

11 juni 2018

Julia ist Schwedin, Journalistin, 29 Jahre alt und der Liebe wegen nach Wien gezogen. Das mit der Liebe zu Matthias hat sich inzwischen erledigt, denn er hat massiv ihr Vertrauen missbraucht. So lenkt sie sich mit ihrer Arbeit als Englisch-Lehrerin an der Berlitz-Sprach-Schule ab. Ihr anfänglicher Enthusiasmus ist ihr allerdings bereits abhanden gekommen, zu eintönig verlaufen die Unterrichtsstunden. Zu ihrer besten Freundin Leonore verbindet sie eine mehr oder weniger Hassliebe, doch die Abende mit ihr bringen Julia wenigstens etwas Ablenkung aus ihrem Trott, in dem sie gefangen ist. Sie datet auch, um endlich ihren Mr. Right zu finden, aber die Suche scheint ebenfalls hoffnungslos. Kurzum: Julia ist einsam und findet lediglich Trost bei ihrem Kater Optimus. Bis sie im Park Ben kennen lernt und ihr Leben sich vollständig ändern soll.

Auf charmante Art und Weise erzählt Emmy Abrahamson ihre Geschichte. Ja, die Story um die vereinsamte Julia ist streckenweise traurig, doch ich habe fast immer auch ein Lächeln auf den Lippen beim Lesen, denn Emmy Abrahamsons Sinn für Humor ist einzigartig und die beschwingte Stimmung bestimmt den Roman. Die Hauptfigur Julia, die verrückte Dinge tut, um nur ja keine Leerzeit zu haben ist hervorragend geglückt und wie ich aus der schwedischen Presse weiß durchaus autobiografisch angelegt. Emmy Abrahamson hat genauso ihren jetzigen Ehemann kennengelernt, wie Julia ihren Ben. Die Sprache, die die Autorin verwendet ist offen und frisch, ihr Schreibstil kann mich einfangen und mitnehmen.

Sehr gerne vergebe ich diesem Buch fünf von fünf möglichen Sternen und empfehle es natürlich weiter, ein Roman, der sich hervorragend als Urlaubslektüre eignet und sich wunderbar angenehm lesen lässt. Nun verharre ich abwartend, dass das nächste Buch der Autorin ebenfalls ins Deutsche übersetzt wird, der Originaltitel lautet: ¿Hur man gör succé på dårhus" was wörtlich übersetzt heißt: ¿Wie kann man Erfolg in der Klapse haben". Ich bin sicher, auch darin überzeugt Emmy Abrahamson mit ihrem Humor.

Var den här recensionen till hjälp?   Ja  |  Nej