Betyg & recensioner av Anni
Antal betyg: 559
Antal recensioner: 395
Julia sätter sig
Verklighetsnära
Ett stort plus för att det beskrivs som den självklarhet det är att Julia sätter sig på pottan med rumpan bar innan hon går ut! (Istället för att använda pottan som en leksak som i så många andra böcker.) Minus för att hon sätter sig på hunden, utan att någon annan än själva hunden säger ifrån. Här behöver man nog som förälder lägga till en förmaning om att man inte kan sätta sig på hunden. Nej, nej!
Välkommen in i min garderob
Svårsmält om frikyrkliga förhållanden
Jag hade ingen aning om att det inom frikyrkan florerar en sådan negativ och okristlig syn på homosexualitet, som den författaren fått erfara - och här delar med sig frikostigt av. Så frikostigt att det blir svårsmält för mig som inte alls förstått vidden av den exkludering som Anton Lundholm beskriver. Jag hade förväntat mig en bok om författarens internaliserade homofobi och komma-ut-process, men inte att det kyrkliga sammanhang han lever i skulle verka så förtryckande och ha ett så genomgripande inflytande. Vad som drar ner mitt betyg är att jag uppfattar det som att boken riktar sig mer till de som delar författarens frikyrkliga bakgrund och djupa gudstro än till oss som inte har så stora förkunskaper om detta.
Det vilda alfabetet
Konstigt val av representation
Hur kan man missa att låta E representeras av en ekorre och istället ha "E som i Ekoxe"? Det sänker betyget ett snäpp.
Alfabetssången
Gemener utan sång
Alfabetet är skrivet med gemener, som dessutom är ganska otydligt skrivna. Det gäller inte minst bokstäverna "t" och "q". Inte heller är det någon som sjunger, utan det är bara en melodi som spelas när man trycker på knappen. Jag hade trott att det skulle vara sång som barnet kunde sjunga med i - och givetvis hade jag också förutsatt att bokstäverna skulle vara tydliga VERSALER.
Den besvärliga Elin Wägner
En intressant bekantskap
Är det månne för att reta läsaren som Knutson presenterar Wägner som besvärlig? I mina ögon ter hon sig nämligen varken besvärlig eller motsägelsefull, utan snarare uppriktig och mångfacetterad. Jag irriterar mig lite på att Knutson tycks utgå ifrån att hennes läsare skulle hysa samma inställning till Wägner, som hon själv tydligen gör, och hade önskat att hon förmått hålla sig själv osynligare i texten och förutsättningslöst och objektivt serverat det gedigna arbete hon lagt ner om denna fascinerande personlighet.
Jag blev mycket lockad att läsa några av Wägners böcker, om de går att få tag i, i originalutförande, då jag är föga intresserad av censurerade utgåvor där såväl ordval som grammatik anpassats till dagens utslätade språkbruk.
Pastor Viveka och hundraårsjubileet
Bättre utan mord
En lättsmält vardagsrealistisk bok som skulle tjänat på att skippa överdrifterna och morden. Deckarinslaget känns malplacerat och tillför ingenting till historien. Jag tycker inte ens att det känns spännande.
Ljudet av fötter : första Monikabok
I skuggan av tidigare alster
Kanske är det för att jag förväntat mig ännu mer igenkänning som jag inte tycker att denna bok kommer upp i riktigt samma klass som hennes tidigare.
Konceptet med de historiska tillbakablickarna känner jag igen från "Gruvan" och bikaraktären Texas från "En stark nolla". Greppet att använda karaktärer från tidigare alster är uppfriskande, men ställer samtidigt denna bok i skuggan av de tidigare. En stark karaktär jag hoppas få möta mer i kommande delar är Paula från "Udda", vilken jag nu får lust att läsa om.
Lärarinnan : je suis Elin Mild
Orealistisk
Jag hade totalt missförstått vad det var för slags bok. Jag trodde det var en samhällskritisk samtidsroman, men det visade sig vara en överdriven, stressig karikatyr av snubbelhumorkaraktär. Jag fick samma obehagliga känsla som när jag i yngre tonåren läste Jollyböckerna och försökte bortse från de orealistiska inslagen, för att få ut något av berättelsen.
Novali hjärta Sara
Enkel, tydlig och äkta
Bokens huvudperson, Novali, har precis börjat i åk 1 och författarinnan beskriver på ett fint och pedagogiskt sätt hennes olika känslor och landar i hur det känns att vara kär. Det är bra att hon är tydlig och skriver rakt på sak om att det handlar om samkönad kärlek. Det enda som känns onödigt och malplacerat är att man i baksidetexten lyfter att boken har ett HBTQ-tema. Det skaver lite och känns otidsenligt. Men innehållet i boken är varmt och inkluderande och de fina illustrationerna samspelar fint med texten och lyfter den ytterligare.