Betyg & recensioner av Sandra Petojevic

En droppe i Rymden

Tänkvärda äventyr på ökenplanet

Det var med rejäl behållning jag läste En droppe i rymden av Lisa Rodebrand, den fristående uppföljaren till Revolt. En mycket spännande och tänkvärd berättelse om den unge kadetten Dito som tycker att det militära livet suger. Men så en dag störtar ett rymdskepp ner på ökenplaneten Kyofanis och Dito möter André och Caroline som är på flykt undan klykonerna på jorden. Klykonerna är en framavlad ras soldater med jaktinstinkt och med sina stora grå kroppshyddor påminner de om stentroll med huggtänder, och de förekommer tyvärr även på Kyofanis. Dessutom finns det ozriiter, fullkomligt livsfarliga varelser som likt jättelika maskar tar sig fram under jorden för att sedan absorbera allt kött från levande varelser som de med tankekraft först har paralyserat med skräck. Men allt är inte riktigt vad det ser ut att vara, och tillsammans med Dito hamnar de i den ena märkliga situationen efter den andra, som när de i den mörkaste natten söker reda på Ditos syster bland alla slingrande repväxter, eller när de kommer till en underlig stad som hålls uppe i luften med hjälp av ballonger för att ozriiterna inte ska ha någon chans att nå den. Och scenen där André klättrar runt i en enormt stort gitter av stålstänger för att komma undan en ozriit är en riktig nagelbitare; ett enda felsteg och han störtar rakt ner i djupet. Det mycket suggestiva slutet där man kan känna de blöta stänken är riktigt rafflande och vänder dessutom upp och ner på tidigare föreställningar, vilket gör att man lämnar ifrån sig boken med en rejäl aha-upplevelse. Det här är en utmärkt SF-roman som ger mig en bra bild av hur livet på en fjärran planet kan vara, och hur kampen för något så banalt men viktigt som vatten kan få kosmiska dimensioner. Denna bok får fem stjärnor av fem.

Staden på andra sidan. Del 1, Kompassen

En spännande äventyrssaga om vänskap

Markus, en tolvårig kille med en elak styvpappa finner en karta och en kompass uppe på vinden. Så börjar fantasyboken Staden på andra sidan - Kompassen av Kim M. Kimselius (Roslagstext förlag) som är den fristående första delen i en kommande serie, och således redan i början utlovas spänning och äventyr. Man blir verkligen inte besviken, redan efter några sidor finner Markus en skimrande portal till en annan värld, och med den äventyrliga tjejen Matilda hamnar de i ett rike där allting är mörkt purpurrött, förutom det stora svarta slottet där en elak trollkarl bor. Och knappt har de kommit in i världen förrän en retsam häxa förvandlar Matilda till en liten råtta! Och snart blir de jagade av en mystisk man med giftpilar som vill åt kompassen ¿

Det är svårt att inte läsa ut boken i ett nafs, eftersom det nästan hela tiden förekommer överraskande händelser och rafflande gåtor som kittlar nyfikenheten. Varför är allting purpurrött? Varför är det bara gamla människor i staden? Vem är mannen som jagar dem? Vad ska hända nu? Gåtorna får så småningom sin fiffiga lösning och Matilda visar att hon inte är helt hjälplös bara för att hon är en råtta, tvärtom. Hon visar sig vara den starkare karaktären av dem båda trots att Markus upptäcker att han kan ta hjälp av tankekraft, och att även hennes lilla storlek kan ha betydelse på ett positivt sätt. Något som ger läsglädje är också den starka vänskap som uppstår mellan dem båda, trots att de nyss träffats och att den ene snart förvandlats till ett djur som den andre egentligen avskyr. Och när boken är slut så blir man sugen på att läsa mer om dem båda - i synnerhet om man tillhör den yngre skaran. Jag tyckte dock att det var lite trist att Kim inte kunde variera språket bättre i denna bok; det är ofta upprepningar av ord - ibland i samma stycke - och rollfigurerna "vrider på huvudet" väldigt ofta. Kan de inte någon gång vända sig om, sno runt eller titta snabbt åt vänster eller kasta en blick åt höger? Och tyvärr hittade jag även smärre korrekturfel, även om de lyckligtvis var få. Detta och upprepningarna drar ner betyget med en stjärna, men boken får i alla fall fyra gnistrande stjärnor av fem, eftersom själva berättelsen är så bra - en spännande äventyrssaga om vänskap och om att tro på sig själv.

Sagan om Halvdan Hårde

En kärv och mustig mysrysare om makt i vikingatid

Baksidestexten på Sagan om Halvdan Hårde av Erik Magntorn med illustrationer av Staffan Gnosspelius utlovar en färgstark och rolig vikingasaga, men det är snarare frågan om en kärv och suggestiv saga i dova litografier och linoleumsnitt om en självgod hövding vid namn Halvdan Hårde som snarare är en tyrann än en rolig gubbe. Redan på sagans första sida ser man vad det är frågan om. Till vänster ser man Halvdan hårde med näven i luften och ett brett, triumferande leende. Dessutom befinner han sig i en pampig ram som vid närmare betraktelse innehåller spjut, yxor, svärd och dödskallar. Halvdan har med våld tillskansat sig sin makt. Till höger fastnar blicken genast på ett missnöjt får, och man ser strax bakom orsaken till fårets dystra blick. Bron över ån har rasat så att de herrelösa fåren är på ena sidan och det förtvivlade folket på den andra. Halvdan underlåter alltså att utöva en hövdings tråkigare men ack så viktiga sysslor som att låta reparera broar. På nästa sida har Halvdan, stor och skäggig med väldig buk, ivrigt klivit upp ur sin bädd, fattat yxan innan han har klätt på sig och deklamerat för alla männen i byn att de ska följa honom till fjärran land för att röva "guld och glitter vid en varm och vacker strand." Med det är mitt i november och byborna protesterar: "Våra skepp kommer krossas av stormen, och vi kommer drunkna och dö, begravas bland fiskar och sjögräs och täckas av is och snö." Naturligtvis vill Halvdan inte lyssna på bybornas varningar och ger sig iväg ändå, med resultat att han blir strandsatt på en öde ö där han blir så arg att han förvandlas till sten. Ett kusligt slut för en hövding som inte ville lyssna och ett rysligt slut på sagan där det varnas för att han kanske vaknar! Och det jublande folket får man bara se på avstånd, vid en stor lägereld som ser förkrympt ut, mitt i det kompakta novembermörkret. Om det här ska vara en färgstark och rolig saga så får den bara två fjuttiga stjärnor trots den glada gubben på omslagets framsida, men om vi bortser från fadäsen i baksidestexten så är det här en mustig fyrstjärnig mysrysare för barn som passar mycket bra att läsas högt, eftersom den är i rytmiska rimmande verser. Och så har den en bra sensmoral att det inte duger att vara en argsint översittare, för då kan man bli lämnad ensam tills det börjar växa gräs och blommor på en, såsom bilden på omslagets baksida visar. Allt maktmissbruk har således en baksida ¿

Skymningssång : och andra fantastiska historier

Suggestiv fantastik som ställer intressanta frågor

En riktigt bra suggestiv novellsamling med såväl dystopiska inslag som ren fantastik. En del noveller har fortfarande inte lämnat mig såsom den med telefonsamtalet. Vad skulle hända om man faktiskt kunde få ett telefonsamtal av en död person? Vad skulle denne fråga? Och kvinnan i titelnovellen som sjunger den där farliga sången, hur gammal är hon egentligen? En del noveller är rent dystopiska såsom den där det smugglas till Hisingen som blivit helt avskuren från omvärlden, en del ligger kusligt nära såsom den om författaren som drömmer att få skriva fritt, en del andra innehåller varelser som knyter an till folksagor såsom körkarlen, vampyren, skogrået och draken - tänk om man kunde intervjua den sistnämnda? Och tänk om man hade förmågan att bestämma vad andra personer skulle återfödas till? Många intressanta frågor som kittlar fantasin medan man läser novellerna. Synd bara att förlaget som publicerat denna bok inte hade någon bra korrekturläsare.

Suggestiv svensk John Bauer-fantasy

Drakhornet av Oskar Källner (Fafner förlag) är en mycket spännande fantasy som utspelas någonstans i Mellansverige i början av 1800-talet, i en värld som kunde ha varit skapad av konstnären John Bauer med troll, dryader, najader, älvor och andra varelser ur den svenska folktron. Berättelsens övergripande tema är människa kontra natur, och vi får följa stallpojken Erik som får bo hos kyrkoherde Agathon Kloo som inte riktigt verkar vara den han utger sig för att vara. Vi får även möta Hanna som är bortlovad till en äldre, osympatisk herre, pojken Waldemar som kan se märkliga fenomen, samt många andra intressanta karaktärer som driver handlingen framåt och som man saknar när boken är slut. Men som tur är finns det en fortsättning i nästa bok, eftersom Drakhornet är den första delen i sviten Nornornas vävnad, något som jag är glad över eftersom man verkligen inte vill lämna denna fantastiska värld. En mycket rafflande och tänkvärd saga med suggestivt beskrivna miljöer och den innehåller även kulturkrockar mellan människor och troll. E-boken är utan korrfel, den får fem stjärnor av fem.

Attentaten i Gallus

Spännande äventyr med politik i parallellvärld

Attentaten i Gallus av Eva Holmquist (Ordspira förlag) verkar vara den första boken i en mycket bra och rafflande fantasyserie där man får följa tre huvudpersoner: kapten Fidesko, en fågelvarelse som inget hellre önskar än att få bli en hyllad hjälte. Istället skickas han på ett betydligt mer modest uppdrag: att ta reda på varför slavar försvinner. Den andra huvudpersonen är Matilda, en ung tjej med ett vanligt kontorsjobb, som finner att vaknat upp i samma värld som kapten Fidesko. Hon försöker finna ett sätt att ta sig tillbaka till den "riktiga" jorden, och under tiden får hon reda på att människorna i den här parallellvärlden är förslavade av ett fågelfolk som kallar sig gallus, något som de även döpt parallellvärlden till. Vi får även följa rövaren Sticke som är medlem av en sorts troll som lever på det de lyckas stjäla från människorna. Det uppstår såväl konflikter som kulturkrockar när Sticke får ett uppdrag av en gallus som sedan länge är rövarnas ärkefiender, att spionera på slavarna. Och såväl Matilda som Fidesko upptäcker att allt är inte som det verkar vara.
Det är mycket bra att det inte är några vattentäta skott mellan ont och gott i denna bok, vilket gör den betydligt mer spännande och oförutsägbar. Och dessutom utvecklas personerna. Matilda som först bara längtar hem, märker att hon har en viktig roll att spela medan kapten Lanka som först är avog mot Fidesko accepterar honom mer och mer. Sticke som plötsigt har fått ett ansvar glömmer bort sina sedvanliga bus som han gjort bara för att han velat ha haft lite spänning i tillvaron, och av och till dyker katten Tekel upp som sätter piff på berättelsen.
Jag gillar att berättelsen är uppdelad i stycken som driver berättelsen framåt med sina cliffhangerslut - man vill veta hur det går! Detta är berättelsens motor och det är lätt att hänga med trots att perspektivet skiftar mellan Fiesko, Matilda och Sticke. Jag tappade inte intresset, utan tvärtom gick jag omkring och tänkte på t.ex. på Stickes oheliga allians med kapten Lanka och grubblade över vart slaven Lasses hus hade tagit vägen. Berättelsen följde mig hela vägen ända till sista sidan - och inte ens då ville den släppa mig, eftersom slutet lovar en mycket intressant fortsättning.
Det är också utmärkt att det finns en snygg och raffinerat överskådlig karta i början så att man inte tappar bort sig, ritad av Ulrika Balla som här och där gjort mangainspirerade illustrationer i boken samt omslaget. Jag hade mycket stor behållning av denna roman, framför allt av dess politiska undertoner, och den passar perfekt såväl för unga som för vuxna. Och inga korrfel har den heller! Jag ger denna bok fem stjärnor av fem!

Drakhornet

Suggestiv svensk John Bauer-fantasy

Drakhornet av Oskar Källner (Fafner förlag) är en mycket spännande fantasy som utspelas någonstans i Mellansverige i början av 1800-talet, i en värld som kunde ha varit skapad av konstnären John Bauer med troll, dryader, najader, älvor och andra varelser ur den svenska folktron. Berättelsens övergripande tema är människa kontra natur, och vi får följa stallpojken Erik som får bo hos kyrkoherde Agathon Kloo som inte riktigt verkar vara den han utger sig för att vara. Vi får även möta Hanna som är bortlovad till en äldre, osympatisk herre, pojken Waldemar som kan se märkliga fenomen, samt många andra intressanta karaktärer som driver handlingen framåt och som man saknar när boken är slut. Men som tur är finns det en fortsättning i nästa bok, eftersom Drakhornet är den första delen i sviten Nornornas vävnad, något som jag är glad över eftersom man verkligen inte vill lämna denna fantastiska värld. En mycket rafflande och tänkvärd saga med suggestivt beskrivna miljöer och den innehåller även kulturkrockar mellan människor och troll. Versioner tryckta år 2014 och tidigare innehåller dock interpunktionsfel, besynnerliga ordval och andra grammatiska lapsusar, vilket drar ner betyget på dem till en fyra.

Om någon du känner har en depression

En vägledande bok i dessa mörka tider

Om någon du känner har en depression är en mycket viktig bok av specialistläkaren Christina Gustavson, skriven på ett så enkelt och lättfattligt sätt att boken även kunde ha haft titeln Depressionens ABC. Boken inleds med en talande mini-novell som visar hur lömskt depressionen kan smyga sig på sitt offer, och därefter kommer exempel tagna direkt ur det verkliga livet, från alla ålderskategorier och yrken. Exemplen består av intervjuer som dock är tämligen svårlästa då de är alltför talspråkliga - ifall man inte läser dem högt! Några välplacerade semikolon och kommatecken hade höjt betyget ett snäpp.

Efter intervjudelen skriver Christina flyhänt och ömsint om symptomen, att den kan drabba alla (även spädbarn!), att man kan försöka förebygga depressionen, behandlingsalternativ och som avslutning på det hela får man även veta vad som händer i hjärnan vid en depression.

Det här är en fullmatad bok, komplett med adresser och telefonnummer till olika jourer och föreningar, en varm upplysande och vägledande bok som är mer angelägen än någonsin, i dessa mörka tider av prestationsångest, köphysteri, lånekaruseller, familjekonflikter, klimatkriser och ekonomiska bekymmer.

Den kärleksfulla myran

Labyrintlik vandring i Rosseuaskt djungellandskap

Redan framsidan är lovande på barnboken Den kärleksfulla myran av Duncan Weller. Två barn som fascinerat tittar i en bilderbok med titeln The Love Ant - denna boks originaltitel. Och illustrationen på bokens pärmar visar exakt samma värld som barnen sitter i, en värld som stilmässigt är en korsning mellan surrealisten René Magritte och naivisten Henri Rosseau, i synnerhet den sistnämnde, jag tänker genast på hans målning The Dream från 1910 som finns att se på Museum of Modern Art i New York. Ett labyrintlikt djungellandskap som man sugs in i för att i virrvarret av all grönska upptäcka alla de djur som gömmer sig där. Och när man öppnar boken får man uppleva denna värld ur en liten myras perspektiv, en myra vars uppdrag är att ta ett kärleksbrev på ett litet blad från den röda dvärgpapegojan Hemming till hans flickvän Loretta, en gyllengul fågel av samma art. På vägen som går längs en mycket lång kringelkrokig vinranka möter myran olika djur som ibland är vänner, ibland busiga och ibland otrevliga såsom ormen som frestar myran att kasta bort brevet. En spännande vandring trots att man ändå innerst inne är viss om att myran kommer att klara uppdraget.
Illustrationerna är detaljrika och färggranna men ibland besynnerligt beskurna vilket i slutet av boken får sin förklaring: de är alla delar av en stor väggmålning i ett bibliotek i Surrey, Kanada! En vägmålning som skapats av författaren och blivit oerhört populär bland de barn som besökt biblioteket och dessutom hittat på egna sagor med inspiration av den. Och just därför har författaren skrivit denna bok med habil, rak och snygg översättning av Christina Gustavson som lämpar sig perfekt för högläsning. Men - boken saknar en väsentlig sak: jag skulle velat ha haft ett uppslag med hela väggmålningen i boken, som det är nu får man bara se den i en liten bild på baksidan med författaren.
Hade väggmålningen fått vara med som en helhet i boken, gärna före faktatexten i slutet, så hade boken blivit en fullpoängare, för då hade barnen själva kunnat följa myrans väg med pekfingret och hittat på nya sagor, precis som barnen i det kanadensiska biblioteket.