Användarprofil metaphor.nu / Betyg & recensioner

Betyg & recensioner av metaphor.nu

Antal betyg: 6
Antal recensioner: 6

Doktor Moreaus ö

Hemsk klassiker i grymt (!) läsvänlig nyutgåva!

7 oktober 2020

Briljanta bearbetningar av Wells klassiker som glädjer både små och stora bokslukare. Per Demervall har ju tagit sig an den svenska ikonen Strindbergs "Röda Rummet" (liksom den snygga parafraseringen "Döda rummet" med kollegan Ola Skogäng) och tillsammans med Hegas har Demervall bearbetat några klassiker ur vår science fiction-kanon med H. G. Wells Världarnas krig, Tidsmaskinen, Den osynlige mannen, och Doktor Moreaus ö.

Demervall har tagit emot Adamsson-statyetten för sin skicklighet som serietecknare, men i den här sviten visar han prov på färdigheten att både skriva och teckna på ett sätt som varvar den vanliga romanen med det tecknade serien. Sammanhängande stycken text varvas med både enstaka bilder och tecknade passager. Det är strömlinjeformat och snyggt, både text och bild bär berättelsen framåt.

Jag har en förkärlek för de tecknade serier som många associerar med Belgien under kriget och åren efteråt, och de skolor som kom att präglas av t.ex. Hergé med Tintin och Franquin med Spirou. Båda är färgglada och i synnerhet den senare kännetecknas av en oerhörd dynamik i bilderna. Samtidigt kan jag uppskatta det svartvita formatet, t.ex. i berättelserna om Modesty Blaise och Fantomen. Demervalls stil i de här fyra titlarna fångar mig och fascinerar genom att ligga väl avvägt inom de här stilarna. Här finns detaljrikedomen från Tintin, här finns drag av action från Spirou och här finns allvaret i det svartvita från Modesty och Fantomen.

"Världarnas krig" handlar om en invasion från yttre rymden, ett totalt krig, och jag tycker inte det är länges sedan Spielberg gjorde en film med Cruise efter boken. Boken kom 1898 och mina barn tycker nog filmen med Cruise kom ungefär samtidigt.

"Den osynlige mannen" gavs ut strax innan "Världarnas krig" och det är en ganska tragisk berättelse - även om jag inte kan låta bli att associera till en komedi jag skrattade åt som yngre med Chevy Chase i huvudrollen. Berättelsen avslutas med en spännande cliffhanger som borde kunna användas för att skriva en uppföljare, t.ex. för ett skrivhungrigt barn i något hem eller kanske en elev i en skola.

"Tidsmaskinen" gavs ut 1895 och kan vara den första regelrätta science fiction-berättelsen om tdisresor. Det är en bok som sätter fingret på vetenskaplig etik och moral. Efter att vi sett "Stranger things" med barnen och kompletterat med "Back to the Future" så har jag introducerat "Tidsmaskinen" till vår 9-åring som funderar på att bli bagare eller forska om tiden.

"Doktor Moreaus ö" placerar likt "Tidsmaskinen" vetenskapens etik och moral under luppen. Får man verkligen göra vad som helst i vetenskapens namn? En fråga som fortsätter att vara aktuell i skuggan av genteknisk forskning liksom för oss alla i skuggan av klimatet och hur vi hanterar vår planet i ett stort och ogästvänligt universum. I boken experimenterar forskaren Prendick på djur som han gör människoliknande. Det går så klart åt skogen.

Claes

Var den här recensionen till hjälp?   Ja  |  Nej

Tidsmaskinen

Klassisk sci-fi i fin läsvänlig nyutgåva

7 oktober 2020

Briljanta bearbetningar av Wells klassiker som glädjer både små och stora bokslukare. Per Demervall har ju tagit sig an den svenska ikonen Strindbergs "Röda Rummet" (liksom den snygga parafraseringen "Döda rummet" med kollegan Ola Skogäng) och tillsammans med Hegas har Demervall bearbetat några klassiker ur vår science fiction-kanon med H. G. Wells Världarnas krig, Tidsmaskinen, Den osynlige mannen, och Doktor Moreaus ö.

Demervall har tagit emot Adamsson-statyetten för sin skicklighet som serietecknare, men i den här sviten visar han prov på färdigheten att både skriva och teckna på ett sätt som varvar den vanliga romanen med det tecknade serien. Sammanhängande stycken text varvas med både enstaka bilder och tecknade passager. Det är strömlinjeformat och snyggt, både text och bild bär berättelsen framåt.

Jag har en förkärlek för de tecknade serier som många associerar med Belgien under kriget och åren efteråt, och de skolor som kom att präglas av t.ex. Hergé med Tintin och Franquin med Spirou. Båda är färgglada och i synnerhet den senare kännetecknas av en oerhörd dynamik i bilderna. Samtidigt kan jag uppskatta det svartvita formatet, t.ex. i berättelserna om Modesty Blaise och Fantomen. Demervalls stil i de här fyra titlarna fångar mig och fascinerar genom att ligga väl avvägt inom de här stilarna. Här finns detaljrikedomen från Tintin, här finns drag av action från Spirou och här finns allvaret i det svartvita från Modesty och Fantomen.

"Världarnas krig" handlar om en invasion från yttre rymden, ett totalt krig, och jag tycker inte det är länges sedan Spielberg gjorde en film med Cruise efter boken. Boken kom 1898 och mina barn tycker nog filmen med Cruise kom ungefär samtidigt.

"Den osynlige mannen" gavs ut strax innan "Världarnas krig" och det är en ganska tragisk berättelse - även om jag inte kan låta bli att associera till en komedi jag skrattade åt som yngre med Chevy Chase i huvudrollen. Berättelsen avslutas med en spännande cliffhanger som borde kunna användas för att skriva en uppföljare, t.ex. för ett skrivhungrigt barn i något hem eller kanske en elev i en skola.

"Tidsmaskinen" gavs ut 1895 och kan vara den första regelrätta science fiction-berättelsen om tdisresor. Det är en bok som sätter fingret på vetenskaplig etik och moral. Efter att vi sett "Stranger things" med barnen och kompletterat med "Back to the Future" så har jag introducerat "Tidsmaskinen" till vår 9-åring som funderar på att bli bagare eller forska om tiden.

"Doktor Moreaus ö" placerar likt "Tidsmaskinen" vetenskapens etik och moral under luppen. Får man verkligen göra vad som helst i vetenskapens namn? En fråga som fortsätter att vara aktuell i skuggan av genteknisk forskning liksom för oss alla i skuggan av klimatet och hur vi hanterar vår planet i ett stort och ogästvänligt universum. I boken experimenterar forskaren Prendick på djur som han gör människoliknande. Det går så klart åt skogen.

Claes

Var den här recensionen till hjälp?   Ja  |  Nej

Världarnas krig

Klassiker skickligt bearbetad med bilder!

7 oktober 2020

Briljanta bearbetningar av Wells klassiker som glädjer både små och stora bokslukare. Per Demervall har ju tagit sig an den svenska ikonen Strindbergs "Röda Rummet" (liksom den snygga parafraseringen "Döda rummet" med kollegan Ola Skogäng) och tillsammans med Hegas har Demervall bearbetat några klassiker ur vår science fiction-kanon med H. G. Wells Världarnas krig, Tidsmaskinen, Den osynlige mannen, och Doktor Moreaus ö.

Demervall har tagit emot Adamsson-statyetten för sin skicklighet som serietecknare, men i den här sviten visar han prov på färdigheten att både skriva och teckna på ett sätt som varvar den vanliga romanen med det tecknade serien. Sammanhängande stycken text varvas med både enstaka bilder och tecknade passager. Det är strömlinjeformat och snyggt, både text och bild bär berättelsen framåt.

Jag har en förkärlek för de tecknade serier som många associerar med Belgien under kriget och åren efteråt, och de skolor som kom att präglas av t.ex. Hergé med Tintin och Franquin med Spirou. Båda är färgglada och i synnerhet den senare kännetecknas av en oerhörd dynamik i bilderna. Samtidigt kan jag uppskatta det svartvita formatet, t.ex. i berättelserna om Modesty Blaise och Fantomen. Demervalls stil i de här fyra titlarna fångar mig och fascinerar genom att ligga väl avvägt inom de här stilarna. Här finns detaljrikedomen från Tintin, här finns drag av action från Spirou och här finns allvaret i det svartvita från Modesty och Fantomen.

"Världarnas krig" handlar om en invasion från yttre rymden, ett totalt krig, och jag tycker inte det är länges sedan Spielberg gjorde en film med Cruise efter boken. Boken kom 1898 och mina barn tycker nog filmen med Cruise kom ungefär samtidigt.

"Den osynlige mannen" gavs ut strax innan "Världarnas krig" och det är en ganska tragisk berättelse - även om jag inte kan låta bli att associera till en komedi jag skrattade åt som yngre med Chevy Chase i huvudrollen. Berättelsen avslutas med en spännande cliffhanger som borde kunna användas för att skriva en uppföljare, t.ex. för ett skrivhungrigt barn i något hem eller kanske en elev i en skola.

"Tidsmaskinen" gavs ut 1895 och kan vara den första regelrätta science fiction-berättelsen om tdisresor. Det är en bok som sätter fingret på vetenskaplig etik och moral. Efter att vi sett "Stranger things" med barnen och kompletterat med "Back to the Future" så har jag introducerat "Tidsmaskinen" till vår 9-åring som funderar på att bli bagare eller forska om tiden.

"Doktor Moreaus ö" placerar likt "Tidsmaskinen" vetenskapens etik och moral under luppen. Får man verkligen göra vad som helst i vetenskapens namn? En fråga som fortsätter att vara aktuell i skuggan av genteknisk forskning liksom för oss alla i skuggan av klimatet och hur vi hanterar vår planet i ett stort och ogästvänligt universum. I boken experimenterar forskaren Prendick på djur som han gör människoliknande. Det går så klart åt skogen.

Claes

Var den här recensionen till hjälp?   Ja  |  Nej

Den osynlige mannen

Fin klassiker i fantastisk bearbetning!

7 oktober 2020

Briljanta bearbetningar av Wells klassiker som glädjer både små och stora bokslukare. Per Demervall har ju tagit sig an den svenska ikonen Strindbergs "Röda Rummet" (liksom den snygga parafraseringen "Döda rummet" med kollegan Ola Skogäng) och tillsammans med Hegas har Demervall bearbetat några klassiker ur vår science fiction-kanon med H. G. Wells Världarnas krig, Tidsmaskinen, Den osynlige mannen, och Doktor Moreaus ö.

Demervall har tagit emot Adamsson-statyetten för sin skicklighet som serietecknare, men i den här sviten visar han prov på färdigheten att både skriva och teckna på ett sätt som varvar den vanliga romanen med det tecknade serien. Sammanhängande stycken text varvas med både enstaka bilder och tecknade passager. Det är strömlinjeformat och snyggt, både text och bild bär berättelsen framåt.

Jag har en förkärlek för de tecknade serier som många associerar med Belgien under kriget och åren efteråt, och de skolor som kom att präglas av t.ex. Hergé med Tintin och Franquin med Spirou. Båda är färgglada och i synnerhet den senare kännetecknas av en oerhörd dynamik i bilderna. Samtidigt kan jag uppskatta det svartvita formatet, t.ex. i berättelserna om Modesty Blaise och Fantomen. Demervalls stil i de här fyra titlarna fångar mig och fascinerar genom att ligga väl avvägt inom de här stilarna. Här finns detaljrikedomen från Tintin, här finns drag av action från Spirou och här finns allvaret i det svartvita från Modesty och Fantomen.

"Världarnas krig" handlar om en invasion från yttre rymden, ett totalt krig, och jag tycker inte det är länges sedan Spielberg gjorde en film med Cruise efter boken. Boken kom 1898 och mina barn tycker nog filmen med Cruise kom ungefär samtidigt.

"Den osynlige mannen" gavs ut strax innan "Världarnas krig" och det är en ganska tragisk berättelse - även om jag inte kan låta bli att associera till en komedi jag skrattade åt som yngre med Chevy Chase i huvudrollen. Berättelsen avslutas med en spännande cliffhanger som borde kunna användas för att skriva en uppföljare, t.ex. för ett skrivhungrigt barn i något hem eller kanske en elev i en skola.

"Tidsmaskinen" gavs ut 1895 och kan vara den första regelrätta science fiction-berättelsen om tdisresor. Det är en bok som sätter fingret på vetenskaplig etik och moral. Efter att vi sett "Stranger things" med barnen och kompletterat med "Back to the Future" så har jag introducerat "Tidsmaskinen" till vår 9-åring som funderar på att bli bagare eller forska om tiden.

"Doktor Moreaus ö" placerar likt "Tidsmaskinen" vetenskapens etik och moral under luppen. Får man verkligen göra vad som helst i vetenskapens namn? En fråga som fortsätter att vara aktuell i skuggan av genteknisk forskning liksom för oss alla i skuggan av klimatet och hur vi hanterar vår planet i ett stort och ogästvänligt universum. I boken experimenterar forskaren Prendick på djur som han gör människoliknande. Det går så klart åt skogen.

Claes

Var den här recensionen till hjälp?   Ja  |  Nej

Mimers gåta

Fiffigt berättat och fantastiskt tecknat!

7 oktober 2020

Jag och barnen har läst den andra delen av Siris äventyr: "Mimers gåta". Det är en fenomenalt tecknad och finurligt berättad uppföljare till Siris första äventyr "Kejsarens skatt". Barnen (6, 9 och 12 år) tyckte om berättelsen i sig, den klipska tjejen och hennes kamrat från fjärran, den kloka mamman, den inte-riktigt-lika-kloka-pappan och de mer-lustiga-än-läskiga skurkarna. Jag uppskattade blinkningarna med asamytologin och värdet av språk och kunskap.

"Mimers gåta" är skriven av Patric Nyström, illustrerad av Per Demervall och utgiven 2020 på Stevali förlag (berättelsen har getts ut på annat förlag tidigare, men är omarbetad i och med den här utgåvan).

Boken är den andra delen av Siris äventyr som nu kommer med seriealbum på både svenska och engelska och lärarhandledningar för grundskolan på Stevali förlag. Ett tredje album är på gång. I det första äventyret följer Siri med sin pappa hövdingen Torkel till fjärran länder. I det andra albumet kommer Siris kamrat från första äventyret upp till den kalla norden och hälsar på. Berättelserna präglas av lika delar äventyr, vänskap, berättarglädje och historisk precision.

"Mimers brunn" är ett äventyr som står på egna ben. Det är en spännande och skojig berättelse i sig själv. Men det finns ett mervärde i flirten med asamytologin och inslagen av historiska referenser. Metropolen Birka, pilgrimen Ansgar, de magiska runorna och bokens historia finns med i både berättelsen och som egna avsnitt - det är ett proffsigt sätt att leka med lärande. Det är ett fint sätt att bjuda både barn och vuxna på ett insteg till järnåldern och vikingatiden.

Barnen tyckte om boken på lite olika sätt. Den är lätt att läsa både själv och att lyssna till som högläsning (och det är inte självklart när det kommer till tecknade serier). Dialogen och gåtorna i boken inbjuder till egna repliker och inspel från barnen. Pappa Torkel och de båda busarna Ivar och Grym är på olika sätt lagom korkade och det ger barnen fina upplägg att vara kloka och fiffiga själva. Äventyret och gåtorna är skickligt gjorda så att det är lagom läskigt och lagom svårt genom hela berättelsen - trots att barnen är övertygade om att hjältarna ska klara sig så finns det nerv med både pulshöjning och suckar av lättnad genom boken.

Boken får fem par skarpslipade svärd av fem möjliga!

⚔️⚔️⚔️⚔️⚔️

Claes (www.metaphor.nu)

Var den här recensionen till hjälp?   Ja  |  Nej

Kejsarens skatt

Siri - en Röde Orm tecknad som Tintin eller Spirou

6 juli 2020

Detta är en fantastiskt bra berättad och fenomenalt fint illustrerad berättelse som är bra i sin egen rätt och samtidigt flirtar med både historien (den riktiga) och historierna med t.ex. Asterix och de tappra gallerna liksom andra tecknade serier i samma anda (som är riktigt bra historier). Siri är en klok och tuff tjej med gott hjärna och en hjärna som är lite vassare än många andras. Hon är en hjältinna i ordets rätta bemärkelse. Siri är en slags mix av både Röde Orm och Ulrika i Goliat (med järn i stället för sten) eller Hermione i Harry Potter (men utan magi), men skriven och ritad så att både barn och vuxna idag kan uppskatta henne.

Boken är en kapitelbok och mina barn (5, 9 och 11) har tyckt om boken både vid högläsning och egen tyst läsning. Berättelsen varvar humor och spänning med ett fint sätt och även om boken är bra i sin egen rätt, så är det också ett briljant insteg för järnålder och vikingatid vare sig man sitter hemmavid eller använder boken i skolan.

Jag och mina barn har läst både första och andra boken (och nu nyutgåvan av första boken igen) och vi ser fram emot fler äventyr med Siri - detta är en favorit i samma stil som Tintin och Spirou men för en lite yngre läskrets!

Claes

Var den här recensionen till hjälp?   Ja  |  Nej