Användarprofil Carl Johan Ljungberg / Betyg & recensioner

Betyg & recensioner av Carl Johan Ljungberg

Antal betyg: 6
Antal recensioner: 6

Underkastelse

Mer allvar än de flesta anar hos Houellebecq!

23 augusti 2016

Kanske ser många läsare Michel Houellebecqs Underkastelse mest som en liknelse om hur ett skickligt politiskt attentat genomförs. Ett attentat där ett islamistiskt parti genom att hålla låg profil och vädja till krav som tilltalar franska samhällsbevarare skjuter ett grundskott mot den franska upplysta tradition som haft sådan betydelse och ännu bär sådan prestige. Här gaddar alltså en grupp lärda och smarta islamister ihop sig för att göra Frankrike till en politisk språngbräda in i ett håglöst EU, som sakta nötts ned över migrationens och tillväxtpolitikens konflikter.
Men boken kan vara mer öppet tänkt än så. En läsare kan tolka den så att islam kanske erbjuder ett bättre alternativ än den kombination av snävt puritansk och utopisk anda som präglar dagens EU-elit som snabbt rör sig bort från folkets vilja. Houellebecq visar förvånande respekt för Europa sådant det var under medeltiden, ett Europa som då inte bara slog tillbaka muslimernas erövringsförsök utan som också ägde kraft att skapa ett kristet samhälle med inspirerande, uppoffrande och institutionsbyggande kraft. Kan en muslimsk ordning rentav visa sig likna denna "medeltida syntes", och göra det bättre än den slappa hedonism och uppblåsta individualitetskult som präglar det nya årtusendets européer?
Som den konstnär han är ger Houllebecq givetvis inga övertydliga svar, men hans berättelse förenar stor inlevelse i hur människor låter sig erövras om de rätta lockbetena finns med lika betydande kunskap om relevant europeisk historia och inte minst Islams stora tanke- och trostraditioner.
Underkastelse är en läsupplevelse med många tankeställare inbyggda.

5 av 6 personer tyckte att den här recensionen var till hjälp.

Var den här recensionen till hjälp?   Ja  |  Nej

Exodus

Collier ger migrationsdebatten mer fakta

29 december 2014

Paul Collier som tidigare har forskat om världens fattigaste länder har med sin bok Exodus främst velat ge brittisk migrationsdebatt mer av fakta och resonemang. Hans iakttagelser lär dock även gälla för mottagarländer som Sverige. Collier skriver: "Evidensbaserad analys är den ekonomiska vetenskapens styrka. Liksom många policy-frågor har migrationen ekonomiska orsaker och ekonomiska följder, varför ekonomin står i förgrunden då det gäller att bedöma den förda politiken".
Collier frågar hur mycket mera invandring som är önskvärd, och för vilka. Han söker visa migrationens kulturella sidor men också vad den gör med de länder från vilka utvandringen sker. Är migration alltid till dessa länders fördel? Man påminner sig här termen "brain drain". Många av dessa länder är s k dysfunktionella. Med invandring hoppas många att de nyanlända skall lära sig värdlandets högre nivå. Hur vet man då att de inte snarare sprider sin egen dysfunktionalitet dit?
Collier påpekar även hur utbildade migranter inte sällan erfar samvetsnöd då de "överger" hemländer där deras kunskap behövs. Collier visar att en svag nationell identitet - tvärtemot en populär uppfattning - ofta hämmar länder i att nå samförstånd och moderniseras. Han frågar också vad människors dåliga samvete i de utvecklade länderna gör för att man här utan analys stödjer vissa lösningar av fattigdomens problem snarare än andra. En förnuftig migrationspolitik bör också beakta dem som blivit kvar i utgångslandet.
De politiska eliterna å sin sida fångas enligt Collier i en korseld. De agerar gentemot vissa gruppers värdeladdade åsikter, å ena sidan, och mot ekonomernas "svala" modeller, å den andra. Det förklarar att många länders migrationspolitik blivit så ologisk och vacklar mellan den "öppna dörr" som ekonomerna vill ha och den som väljarna vill ha. Oavsett vilket man föredrar går små immigrantkolonier att integrera medan stora sådana består och inte låter sig integrera.
Collier påminner om att migrationen i dag fortgår ohejdat, och att vårt enda hopp att göra den godartad är att söka förstå dess förutsättningar och ändra regelverken därefter. Hans bok är rik på synpunkter och kan därför bidra att lösa upp de stelnade fronter som i dag utmärker svensk debatt.

Carl Johan Ljungberg
Statsvetare, Ph D, Catholic University of America

3 av 3 personer tyckte att den här recensionen var till hjälp.

Var den här recensionen till hjälp?   Ja  |  Nej

Europe

En klassisk liberal granskar EU:s regelverk

3 oktober 2016

De som i dag kritiserar Europagemenskapen har de mest skiftande inriktningar och motiv. Ofta handlar det om långtgående ambitioner som man inte anser att EU har uppfyllt, eller om uppgifter som Gemenskapen inte verkar ha tagit sig an.
Den tjeckiske politikern och nationalekonomen Václav Klaus inriktar sig i boken Europe: The shattering of illusions på de befogenheter som EU efterhand har tagit sig. Dessa befogenheter endera ersätter den gamla nationella suveräniteten i medlemsstaterna eller står i ett oklart förhållande till denna. Klaus redogör för hur han som landets president 2009 sköt upp ratificeringen av Lissabonfördraget tills han fått övertygande belägg för att det inte stred mot Tjeckiens grundlag..Václav Klaus som är född 1941 och både varit tjeckisk finansminister, premiärminister och president förkroppsligar ett försvar för nationens självbestämmanderätt som på samma gång närs av lidelse för rättsstaten och den fria marknaden på traditionellt legal grund.
Klaus lär genom sin envishet ha retat gallfeber på en del befattningshavare i Bryssel liksom på vissa andra EU-medlemmar. Som uppväxt och formad under Sovjettiden vet han dock hur skört en småstats handlingsutrymme är och är därför också trovärdig som författare i dessa ämnen.
Hans bok Europe blir av dessa skäl starkt tänkvärd.
Carl Johan Ljungberg

Var den här recensionen till hjälp?   Ja  |  Nej

Edmund Burke

Läsvärt om en förnyande liberalkonservativ i 1700-

23 maj 2014

Om den irländsk-brittiske 1700-talspolitikern och tänkaren Edmund Burke finns det mycket skrivet, både om hans idéer och levnadsbana och hans stora inflytande i Europa och världen.
Jesse Normans bok är skriven av en person som liksom Burke är aktiv politiker, därtill beläst och väl insatt i 1700-talets förhållanden. Han ger en mycket levande och mänsklig bild av hur det gick till på Burkes tid i ett land där politiken ännu bars av en krets aristokrater, men där även borgerliga intressen och personer med enklare bakgrund börjat göra sig gällande. Norman driver tesen att Burke levde i en brytningstid då det brittiska samhället och det framväxande samväldet gav upphov till nya möten mellan erfarenheter och övertygelser vilket utlöste en formlig explosion av nya idéer om hur enskilda, länder och det internationella samfundet i stort kunde ordnas med friheten och lagen som främsta redskap.
Läsaren får en förnämligt koncentrerad och läsvärd rundmålning från Burkes samtid, av hans uppväxt på det fattiga Irland, hans närmast mirakulösa karriär i det ännu starkt skiktade England och av hans kamp med tidens viktigaste frågor, filosofiskt men också praktiskt då Burke arbetade som politisk sekreterare och i vissa myndighetsbefattningar. Burkes lidelse för att förbättra samhället, hans vrede över orättvisorna på hans barndoms Irland och i britternas förmyndarskap över Indien, liksom hans engagemang för kolonisternas rätt i det framväxande Amerika och hans klarsynta kritik av den extremradikala franska revolutionen beskrivs med skärpa och språklig glans. Hans syn på den maktdelade staten, partiväsendet och på den politiska representantens integritet gentemot de makthavande har allt satt spår i modern syn på politik. Att Burke fick del av en för sin tid ypperlig undervisning och att han i nya tidskrifter och klubbgemenskaper fångade in ny kunskap från hela världen var enligt Norman vitalt för hans tänkande och praktiska insatser. Med lätt hand skildras Burkes syn på traditionen som en sorts förnuft, som stödjer men inte kringskär fria individer, likaså den positiva roll som han ger lagen som ett rättesnöre respektive religionen som tröstar och konsten som betonar tillvarons skönhet och tragik.
Jesse Normans Edmund Burke är väl värd att läsa, i långa stycken är den en ren bladvändare som ger nya insikter också för den som är inläst på 1700-talet och ändå lämnar den de onödiga detaljerna åtsidan och använder ett spänstigt och klart språk. Bildmaterialet är väl valt, och uppdelningen på Burkes liv respektive hans politiska insatser bidrar till ett gott helhetsintryck.

Carl Johan Ljungberg
Ph D i Politics

Var den här recensionen till hjälp?   Ja  |  Nej

What Matters?

Berrys tanke att den storskaliga industriella och...

7 juni 2013

Berrys tanke att den storskaliga industriella och finansekonomin försvårar för småföretagare och småjordbrukare att hävda sig är mycket aktuell. Han vill att lagstiftningen uppmuntrar mindre företag och brukarenheter som säljer sina produkter lokalt. Berry är närmast opolitisk men anknyter till gröna teman, liksom till namn som Röpke (den tyck-schweiziske nationalekonomen som blev känd för sin bok Bortom utbud och efterfrågan) liksom E F Schumacher (Litet är vackert).
Enligt Berry kan en nationalekonomi vars tonvikt på mindre företag återge människor mening och självkänsla och även låta många fler stanna kvar på landsbygden. Han exemplifierar sina tankar utifrån amerikansk debatt och ekonomisk praxis, och han är dessutom en ovanligt god stilist. Hans bok ger i sin stillsamma konsekvens nya perspektiv och visar ofta hur enkelriktad vår egen debatt är.

Var den här recensionen till hjälp?   Ja  |  Nej

The Decline of the Secular University

Sommervilles bok visar ett nytt sätt att se på det...

25 april 2013

Sommervilles bok visar ett nytt sätt att se på det moderna universitetet. Dess problem beror inte, som det ofta sägs främst, eller bara, på ökande kostnader utan på att undervisningen kommit att låsa sig i en sorts verklighetssyn vars snäva metodkrav gjort att en rad frågor, som länge varit viktiga för lärda och studenter, nu har stängts ute i varje fall från seriösa vetenskapliga samtal och därmed hamnat på marginalen.
Sommerville visar mod då han pekar på teologins rationella grundval och hävdar att dess frågeställningar inte bara skulle kunna godtas i dagens universitet utan sannolikt skulle bidra till att höja dettas relevans och även väcka ett ökat intresse för högre studier hos dagens och morgondagens studenter.
Han företräder en ståndpunkt som många i svensk universitets- och humanioradebatt gärna borde ta del av.

Var den här recensionen till hjälp?   Ja  |  Nej