Betyg & recensioner av Johan
Antal betyg: 4
Antal recensioner: 4
Lille Prinsen
Tunn, men med tyngd
När jag var 12 år gammal läste jag för första gången Lille Prinsen och jag kan lova att jag sedan dess gjort det igen. Då, när jag tidigare inte hade tagit del av den fantastiska värld herr De Saint-Exupéry målat upp, var det också första gången jag läste en hel bok på engelska. Vilken utomordentlig upplevelse! Denna poetiskt skimrande berättelse behandlar den klokhet och fantasi unga barn ofta besitter utan att på något som helst sätt bli tagna på allvar. Med förvånansvärd precision lyckas författaren peka på hur nöjet och möjligheterna att stanna upp och njuta försvinner i dagens samhälle, ett samhälle där alla fokuserar på framgång och rikedom som om de var beklädda med skygglappar. Den lilla prinsens underbara resa får läsaren att stanna upp och tänka, att uppskatta livet och att inse vad äkta vänskap faktiskt kan betyda. En bok alla bör läsa och begrunda.
Snabba cash
Överskattad kioskvältare
Denna kritikerrosade bok må innehålla en snabb, gripande och lättläst story samt en skicklig skildring av Stockholms undre värld, men i mina ögon räcker inte detta långt när boken är skriven på ett sådant klumpigt sätt. Den fylls av korta, uppstyckade meningar utan någon större litterär kvalité vilket gör Snabba Cash till en besvikelse då bokens väl genomtänkta handling får lida på grund av avsaknad av flöde och sammanhang i texten. Trots detta lyckas Lapidus skriva en medelmåttig bok där en obekväm känsla ständigt befinner sig i maggropen på grund av centralgestalten JWs förmåga att ständigt fatta fel beslut och den insikt läsaren får i hur materiellt och statusstyrt samhället ibland kan vara. Boken kunde dock ha varit av absolut toppklass om den skrivits på ett mer beskrivande och målande sätt vilket i sin tur skulle hindrat den från att bli tråkig och allt för lockande att lägga ifrån sig.
Lanceheim
Lanceheim lämnar läsaren likgiltig
Man brukar säga att en uppföljare sällan är lika bra som dess föregångare. Tyvärr stämmer detta även in i Tim Davys andra bok - Lanceheim. Den magi och otroliga intrig som förgyller bokseriens första del (Amberville) känns som bortblåst och trots att denna bok är över 400 sidor lång uppnår den aldrig samma standard. Det är framförallt storyn som ligger till grund för denna kritik då man som läsare sällan stöter på stycken där boken faktiskt är spännande. Den religiösa gir som Lanceheim tagit är dock i sig ytterst intressant och filosofisk, men detta räcker inte riktigt då resten upplevs som en gäspning. Vad som gör att boken får en tvåa i betyg och inte en etta är det faktum att personen bakom pseudonymen Tim Davys fortfarande besitter en fantastisk förmåga att uttrycka sig i ord när han eller hon beskriver känslor och miljöer. Med detta i åtanke kommer jag trots allt att ge den tredje boken, Tourquai, en chans.
Greven Av Monte Cristo
En genial historia om hämd
"Greven av Monte Cristo" berättar om unge Edmond Dantés som blir förrådd av de han tror är sina vänner och därefter oskyldigt satt i fängelse för att vara bonapartist. Berättelsen tar plats i det tidiga 1800-talets Frankrike och läsaren får efter fängslandet följa Edmonds hämdlystna jakt i Paris societet efter att skipa rättvisa. Dumas skrev boken redan 1844 men denna briljanta historia om att ta ödet i egna händer, den smuts som gömmer sig under ytan även hos den högsta samhällsklassen och den hänsynslösa jakten efter evig glans är fortfarande makalös och, som engelsmännen skulle säga, rocket-fast. Det faktum att mycket tycks gå Edmonds väg allt för ofta kan irritera och ibland känns det som att tiden passerar för fort, men detta vägs upp av den utomordentliga dialogen och den listighet som genomsyrar hela denna vendettaberättelse. "Greven av Monte Cristo" innehåller också ovanligt många karaktärer vilket kan förvirra men som å andra sidan gör dramat mer komplext och mer genialt.