Bengt af Klintberg – författare

I bondesamhällets muntliga diktning är det folksägnerna som säger mest om hur folk trodde och tänkte förr. De handlar ofta om tillvarons övernaturliga, fantastiska sidor, om människors möten med näck, skogsrå, vittror och troll. Bengt af Klintberg har gjort ett urval av typiska sägner från alla de svenska landskapen, och han presenterar dem närmare i en sakkunnig inledning.

I bondesamhällets muntliga diktning är det folksägnerna som säger mest om hur folk trodde och tänkte förr. De handlar ofta om tillvarons övernaturliga, fantastiska sidor, om människors möten med näck, skogsrå, vittror och troll. Bengt af Klintberg har gjort ett urval av typiska sägner från alla de svenska landskapen, och han presenterar dem närmare i en sakkunnig inledning.

Werner Aspenström (1918-1997) är fortfarande en av våra mest levande poeter, trots att han för länge sedan gått ur tiden. Under årens lopp har många författare låtit sig inspireras av hans strävt bejakande och lågmält ifrågasättande poesi, och stärkts av hans aldrig sviktande humanistiska livshållning.

Werner Aspenströmsällskapet har sedan 2006 årligen delat ut det världsunika priset bestående av den röda molntröjan. Det är också ett rakt igenom jämställt pris. Lika många män som kvinnor har hittills fått en stickad tröja efter modell som Werner själv bar. Samtliga återfinns med egna skönlitterära verk i denna antologi. 

Werner Aspenströmsällskapets skrifter nr 9

En arbetskamrat till en av mina vänner fick ett råttben i halsen sedan hon ätit en pizza på Hornsgatan! En kvinnlig bekant såg ett schäferhuvud i soptunnan bakom en kinarestaurang! En medelålders fru svimmade vid kassan i snabbköpet! Hon hade snattat en djupfryst kyckling och gömt den i hatten...Känner du igen historierna? Du har säkert hört dem och flera andra förut. De om spindeln i yuccapalmen och boan på toan, ryktena om vit slavhandel, spökliftare och plastkulor i margarin. Folklivsforskaren Bengt af Klintberg har valt ut hundra av de makabra och "sanna" historier som cirkulerar i dagens samhälle. I sina kommentarer visar han hur dessa moderna folksägner avslöjar våra hemliga önskedrömmar och ångestfantasier.Bengt af Klintbergs Råttan i pizzan blev en succé när den utkom första gången 1986, till den grad att "klintbergare" har blivit en synonym till folkliga vandringssägner.

Tio folkminnesstudier

De tio folkminnesstudierna i Trolldom, mord och mirakel ger inblickar i en magisk värld där allt kan hända. Här kan vi läsa om tjuvljuset som gör att sovande människor inte vaknar, om ormbunken som blommar på midsommarnatten och om den illasinnade månaden Mars, som gärna skulle vilja vara kallare. Andra studier handlar om en trollformel från 1600-talets Blekinge, om lappmordet i Myckelgensjö i Ångermanland och om Vår Herres och Sankte Pers vandringar. Tillsammans bjuder de på både rysningar och fantasieggande kulturhistoria.

Bengt af Klintberg är vårt lands främste kännare av det gamla bondesamhällets sägentradition, som han har gjort tillgänglig för internationell forskning genom katalogen The Types of the Swedish Folk Legend. Han är författare till ett 20-tal böcker om svensk folklore och mottog 2006 professors namn av regeringen.

En arbetskamrat till en av mina vänner fick ett råttben i halsen sedan hon ätit en pizza på Hornsgatan! En kvinnlig bekant såg ett schäferhuvud i soptunnan bakom en kinarestaurang! En medelålders fru svimmade vid kassan i snabbköpet! Hon hade snattat en djupfryst kyckling och gömt den i hatten…Känner du igen historierna? Du har säkert hört dem och flera andra förut. De om spindeln i yuccapalmen och boan på toan, ryktena om vit slavhandel, spökliftare och plastkulor i margarin. Folklivsforskaren Bengt af Klintberg har valt ut hundra av de makabra och "sanna" historier som cirkulerar i dagens samhälle. I sina kommentarer visar han hur dessa moderna folksägner avslöjar våra hemliga önskedrömmar och ångestfantasier.Bengt af Klintbergs Råttan i pizzan blev en succé när den utkom första gången 1986, till den grad att "klintbergare" har blivit en synonym till folkliga vandringssägner.

De svenska trollformlerna ger inte bara en fascinerande inblick i gammal folklig magi, där man stämmer blod, botar ormbett och väcker kärlek med kraftladdade ord. De är också en betydelsefull del av vår folkdiktning, hittills helt okänd för de flesta, fylld av folklig must och naiv skönhet. Påfallande ofta finner man förbindelsepunkter med vår egen tids moderna lyrik.

Bengt af Klintberg, etnolog och poet, har på sin arbetsplats vid Nordiska museet haft tillgång till ett unikt material av svartkonstböcker och otryckta uppteckningar. De hundra trollformlerna i hans urval har handplockats bland de många tusen som finns insamlande i vårt land. Inledningen, den första sammanfattande skildringen av trollformlerna i Sverige, belyser ämnet ur både historisk och formell synvinkel. Där skildras också den magiska tekniken vid framförandet av formlerna. En fyllig kommentar lämnar förklarande fakta till varje text.

Svenska trollformler publicerades första gången 1965.

Bengt af Klintbergs båda tidigare böcker »Råttan i pizzan« och »Den stulna njuren« har lett till att svenska språket fått ett nytt ord: klintbergare. I Nationalencyklopedins supplementband definieras det som »populär benämning på ett slags moderna vandringssägner, som av många uppfattas som sanna«. Nu är det dags för den tredje djupdykningen i vår tids berättartradition. I »Glitterspray och 99 andra klintbergare« finns berättelser om terrorister, mobiltelefoner, mumier, Elvis Presley, Viagra och exploderande hjärnor. Historierna kommenteras och tolkas med sedvanlig folkloristisk expertis av författaren. Tillsammans ger de en avslöjande bild av rädslor och önskedrömmar i vår tid, samtidigt som de bjuder på en hejdlöst underhållande läsning.

Bengt Malmströms illustrationer tillvaratar väl den skräckfyllda komiken i berättelserna.

Theodor Öberg var boktryckare i Stockholm på 1800-talet och flitig författare av skrifter för en bred publik. Han är främst ihågkommen för en serie häften med skämtsamma visor, Filikromen, men gav också ut barnböcker, komiska kalendrar och praktiska handböcker, alla under ett tjugotal olika pseudonymer. Sitt eget namn sparade han till verksamheten som konstnär; hans specialitet var litografiska porträtt och barnboksillustrationer. Öberg gjorde sig känd som en muntergök men dog alkoholiserad och utfattig. Biografin om honom är ett stycke hittills okänd Stockholmshistoria.

En arbetskamrat till en av mina vänner fick ett råttben i halsen sedan hon ätit en pizza på Hornsgatan! En kvinnlig bekant såg ett schäferhuvud i soptunnan bakom en kinarestaurang! En medelålders fru svimmade vid kassan i snabbköpet! Hon hade snattat en djupfryst kyckling och gömt den i hatten…Känner du igen historierna? Du har säkert hört dem och flera andra förut. De om spindeln i yuccapalmen och boan på toan, ryktena om vit slavhandel, spökliftare och plastkulor i margarin. Folklivsforskaren Bengt af Klintberg har valt ut hundra av de makabra och "sanna" historier som cirkulerar i dagens samhälle. I sina kommentarer visar han hur dessa moderna folksägner avslöjar våra hemliga önskedrömmar och ångestfantasier.

Lejon i Finland, målvaktsräddningar av fallande spädbarn, påkörda katter - och en stulen njure. Bengt af Klintberg, vår främste kännare av samtida folkdiktning, presenterar här 100 moderna vandringssägner, hämtade ur tidningar och andra massmedia. Liksom de gamla folksägnerna gestaltar vandringssggnerna ofta verkliga eller inbillade faror i vår omgivning. Roande och rysliga historier, som berättar något väsentligt om vår tid. I sina kommentarer visar han hur dessa moderna folksägner avslöjar våra hemliga önskedrömmar och ångestfantasier. Originalinspelningen gjordes 1994.

Almanackan och dess namn ligger till grund för vårt namnsdagsfirande, men namnen är också en del av vårt kulturarv. För länge sedan bars de av bibliska personer, helgon, nordiska sagohjältar, kungar och drottningar. Det som skiljer Namnen i almanackan från andra liknande böcker är att det kulturhistoriska perspektivet har fått stort utrymme. Här berättas de legender som under medeltiden berättades om de populäraste helgonen. Här kan vi läsa om de sedvänjor och upptåg som hör ihop med de gamla märkesdagarna, t.ex. eldarna vid Valborgsmäss, gåsätandet vid Mårten och Luciafirandet.