Recension av Niels

Nej, ni kan inte välja vad som sant

28 december 2016

Världen vi lever i är fantastisk och alla de som luras av det ofattbart slarviga tänkandet och resonerandet i den här boken blir lurande på konfekten.

Nobelpristagaren och fysikern Richard Feynmans sätt att lära sig något nytt var att om och om igen föreställa sig att han berättade om det han lärde sig för någon annan. Kunde han verkligen förklara det ordentligt? Vilka var de möjliga följdfrågorna? På det viset kunde han avgöra om han "verkligen" förstod något eftersom luckorna blev tydliga och han kunde fylla luckorna när han upptäckte dem.

Min uppfattning är att bedragarna som har skrivit den här boken (för det är ärligt talat bedrägeri det handlar om) aldrig har ställt sig själva en kritisk fråga. Så gott som ingenting väsentligt i boken klarar av minsta följdfråga. I de få fall de skriver om något man själv redan vet något om så bländas man av okunskapen. Det är som att författarna skryter med att vara uppenbart obildade i ämnet de skriver om. Vad är då syftet med boken? Opium åt de lidande massorna som inte förstår bättre? Författarna tjänar pengar på människors svaghet och naivitet, på de lättlurade.
Det saknas bara ett erbjudande om att få några flaskor ormolja (kanske utspädd så många gånger att ingenting finns kvar) gratis om man köper mer än fem böcker att sälja vidare till sina vänner, och löften om livslånga inkomster ifall de vännerna i sin tur säljer vidare fler böcker till sina vänner.

Det verkligt sorgliga är att den här boken lurar människor bort ifrån att faktiskt se och uppskatta världen (och kvantfysiken om man nu vill) som den faktiskt är, i all sin mystiska oklarhet. I all sin enkelhet och samtidigt ofattbara komplexitet. Vi vet massor om världen, men det finns också massor vi inte vet. All inspiration folk får ut av den här smörjan finns att få på riktigt ute i den riktiga världen, i sökandet efter svaren på de verkliga mysterierna, men för att ställa de riktiga frågorna måste vi först syna bluffmakarna.