Recension av Lars Kinnunen

Tungläst & fragmentarisk, "provokativ" som Madonna

30 oktober 2017

Man får gissa en del vad det egentligen handlar om; prosan är speciell minst sagt, med mycket knark och homosexuella termer och skeenden. En hel del mord och sexuellt våld också. Berättandet är fragmentariskt och osammanhängande, inte helt lätt att se någon linje i det. Boken var troligen extremt provokativ när den kom ut på slutet av femtiotalet, men den känns mest tröttsam idag (lite som den nämnda artisten).

Obegripligt att David Cronenberg lyckats göra en så bra film baserat på det här materialet ("Naked Lunch", 1991, rekommenderas starkt för den som tål ordentligt konstiga saker f.ö.). Kommer troligen inte att läsa om den; det var den nämnda filmen som motiverade att boken införskaffades.