Användarprofil Barnboksfamiljen / Betyg & recensioner / Myran och gåtorna

Recension av Barnboksfamiljen

Recenserad produkt

Vardagsrealism med mycket humor

8 april 2019

I helgen har jag högläst för hela familjen i bilen tur och retur till landet och familjekalas. Tillsammans avverkade vi alla tre böcker om Myran.

I första boken "En Myras liv" får vi följa Myran genom hans föräldrars bråk och kommande skilsmässa, i "Myran och gåtorna" följer vi Myrans nya varannan-vecka-liv och tankarna kring att tycka om mammas nya kille Jesper och ändå vara lojal mot sin pappa. I "Hemliga Myran" spenderar Myran sommaren på landet tillsammans med Mamma, Jesper och sprillans nya lillasyster som är så liten att hon är yngre än Myrans nya gympaskor.
Utöver stora livsomvälvande frågor får vi även följa Myrans tankar om kärlek och vänskap samt andra vardagliga funderingar.

En väldigt trevlig detalj med böckerna är att Myran får vara just Myran, hela Myran och alla de känslor och beteenden det innebär att vara människa. Böckerna blir normkritiska då sådana beskrivningar av pojkar inte är helt vanliga i kapitelböcker. Men Myrans karaktär blir för den delen inte överdriven åt andra hållet för att plocka poäng. Utan det är helt enkelt en väldigt fin och genuin beskrivning av Myran oavsett om han är glad, ledsen, arg, rädd, påhittig. Han tillåts ha hela registret som människa. Bra!

Böckerna är väldigt roliga och flera gånger har hela familjen suttit och fnissat. När jag sjöng med i andra boken "Staffan var en stalledräng med tacos i sin hjärna" skrattade barnen högt. De humoristiska inslagen finns hela tiden med i böckerna och har skrivits in med väldig finess.

Böckerna behandlar mycket om hur det är att gå igenom en skilsmässa som barn och livet som följer därefter. Detta gör böckerna otroligt bra och författaren har haft ett fantastiskt barnperspektiv när hon skrivit. Så böckerna passar fint för barn som går igenom något liknande men är också toppen för den stora massan.
Alla tre delar om Myran är väldigt välskrivna och passar utmärkt att högläsa och jag rekommenderar absolut att högläsa böckerna i lågstadieklasser.

Hela vår familj (förutom tvååringen) har uppskattat läsningen.
När maken skulle hoppa ut ur bilen och tömma brevlådan bad han mig att pausa högläsningen. När tvååringen knorrade vädjade storebror "Snälla V, vi måste lyssna när mamma läser den jätteroliga boken".

Var den här recensionen till hjälp?   Ja  |  Nej