Recension av Dhana Deshnoor

Våra liv är som lyktsken

31 maj 2019

Varför denna tillbakablick? Ja, hur påverkar det egentligen barn (tonåringar) att bli övergivna, att inte veta var deras mor är? Klart det måste ge sprickor. De uppfostras av främlingar, måste lita på främmande för sin emotionella överlevnad. Ändå, Nathaniel säger sig älska den sanning han lär sig av främlingar:

"Lämnad vind för våg av mina föräldrar var jag nu vidöppen för allt runtomkring mig. Vad är mamma hade för sig, vart hon än tagit vägen, så kände jag mig underligt tillfreds."

Jag kan inte låta bli att undra om Nathaniel förnekar sina föräldrars svek? Gjorde sveket att han tydde sig till de i hans närhet som kändes trygga?Osäkerhet leder till att man lär sig hantera folk dag för dag eller timme för timme. Att balansera, för det förflutna stannar aldrig i det förflutna.

Vi organiserar våra liv med historier som nätt och jämt håller ihop, liksom ljuset från en lykta bara lyser upp ett litet område. Vår historia är som lyktsken.