Recension av Ulf

Maratonläsning

10 mars 2020

Att läsa Jakobsböckernas tusen sidor var som att ha avverkat ett maratonlopp, dock inte ett så plågsamt sådant. Normalt så lägger jag bort böcker som bjuder motstånd av något slag, t ex intrig som inte tilltalar mig eller att det inte är flyt i språket. Så kände jag aldrig för Jakobsböckerna, O.T:s sätt att skriva är lite som musik för mig. Om jag skulle läsa den igen, vilket jag nog inte kommer att göra, skulle jag upprätta ett eget persongalleri eftersom huvudpersonerna byter namn och hon ömsom använder de nya, de gamla, smeknamn och förnamn. Jag skulle också läsa på om dåtidens statsbildningar i området och om Podolien med omnejd för att hänga med bättre i handlingens geografi. Josef Frank, tappade jag intresset för som person men kanske intressantare är att försöka förstå hans förmåga att dupera sina följare. Annars kommer väl mitt bestående minne av boken vara det grepp religionerna hade över människorna och de övergrepp som skedde i deras namn.