Recension av @carolinesbokhylla

Oemotståndlig!

11 maj 2022

Det torde varit världens bästa idé - i teorin - att "bara" påbörja den här boken när livet i övrigt kom med sina måsten. I praktiken, not so much. Att läsa den här boken i annat än ett svep är nämligen inte ett valbart alternativ, det är en omöjlighet.
Efter en stel inledning skulle standardfrasen kunna vara - bara läs. Sanningen är snarare denna. Här är en skarp, underfundig och omåttligt underhållande roman som utmärker sig i mängd och massa. Det är gnistrande, gränslöst färgstarkt och kort sagt genialiskt. En av de bästa böcker jag läst i genren, någonsin.
Så, låt mig presentera er för Elizabeth Zott. En frilansande forskare som ser maten som en katalysator för att låsa upp hjärnan, tror på forsforsyrakedjor som kondensationsagent och menar att en HB-blyertspenna är ett livsviktigt verktyg. En kvinna som tycker om att hålla räkningen på antalet ord Halv-Sju lär sig och skarpt ogillar kasta-en-sista-blick-taktiken. Oemotståndliga karaktärer delar matbord med en imponerande berättelse som har driv och drag. Vardagens bitterljuva strössel hasar i hälarna på allvar och punktlighet. Det är modigt, ömsint och igenkännande. Charmigt att det förslår och sprakande till den grad att jag inte förmår begripa, blott beundra - och översättningen, ja den är utmärkt.
Jag knackar min - på grund av viss existerande anledning införskaffade - HB-blyertspenna i bordet. Plötsligt slår det mig: här är mer än en 378 sidor härlig läsupplevelse. Det är en början på en livslång kärlek och en cement bindning som inte kemi (eller ens Halv-Sju) kan förklara.
Oemotståndlig!