Recension av Monica O Kolkman

Om när det förflutna hinner i kapp

2 september 2011

Huvudpersonen Peter har ett mörkt förflutet, som frun givetvis inte om, och som till slut når i fatt honom. Nu måste han sona det han gjort.
Men han blir lite platt som karaktär. Han verkar vara i chock hela tiden; för att de har hittat honom och pga vad han "måste" göra, för att sona det han gjort tjugotalet år tidigare. Han upprepar sig hela tiden när han talar, och det blir smått irriterande.
Han griper inte riktigt tag som karaktär, vet inte riktigt vad han vill (förutom att skydda familjen).

Berättelsen är stundtals så driven, och så komprimerad, att den känns för kort. Jag skulle vilja lära känna karaktärerna bättre. Nu "hann" jag inte riktigt med det, innan berättelsen tog slut.

Helt okej som underhållning, som spännande avkoppling, men den saknar det djup jag hade förväntat mig av Åke Edwardson. Dock uppskattar jag det nya greppet. Sverige översköljs fortfarande av deckare, men bra thrillers är det ont om. Och det är ett plus att den utspelar sig utanför Sverige.