Recension av Anna, gymnasielärare
Recenserad produkt
Ovanlig fantasy!
11 oktober 2015
Efter Odinsbarn var mina förväntningar skyhöga på Röta. Och visst är den bra, och ovanlig för att vara en fantasy- mycket på grund av miljön den utspelar sig i.
Välskrivet och även i denna bok finns det mycket tänkvärt. Pettersen målar upp en bild av vårt moderna samhälle som är lite av ett uppvaknande. Att människan hela tiden söker något annat, något mer. Att vi faktiskt lever i ett himla konstigt samhälle med t.ex. äpplen som aldrig ruttnar...varför gör de inte det?
Hirka växer som karaktär och börjar omfamna sig själv, acceptera sig själv och vem hon är, vad hon är. Samtidigt som det onda och det goda blir allt mer komplicerat. Vem kan man lita på? Vad är skillnaden på gott och ont när du ser båda sidors agenda?
Det enda jag saknar i denna bok jämfört med Odinsbarn är miljön. Ymslandet var en ren skär uppvisning i ett målande språk, ett konstnärsspråk. Man hade inga problem att föreställa sig hur det skulle se ut där. I denna bok är miljön så oerhört mycket mer dyster och uppgiven. Livlös på något vis- och det är ändå den värld vi själva lever i.
Jag kan också sakna författarens lugn i denna bok. Det känns som om det är för många pusselbitar och framförallt platser som ska skildras att det känns något stressat.
Oavsett så ser jag fram emot att följa med på fortsättningen av denna resa. Jag vill gärna veta vem Hirka kommer att bli. Jag kommer garanterat köpa nästa del i serien och försvinna in i den på ett sånt sätt som får min man att sucka och be mig släcka nattbordslampan vid två på natten.