Att läsa Bonjour tristesse är allt annat än tristess,...
Att läsa Bonjour tristesse är allt annat än tristess, så att säga. Den unga huvudpersonen Cécile kan vid första anblicken tyckas främmande i vår tids anda, men ändå är hon så samtida - hon lever i en värld där allting är så bra att hon inte kan förmå sig att vara riktigt lycklig, vilket i sin tur leder till både det ena och det andra. Känslorna nästan fysiskt svallar ut ur sidorna och ibland är den så vackert skriven att jag måste stryka under och anteckna ner, det här är en bok som passar precis alla som älskar vackra meningsuppbyggnader och som i smyg drömmer om Franska Rivieran - och kanske fler.
Söt bagatell
Den var revolutionerande när den kom. Det är en inte nu. Tycker nog att det märks att det är en historia skriven av en gymnasist för ganska längesedan. Men ändå. "Bonjour tristesse" har sin charm. Och några närmast surrealistiska scener fastnar på näthinnan.
En varm, varm sommar
Jag spenderar gärna fler somrar med Céclie och hennes far. Fadern har en rad olika kvinnor, men bestämmer sig till slut för att överge sin loja tillvaro och gifta sig. Något som Cécile tänker försöka förhindra. Sagan gör en fantastisk skildring av denna sommaren vid havet och en ung kvinnas tillvaro. Den är varm, full av intriger och mänskliga relationer. En riktigt klassiker.