Du är här: Start / Betyg & recensioner / Glöm mig
Betyg & recensioner för

Glöm mig (Pocket)

Kundbetyg 4

(164 röster)

Vad tycker du?

Sätt ditt betyg

Extremt gripande

Emmelie Næss, 6 augusti 2017

Gillar inte att läsa böcker men läste denna och blev fast direkt, läste ut boken på bara några dagar och längtade efter att få komma hem för att kunna fortsätta läsa. Hela boken igenom är man på bristningsgränsen till gråt, gåshud har man ständigt. En mycket läsvärd bok.

1 av 1 personer tyckte att den här recensionen var till hjälp.

Var den här recensionen till hjälp?   Ja  |  Nej

Effektsökeri utan djup

Bo Persson, 11 december 2017

Jag upplever inte att Schulman når den trovärdighet han utger sig för att ha i denna bok. Djupen känns för mig chimära, framställningen stressad och precisionen i känslosträngarna han trycker på alltför medveten för att kännas uppriktigt personlig och nära. Som om han är sin egen spökskrivare. Ämnesvalet i sig ger ett antal extrapoäng eller känslomässigt försprång, men jag upplever inte att här finns något originellt eller genuint. Snarare känns det för mig som om Schulman tror sig hittat en ämnesmodell som han anser framgångsrik och vet når läsare. Boken hade också mått bra av en korrekturläsning, då här finns ett antal grammatiska fel - från syftningsfel till rena formfel i tempus som förstärker känslan av hastverk för mig. Boken hade också mått bra av en hårdare redigering där Schulman pressades mer för att på allvar gå på djupet, inte bara utge sig för att göra det. Jag kan dra paralleller med Gardell som skulle kunna berätta någ... Läs hela recensionen

1 av 2 personer tyckte att den här recensionen var till hjälp.

Var den här recensionen till hjälp?   Ja  |  Nej

självutlämnande och gripande

Hans Jacobsson, 2 oktober 2020

Alex skildrar sitt komplicerade förhållande till sin alkoholiserade mamma, en mamma som bitvis ägnar sig åt en utstuderad psykologisk krigföring mot sin familj. Alex får hela tiden tassa omkring på tå och pejla in mammans sinnesstämning i sina försök att bli bekräftad. Jag beundrar Alex som förmår skriva så naket och utlämnande om sina djupaste känslor. Åter en mycket läsvärd bok av honom.

Var den här recensionen till hjälp?   Ja  |  Nej

Gripande berättelse

Andrea Felicia, 10 september 2019

Man sätter sig in och identifierar sig i den medberoendes plågsamt situation, lojalitet, avsky, skam och kärlek. Tack till Alex Schulman

Var den här recensionen till hjälp?   Ja  |  Nej

Ett människoöde

Cissi, 6 februari 2019

Så oerhört gripande både ur barnets synvinkel och mammans, det var svårt att hålla igen känslorna. Säkert finns det ett igenkännande för många i den här "hemliga" berättelsen. Denna sorgliga historia kommer att följa med mig länge. Oerhört bra skriven utan att författaren blir ett offer.

Var den här recensionen till hjälp?   Ja  |  Nej

Glöm mig.

Sven-Olovf Falkbring, 31 januari 2019

Vilka människoöden i en känd familj. Jag som högaktat S S så under alla år jag läst honom. Nu tror jag inte jag kan läsa honom mer, förfärlig. Alex Schulman är en briljant författare/berättare. Svårt att släppa boken.

Var den här recensionen till hjälp?   Ja  |  Nej

Tragik

Agnes, 10 juli 2018

Utlämnande och tragiskt och märkligt. Ett människoöde i en känd familj där man kanske trodde att allt gick enligt den perfekta regelboken, men så är det helt klart inte. Fascinerande.

Var den här recensionen till hjälp?   Ja  |  Nej

tragiskt öde

Christina Åkerström, 14 december 2017

Den har krupit under skinnet på mig. Jag är alldeles tagen hur två vuxna föräldrar misshandlat sina barn
så psykiskt. förbannad att inte någon vuxen reagerat. Någon måste ha sett och vetat. Hatten av för dessa POJKAR som överlevt.

Var den här recensionen till hjälp?   Ja  |  Nej

Bland det vackraste jag läst.

Alexander, 10 december 2017

Alex Schulman, en av mina absoluta favoritförfattare. Kanske just för att han i grund och botten inte är en författare? Alex kan på ett gripande sätt fånga läsaren i sina egna känslor. Han beskriver så nyanserat hur han känner/kände, hur han kommer ihåg saker. Alex Schulman har förmågan att vira in läsaren i sin egna värld. Han får mig att stå bredvid honom när han pantar sin mors gamla flaskor. I djupet av texten ser man en sårbarhet, längtan. Samtidigt som han beskriver sin mors demoner på ett otroligt skildrande och "levande" sätt så gör han det med en kärlek och omtanke. Alex kastar inte sin mor framför bussen på grund av hennes demoner och val i livet, någonstans försöker han förstå henne. Denna kända och oerhört smarta kvinna som någonstans på vägen tappade sitt fotfäste och valde annat före sig själv och sin familj. Detta är ingen "hat"-bok eller bok om självömkan, det är en kärlekshyllning som visar att även om inte modern va... Läs hela recensionen

Var den här recensionen till hjälp?   Ja  |  Nej