Visar resultat för..."Basebo"

Ef­ter tre de­cen­nier av van­dringar har Chris­ti­an Hol­zer, Smålands mest er­far­na gui­de­boks­för­fat­ta­re, sam­lat nord­öst­ra Smålands bästa rundor i en och sam­ma bok.

Var­je tur bör­jar och slut­ar på sam­ma plats – en­kelt, tryggt och bek­vämt. Le­der­na är tyd­ligt mar­ke­ra­de och lät­ta att gå; du be­hö­ver var­ken kom­pass el­ler särs­kild van­drings­va­na. Det är kor­ta, lite längre och rik­tigt lån­ga le­der – låt dig in­spi­reras till en här­lig upp­level­se!

Till var­je van­dring finns in­tres­sant bak­grund­sin­for­ma­ti­on, spännan­de be­rät­tel­ser och ro­li­ga anek­do­ter. Och tips som inte finns någon annanstans än här, i just den här bo­ken.

208 sidor, 82 foto, 19 illustrationer.

En bok ur serien European Essays on Landscape and Nature. Sedan istiden släppte upp öarna ur havet har människan satt de under hård press – ekologiskt, socialt och ekonomiskt. Skärgården är övergödd, överbefolkad under sommaren och underbefolkad om vintern, underfinansierad, ålderstigen, underrepresenterad och idealiserad. Den saknar jobb, landskapsvård, investeringar, social service, skolor, kunskap, förståelse, omsorg och insiktsfull förvaltning. Kanske är den utrotningshotad. Kanske älskar vi ihjäl den för dess skönhets skull. Kanske glömmer vi att den också är ett landskap där människor ska kunna bo. Christian Pleijel, politiker, tjänsteman, tecknare, konsult, företagare och författare, skriver i Skärgården om detta fantastiskt vackra ö-landskap ur varierande och helt nya perspektiv. Han bor på en liten ö i Ålands skärgård, stor som Manhattan men med endast 250 invånare. Han tycker att det är väsentligare att tala om bobarhet än att tala om hållbarhet. För att man ska kunna bo på en liten ö behövs jobb, bostäder, barn, butik, skola, hälsovård och färjor. Om den inte är bobar är den heller inte hållbar, som samhälle. Pleijel ser sig själv som en blygsam kubist och konstnär som betraktar skärgården ur olika aspekter, med olika djup och vyer. Han vrider och vänder på öarnas kuber. Han målar en vacker, rolig, otäck, och nydanande skärgårds-Guernica. Han går runt i väderstrecken och gör sina iakttagelser. Stående på öns högsta punkt hjälper han oss att överblicka skärgårdslandskapet, från fyr till fyr. Och att förstå vad som är och vad som kan komma att bli. ”Att förstå världen bättre, utgående från ett landskapsperspektiv.” Om serien European Essays on Landscape and Nature. Christian Pleijel har tidigare utkommit med boken ”How to Read an Island” (2015) som året efter följdes av den svenska upplagan ”Hur man läser av en ö”. Den handlar om Europas 2.400 små öar. Han skriver med ett personligt, påhittigt och kärleksfullt språk. Pleijel har även skapad metoden ”bobarhet” (habitability) för att öbor själva ska kunna beskriva hur det står till på deras ö. Metoden har vidareutvecklats vid Åbo Akademi och med stöd av Europaparlamentet. Ur bokens förord: Jag skriver till dig om skärgården, min hembygd, ett vidsträckt landskap av bebodda och obebodda öar som hänger ihop från Kotka längst österut i Finska viken över Åland till Västervik i Östergötland i sydväst. Det är 80 mil från ände till ände med tiotusentals holmar och skär, hav och land. De bebodda öarna är samhällen med några eller några hundra bofasta invånare. Dessa små samhällen intresserar mig eftersom jag bor i ett av dem, långt ut i Ålands yttre skärgård, så mitt i som man kan komma. Jag älskar detta landskap och människorna som växer där, men är oroad. (…) Öar går (nästan) att begripa genom att de är väl avgränsade, småskaliga samhällen med ett fattbart antal människor, åsikter, behov och problem. Stående på öns högsta punkt kan jag överblicka den, från fyr till fyr. Jag ser hur skärgården löper från fjärd till fjärd under himmelens kupa. Jag är skärgårdsbo. Jag försöker förstå den världen jag lever i. Fast jag mest rör mig i kända trakter tycker jag mig se nya vyer, hitta nya samband, se landskapet på nytt. Därför skriver jag till dig. Böckerna Myr, Skärgård och Älv i EENL-Serien fick stöd från Statens Kulturråd (§3: Ändamålet med statsbidraget är att främja mångfald, kvalitet och fördjupning i utgivningen av litteratur och att främja spridning och läsning av litteratur; #garanteratbraböcker). Fakta: Text och foto: Christian Pleijel Illustration: Rüdiger Tillmann Tryck: Gugler, Österrike ISBN 978-91-989019-0-0 ca 130 sidor, ca 40 foto och 15 illustrationer Format 145 x 210 mm, ryggbredd ca 15 mm, vikt ca 370 g Hardcover, trådbunden, märkband, FSC-papper, cradle-to-cradle och klimatpositiv produktion Utgivning: vår 2024

Böckerna Myr (Mattias Eliasson), Skärgård (Christian Pleijel) och Älv ingår i serien EUROPEAN ESSAYS ON NATURE AND LANDSCAPE och ges ut med distributionsstöd från Statens Kulturråd (§3: Ändamålet med statsbidraget är att främja mångfald, kvalitet och fördjupning i utgivningen av litteratur och att främja spridning och läsning av litteratur; #garanteratbraböcker).

En älv består av vatten. Det gör också människan  – i upp till sjuttio procent. Regn och snö som rinner ned från fjället flödar ut i älven och blir så småningom också del av människan. För att hon dricker av dess vatten, använder det vid matlagning, tvagar sig i det och dessutom andas in det efter att det har förångats. Samma vatten lämnar sedan människan när hon kissar, svettas, kräks. Vatten förflyttar sig, cirkulerar, ändrar form i ett oupphörligt flöde.

I Älv utforskar Jannete Hentati älvens vatten som ett såväl yttre som inre landskap. Det handlar om relationen mellan människa och natur och hur vi hör ihop – även när vi själva inte tänker på det.

Boken innehåller foton av författaren samt illustrationer av tecknaren Rüdiger Tillmann.

Jannete Hentati, född 1982, är uppvuxen invid Luleälven i norra Sverige och har en doktorsexamen i socialantropologi. Hon har tidigare givit ut Älven i mig (Albert Bonniers Förlag, 2023) om modernitetens pris och sökandet efter rötter i vattenkraftens spår.

Böckerna Myr (Mattias Eliasson), Skärgård (Christian Pleijel) och Älv ingår i serien EUROPEAN ESSAYS ON NATURE AND LANDSCAPE och ges ut med distributionsstöd från Statens Kulturråd (§3: Ändamålet med statsbidraget är att främja mångfald, kvalitet och fördjupning i utgivningen av litteratur och att främja spridning och läsning av litteratur; #garanteratbraböcker).

Välkommen in i myrens fascinerande värld! Myrar är mycket mer än bara våtmarker. Myr utforskar dertta säregna landskapets roll i Norrlands historia, kultur och samhälle och ger läsaren en förståelse för deras betydelse – speglad mot dagens omvärld. Myrar är ett land bortom världen, är det stilla landet där ingenting händer, ett dold landskap utanför världen och bortom tiden.

Mattias Eliasson närmar sig myren från olika infallsvinklar och med ord som målade penseldrag i landskapet, han har en oerhörd förmåga att beskriva myrarnas skönhet och mysterier med poetiska ordval. Att förstå världen bättre, utgående från ett landskapsperspektiv, ur hemsidan av serien European Essays on Landscape and Nature, är bokens mission. Författaren Mattias Eliasson som bokens resenär väver en röd tråd genom detta underbara landskap, tillsammans med den unge Carl von Linné och ett evighetsträd, i vilket spillkråkan valt att tälja sig sitt årliga bo. Boken är rikt illustrerad av fantastiska tecknaren Rüdiger Tillmann.

Mattias Eliasson är till vardags naturfilmare och har tagit många foto på sin resa som finns i boken och gör den även till ett optiskt nöje.

Utdrag ur boken: Landskapet och jag har nyligen och långsamt närmat oss varandra. Något försynta som främlingar med sina flackande blickar har vi först avvaktande stått, likt vid en allra första dejt. För några år sedan skaffade vi oss en ny liten stuga i de sydligaste delarna av Jämtland, mitt i Sverige. Mot väster var bergen höga och onåbara. Hitom dem låg trädens mark likt en väldig, utlagd matsalsmatta. Hemlighetsfull, spretig och mörk. Spillkråkan skrek ut från mörkret med sitt säregna ljud, som alltid lät avlägset. Älgarna följde våra rörelser på håll, vinklade på sina öron och sniffade oroligt ut mot dimman, som långsamt kröp längs marken. Sorkarna var mer nyfiket, omisstänksamma och kontaktsökande runt stugknutarna. Likt en vetenskapsman noterade jag deras närvaro och mönster i det nya landet. Med tiden hittade jag nya ljusare partier i mörkret. Inte likt de upplysta smågläntorna jag var van vid, utan mer som stora vidsträckta, glest trädbevuxna savannliknande blötängar. En oljetavla stod, som i varje riktat blickfång. Hundarna var lika yrvaket nyfrälsta som jag. Kunde, efter den långa resan mot norr, ta ut sin uppdämda energi i obegränsat, fulla antal galoppsprång. Däremellan rullande, dykande och svalkande lägga sig i bäckar, källor och myrmarkers djuphålor. Rundorna blev allt vidare i sin utsträckning. Ibland tog jag bussen, när den ändå gick förbi. (…) Det nyligen funna landet visade mig sin klädsel i skiftande färger. Jag fick stå invid skogskantens skyddande bakgrund och förbluffad se på hur hon långsamt klädde av sig, och bytte om. Från ren, klar, färglös och vit, till gul, grön, röd, brun och gråaste grå.

Böckerna Myr (Mattias Eliasson), Skärgård (Christian Pleijel) och Älv ingår i serien EUROPEAN ESSAYS ON NATURE AND LANDSCAPE och ges ut med distributionsstöd från Statens Kulturråd (§3: Ändamålet med statsbidraget är att främja mångfald, kvalitet och fördjupning i utgivningen av litteratur och att främja spridning och läsning av litteratur; #garanteratbraböcker).

Foto: Åke Håkans­son – press­fo­ton från sam­ti­den för fram­ti­den

I drygt ett halvt sekel ar­be­ta­de Åke Håkans­son som press­fo­to­graf, från da­gen ef­ter sin re­a­lexa­men 1950 fram till 2004. Väl val­da ögon­blick ur hans kar­ri­är finns sam­la­de i den­na bok.

Ur­va­let har gjorts från ti­o­tu­sen­tals bil­der häm­ta­de från hans tid som verk­sam fo­to­graf. Bo­kens över 200 bil­der ge­stal­tar sorg­li­ga, spek­ta­ku­lära, och his­to­ris­ka hän­del­ser, men också väl­kän­da per­son­lig­he­ter och lo­ka­la le­gen­da­rer. Bland de mest kän­da mo­ti­ven åter­fin­ner man Ing­mar Berg­man, Ani­ta Ek­berg, Ast­rid Lind­gren, Dag Ham­marsk­jöld, Olof Pal­me, Carl Bildt, Gun­nar Sträng, Tage Er­lan­der, Urho Kek­ko­nen, Hel­mut Kohl, Hoo­la Band­oo­la Band, Hepstars, Mag­nus Uggla, Fred Åker­ström, Caro­la Häggk­vist, Lisa Ek­dahl, Kung Carl Gus­tav, prin­ses­san Ma­de­lei­ne, och mån­ga fler.

Åkes förmåga att fån­ga es­sen­sen av en si­tu­a­ti­on i sina press­bil­der gör dem tid­lösa och bo­kens bil­der fun­ger­ar som vär­de­ful­la tids­do­ku­ment. Den lo­ka­la prä­geln från Kal­mar, Småland, Öland, Ble­kin­ge och Skåne ge­nom­syrar fo­to­bo­ken, men Åkes als­ter har inte bara ber­ört lä­sa­re på en lo­kal nivå, ma­jo­ri­te­ten av bil­der­na har gått i na­ti­o­nell press. Ef­ter­som han fri­lansa­de un­der stör­re de­len av kar­ri­ä­ren ger hans ar­kiv en in­syn i kon­tras­te­ran­de hörn av sydöst­ra Sve­ri­ges sam­tid. Men fram­förallt var han Af­ton­bla­dets man i Kal­mar un­der tid­nin­gens glans­dagar på 60-, 70- och 80-ta­let, som ord­vit­sigt nog sam­man­föll med re­dak­ti­ons­che­fen Si­gurd Glans tid på tid­nin­gen. Att för­or­det i bo­ken är skri­vet av ho­nom är där­med både en ära och högst pas­san­de.

På slu­tet av 40-ta­let fick Åke sina första fot­bolls­bil­der pub­li­ce­ra­de i den lo­ka­la tid­nin­gen Ba­ro­me­tern. När han sål­de sina sis­ta bil­der un­der mit­ten av 2000-ta­let hade han upp­levt det man skul­le kun­na kal­la bildjour­na­lis­ti­kens uppgång och fall, el­ler åt­minsto­ne bör­jan av slu­tet. Han var med i första le­det när svensk press bör­ja­de sat­sa or­dent­ligt på bil­din­nehål­let, men han fick också se hur eko­no­mis­ka kri­ser och den te­knis­ka ut­veck­lin­gen föränd­ra­de yr­ket i grun­den.

“Foto: Åke Håkans­son – press­fo­ton från sam­ti­den för fram­ti­den” he­drar inte bara jour­na­lis­ti­ken och man­nen ba­kom ka­me­ran. Åkes egna min­nen blan­das med bak­grunds­his­to­rier och efter­fors­knin­gar som till­sam­mans ger en unik in­blick i en svun­nen epok.

För­fat­ta­ren Te­o­dor Håkans­son är Åkes barn­barn, som ny­li­gen bli­vit tred­je ge­ne­ra­ti­o­nens jour­na­list. Han har ar­be­tat med pro­jek­tet se­dan år 2021. Det in­led­des med ett om­fat­tan­de di­gi­ta­li­se­rings­ar­be­te: un­der drygt ett års tid skan­na­de han hela Åkes ar­kiv, som kom­mer att skän­kas till Kal­mar läns mu­se­um. Nu blir den­na his­to­ris­ka skatt ge­nom bo­ken till­gäng­lig även för en bre­da­re all­män­het.

ISBN 978-91-989019-7-9240 si­dor, 228 fo­to­gra­fier, in­bun­denFör­fat­ta­re: Te­o­dor Håkans­sonGrafisk rådgivning och kartillustration: Calle ThoorFör­lag: Base­bo för­lag