Visar resultat för..."Borea"

Människor lever idag i en verklighet där företag, kapital, varor, tjänster och arbetskraft flyter tämligen fritt över nationella gränser. Frihandelspolitik och avregleringar sägs skapa utveckling och befästa demokratiska värden. Men nyliberalismens inflytande innebär också en tilltagande kommersialisering av tillvaron.

Sociala relationer formas allt mer enligt konsumismens principer, med säljare och köpare. Allt kan förses med ett pris även människors kroppar. I den här boken studeras Östersjöregionen som transnationellt landskap. Karlskrona, Visby och Stockholm är viktiga nedslagsplatser, liksom Gdansk och Riga på andra sidan Östersjön. Här finns människor som måste hantera de utmaningar som en allt mer globaliserad tillvaro kräver. Många industriarbetare fruktar dagligen att deras jobb ska försvinna till låglöneländer.

Socialt utsatta tvingas ut i den informella ekonomin för att klara sin försörjning. Människor har ryckts upp från förutsägbarhet, stabila identiteter, kontinuitet och trygghet. Men mitt i denna nedrivning av gamla strukturer spirar försök att finna nya vägar.

Sverige har länge betraktats som en demokratisk förebild och ett öppet och solidariskt välfärdssamhälle. Under 2000-talet har social ojämlikhet och boendesegregering ökat, åtföljd av rasism och en allt mer restriktiv flyktingpolitik.

Idag är Sverige är en nation i ombildning. Åtstramningspolitik och högerpopulism har fått bred förankring i partipolitiken. Samtidigt uppstår motrörelser, där civilsamhälleliga aktörer kräver en fördjupad demokrati och social rättvisa. Vi står inför ett skifte. Kommer en nyliberal ekonomisk politik att smälta samman med en auktoritär, rasistisk populism? Eller är de nya rörelserna en öppning mot ett mer inkluderande, jämlikt och rättvist samhälle, där visionen för framtiden byggs på hopp och optimism inte rädsla och hot?

* * *

I boken medverkar följande författare:

Magnus Dahlstedt är professor i socialt arbete vid Linköpings universitet. Forskar om välfärd och medborgarskapande med särskilt fokus på unga, inkludering och exkludering kopplat till migration.  

Lisa Kings är lektor i socialt arbete vid institutionen för samhällsvetenskaper vid Södertörns högskola. Forskar om urbanteori, civilsamhället, sociala rörelser, ojämlikhet och vardagsliv med särskilt fokus på samhällsarbete och social mobilisering i städer.  

Vanja Lozic är lektor i pedagogik vid Malmö universitet. Forskar om skola, etnicitet och urbana rum med fokus på ungdomsidentiteter, historiedidaktik, undervisning och samverkan, förändringar i synen på brottsprevention och brottsförebyggande arbete.  

Åsa Lundqvist är professor i sociologi vid Lunds universitet. Forskar om välfärdspolitik och familjerelationer, särskilt framväxten av arbetsmarknads- och familjepolitikens påverkan på genusrelationer samt framväxten av föräldrastödets politik.  

Nedzad Mesik är fil dr i etnicitet och migration och universitetslärare i samhälle och kultur i ett skolperspektiv, vid Remeso, Linköpings universitet. Forskar om migration och integration, med särskild fokus på sociala rörelsers engagemang för prekära migrantarbetare, nyanlända och ungdomar.  

Diana Mulinari är fil dr i sociologi och professor i Genusvetenskap. Forskar om jämlikhet, social förändring, genus och migration samt transnationella praktiker och högerpopulism.  

Paula Mulinari är lektor i socialt arbete vid Malmö universitet. Forskar om arbetsliv, genus och rasism med fokus på prekarisering och motstånd, ekonomisk sårbarhet och emotioners roll i arbetsprocesser.  

Anders Neergaard är professor vid Remeso, Linköpings universitet. Forskar om arbetsliv i omvandling med fokus på etnicitet/rasifiering, klass och kön samt högerpopulism och rasism.  

René León Rosales är fil dr i etnologi och forskningsledare vid Mångkulturellt centrum, Stockholm. Forskar om segregation, diskriminering och rasifiering av staden, ungdomars identitetsprocesser och urbana rättviserörelser.  

Simone Scarpa är forskare vid Remeso, Linköpings universitet, fil dr i sociologi och socialt arbete. Hans forskning handlar om urban segregering och social polarisering, välfärdsstatlig omvandling, migration samt analys av fattigdom och ojämlikhet.  

Carl-Ulrik Schierup är professor emeritus vid Remeso, Linköpings universitet. Hans forskning handlar om migration, prekarisering, medborgarskap, etnicitet och rasism, nationalism samt nya och gamla sociala rörelser.  

Anders Trumberg är fil dr i Kulturgeografi och forskare vid Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier vid Uppsala universitet. Forskar om det svenska utbildningssystemet, segregation och likvärdighet kopplat till elevers val av skola.

Viktor Vesterberg är fil dr i etnicitet och migration och postdoktor i socialt arbete vid Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Linköpings universitet. Forskar om utbildning och lärande med fokus på medborgarskap, inkludering och exkludering.  

Aleksandra Ålund är professor emerita, Remeso, Linköping Universitet. Hennes forskning handlar om etnicitet och migration med fokus på medborgarskap, genus, kulturell produktion och urbana rättviserörelser.

Hur barn påverkas av migration är något vi har relativt liten kunskap om, både nationellt och internationellt. I Norden lever de flesta barn sina liv som barn gör mest, i en vardag som rymmer lek, skola och familjeliv. Men det finns ­erfarenheter som påtagligt påverkar tillvaron för vissa barn; migration är en sådan erfarenhet.

Vilka strategier utvecklar barn för att ­hantera sin situation i samband med migration?

Hur hanterar samhällets mottagande institutioner den utsatthet och brist på rättigheter som ytterst styr migrerande barns liv?

Författare: Kristina Alstam, Maren Bak, Berit Berg, Kerstin von Brömssen, Ulla Björnberg, Ingrid Fioretos, Kristina Gustafsson, Olga Keselman, Birgitte Romme Larsen, Hilde Liden, Anna Lundberg, Eva Norström, Lutine de Wal Pastoor, Layal Kasselias Wiltgren, Kathrine Vitus.

Den här boken handlar om samhälls­förändring. Här berättar forskare och aktivister om gårdagens och dagens förtryck, kamper och konflikter. Boken visar hur närvarande och betydelsefulla olika rättighetskamper är och varit för det samhälle vi har i Sverige idag. Den visar både på olika former av förtryck och hur nationalism kan användas för att inskränka människors rättigheter. Utmaningar och diskriminering synliggörs likaväl som möjligheter. Går det att skapa ett samhälle där alla har lika rätt?  

Författare: Marian Bergroth, Christine Bylund, Mikael Eivergård, Jonas Franksson, Tove Fahlgren, Mohammad Fazlhashemi, Anna Furumark, Katherine Hauptman, Pia Laskar, Aleksa Lundberg, Ingrid Martins Holmberg, Patrik Nordell, Hanna Sejlitz, Ulrika Westerlund.  

* * *  

Boken ingår i projektet Heterogena kulturarv att ändra framtiden som är ett samarbete mellan Västmanlands läns museum, Statens historiska museer, Sundsvalls museum och Regionmuseet Kristianstad. Projektet berättar om människorättskamper i Sverige; kampen för att leva, bo, arbeta, älska på lika villkor oavsett funktionsförmågor, sexuell läggning, tro, kön och ursprung. Genom teman som rätten till kroppen, rätten till vardag, reaktioner mot rättigheter och rättighets­kämpar skildras rättighetskamper i det förflutna och i samtiden. Mänskliga rättigheter som kulturarv gestaltas.

Klimatförändringarna går allt snabbare. CO2-halten, temperaturen och havsnivån stiger snabbare  än någonsin. Användningen av fossila bränslen minskar inte. Utsläpp av växthus­gaser ökar. Det gör även vår konsumtion av internationella flygresor, kött och bränsleslukande person­bilar. Trots detta fortsätter klimatfrågan att vara en fråga med låg prioritet. Vad innebär det egentligen att ta klimat­förändringarna på allvar?

De människo­skapade klimatförändringarna utmanar vår syn på ­frihet och moral. Föreställningen om den eviga tillväxten, synen på statens roll och på vad som är vänster och höger i ­politiken likaså. Konkreta förslag på åtgärder i en omställning som på allvar vill förändra den negativa utvecklingen behövs. De åtgärder som föreslås i den här boken är bara början.

Att segregation är ett samhällsproblem är en självklarhet för de flesta. Men varför blir segregation ett samhällsproblem? Vilka processer är det som ligger bakom segregationen? Vilka konsekvenser får den?

I boken Den delade staden diskuteras hur boendesegregationen - särskilt den etniska - kan påverka livsmönster och människors levnadsvillkor. I fokus står den urbana miljön: stadens livsrum.

* * *

Författare: Eva Andersson, Roger Andersson, Urban Fransson, Mats Franzén, Lena Magnusson Turner, Irene Molina, Margareta Popoola, Per Strömblad, Sture Öberg.

Under de senaste decennierna har Sverige genomgått en rad genom­gripande förändringar som gjort att många upplever att vårt samhälle har blivit hårdare och mer polariserat. Vad är det som har hänt? På vilka sätt påverkar samtidens förändringar männi­skors vardag och livsvillkor?

Med utgångspunkt i fyra teman plats, kategori­sering, engagemang och transformationer beskriver boken hur människor upplever dagens Sverige och det svenska. Författarna har gjort intervjuer, deltagande observationer, undersökt mediedebatter, sociala medier och analyserat arkivmaterial. Genom nedslag i olika verkligheter, ­platser och situationer förmedlas insikter och reflektioner om gemenskap och engagemang. Här berättas både om erfarenheter av polarisering och misstro och om männi­skors tillit till varandra, till politiken och våra samhällsinstitutioner.

Bokens skribenter är alla etnologiska forskare och verksamma vid olika lärosäten i Sverige.

Varför påstår människor saker om hur tillståndet i samhället är och borde vara?Mot vilken bakgrund görs anspråk på att veta vilken väg som är den rätta?

I Den svenska berusningspolitken under­söker författarna detta genom att gräva djupt i över hundra års historia. Vi får följa ­utvecklingen från förbuds­omröstningar, forskning, styrning, experimen­tell ­narkotikaförskrivning till nu­tidens debatter om Systembolagets framtid. Dessa exempel belyser hur Sveriges restriktiva syn på berusningsmedel har varit allt annat än enhetlig. Innovativa lösningar har prövats och berusnings­problemet har betraktats på olika sätt beroende på substans och tidens normer.

Boken visar att kunskap oavsett om den är erövrad, påstådd eller erfaren ofta gynnar dem som har en agenda för sitt agerande, vilket synliggör att kunskapsbaserad ­politik ofta består av politikbaserad ­kunskap. Det här är en bok som manar till eftertanke om hur vi hanterar kunskap om berusning och samhälle.

Under loppet av några ­årtionden förändrades Sverige, från att vara ett fattigt utkantsland i norra Europa till att bli en  av världens rikaste välfärds­stater. Den sociala och ekonomiska utvecklingen berodde på att socialdemokraterna i sam­förstånd med staten och kapitalet utformade en välfärds­politik som finansierades av den mycket snabba ekonomiska utvecklingen under den tidiga efter­krigstiden.

Den socialdemokratiskt dominerade fackförenings­rörelsen spelade en central roll i denna process. Vänsteropponenter marginaliserades och en socialdemokratisk hegemoni skapades. Under 1970-talet började den socialdemokratiska hegemonin försvagas i en process som successivt förstärktes under de följande decennierna. En orsak till detta var Rosornas krig, som medförde att facket placerades i ­oppositionsställning till det socialdemo­kratiska partiet och därmed för­lorade en stor del av sitt politiska inflytande.

En viktig stridsfråga var genusordningen; männen dominerade facket, medan kvinnor fick allt större inflytande i partiet. Samtidigt försvagades både den fackliga identiteten och demokratin. Var detta början på slutet för socialdemokratins politiska maktställning?

Den svenska fotbollen var fram till 1960-talets mitt en helt igenom manlig rörelse. Åren 19651970 förändrades detta. I denna bok skrivs historien om den svenska damfotbollens framväxt. Fem föreningar och distrikt står i centrum: Djurgården (Stockholm), Jitex (Göteborg), Öxabäck (Västergötland), Sandåkern (Västerbotten) och IFK Malmö (Skåne).

Varför lyckades just 1960-talets kvinnor med att få igång tävlingsinriktad fotboll när tidigare försök misslyckats? Damfotbollslagen bildades av unga kvinnor med anknytning till nya kvinnogemenskaper på arbetsplatser, i utbildningssystemet och idrottsföreningarna. Kvinnorna var påverkade av 60-talets könsrollsdebatter, samtidigt som de var noga med att hålla distansen till feministerna som uppfattades som alltför radikala och politiserande. Damfotbollens integrering i de lokala idrottsföreningarna under 1970-talet blev därför en opolitisk resultatinriktad kvinnokamp med krav på idrott på lika villkor.

Jonny Hjelm är professor i historia vid Umeå universitet.

Allmänna val är demokratins livsluft. På valdagen tillmäts alla röster samma värde. Men vägen fram till valurnan är kantad av förhållanden som skiljer sig åt mellan väljarna. Dessa olika livserfarenheter har betydelse för våra tankar och känslor om politik. Därmed har personliga egenskaper och erfarenheter också betydelse när vi röstar.

I denna bok följer läsaren Den svenska ­väljaren genom livet fram till valurnan. Här analyseras politiskt beteende utifrån olika infallsvinklar och teoretiska perspektiv.

Med hjälp av Michigan-modellens ­berömda orsakstratt beskrivs hur både egenskaper och ­erfarenheter påverkar röstningsbeslut. Läs­aren får veta hur alltifrån kön, ålder, politiskt arv, utbildning, klass, reli­gion, ­identitet, ideologier och värden, till privat- och samhällsekonomi, partiledare, sak­frågor samt taktikröstning inverkar på valet.

* * *

Författare: Magnus Hagevi (red), Katarina Barrling Hermansson, Henrik Enroth, Mattias Gunnarsson, Jörgen Hermansson, Johanna Jormfeldt, Karl Loxbo, Amanda Nielsen, Otto Petersson, Ellinor Platzer, Per Strömblad.

Sjukdom och handikapp påverkar oss psykiskt och socialt. Hur handikappande och drabbande ett funktionshinder eller en sjukdom blir beror på ett komplicerat samspel mellan kroppsliga och psykosociala faktorer. Hälsopsykologi och psykologisk handikappforskning är två besläktade, ganska nya områden som vill omformulera den förhärskande somatiska synen på sjukdom och handikapp.

Psykologiska och sociala faktorer har avgörande betydelse för förståelsen av hälsa/ohälsa och vad som kan göra funktionshinder till handikapp. I boken ges en rad exempel på psykologisk forskning som illustrerar detta.

Författare: Bodil Bergman, Sven G Carlsson, SvenOlof Dahlgren, Annika Dahlgren Sandberg, Soly Erlandsson, Lillemor Hallberg, Christina Hellström, Erland Hjelmquist, Bengt Jansson, Gerry Larsson, Ingvar Lundberg, Louise Miller-Guron, Lars-Olof Persson, Leif Peterson, Jan Terneby.

I Sidospår kastas nytt ljus över klassamhällets förändring, politikens möjligheter och välfärdsstatens kris. I elva essäer samsas här Karl Marx med Bruce Springsteen, Ken Loach med Margaret Thatcher, Göran Persson med Pierre Bourdieu och Anthony Giddens. Med iakttagelser från stadsvandringar i London, daghemsdebatter i Umeå och valkampanjer i Nya Zeeland, spänner boken från det stora till det lilla, från det nära till det avlägsna. Den hålls samman av en stillsam vrede över sakernas tillstånd och den samtida debattens torftighet.

Stefan Svallfors är professor i sociologi och verksam som huvudsekreterare inom humaniora och samhällsvetenskap på Vetenskapsrådet samt forskningsledare vid Institutet för framtidsstudier i Stockholm. 

Hur kan en tjej som 18-åriga Ellen, vegan och feminist, få ut något av en glamorös såpopera som Melrose Place? Vilket nöje finner 40-åriga Kjerstin, gymnasielärare och tvåbarnsmor, i Glamour, serien som hon själv beskriver som "den totala plastigheten"?

Denna bok diskuterar såpoperans bilder av kvinnligt och manligt. Boken tar avstamp i såpoperabrukarnas röster, som ger utgångspunkter för en diskussion om kvinnliga överlevnadsstrategier och förhållningssätt. Kvinnor känner igen sig i den traditionella såpoperan därför att den berättar något viktigt om deras liv: sagan om kvinnlighetens eviga triumf och nederlag. Det tragiska i berättelsen är att det aldrig finns någon väg ut ur den fastlåsta världsordning där kvinnor är dömda att vara de eviga förlorarna.

Den nyare typen av såpa bryter i stället upp bilden av den traditionella könsordningen. Med ironi skapas distans till förtryckande könsmönster. Men medverkar inte samtidigt det ironiska förhållningssättet till att göra objektivieringen av kvinnor mer rumsren?

Under det senaste decenniet har bostadsmarknaden varit turbulent. Det råder bostadsbrist i tillväxtorterna samtidigt som en påtaglig etnisk boendesegregation skapar stora sociala problem. Märkligt nog talas det sällan om bostadspolitik. Har politiken abdikerat från bostadsmarknaden? Hur har det blivit så här?

I boken Den nya bostadspolitiken analyseras de bostadspolitiska förändringarna under 1990-talet. Vilka är den förändrade politikens effekter? Har den politiska debatten och problemformuleringen förändrats?

Författarna har sin bakgrund i olika discipliner: statsvetenskap, nationalekonomi, sociologi, kulturgeografi och historia: Bo Bengtsson, Karin Borevi, Ingemar Elander, Nils Hertting, Hans Lind, Abdul Khakee, Anders Lindbom, Thomas Persson, Eva Sandstedt, Thord Strömberg, Bengt Turner.

Den familjeorienterade mannen som ett nytt och säljande ideal återkommer ständigt i reportage om pappautbildningar, föräldraledighet, fäder som avstår karriären för barnens skull. Men stämmer ideal och verklighet överens? Tillgänglig statistik visar att dagens fäder fortfarande har en stark försörjarposition i familjen, utför få hushållsuppgifter och tar ett mindre planeringsansvar för barnen. Har inte jämställdhetsarbetet och den svenska föräldraförsäkringen lyckats skapa några större förändringar i familjelivet?

Lars Plantin har intervjuat trettio män om deras upplevelser av att vara förälder. Hur formas faderskapet av de personliga och omgivande förutsättningarna? Hur inverkar faderskapet på den manliga självbilden?

Informella påtryckningar mot beslutsfattare har blivit en allt viktigare del av det svenska styrelseskicket. Detta är ett bekymmer eftersom lobbying är dyrt och medborgarrätt inte ska handla om pengar. I Den demokratiske lobbyisten pekar Daniel Naurin på vad den statsvetenskapliga demokrati- och intressegruppsforskningen har att säga i frågan.

Vilka utopier finns för den goda intresserepresentationen? Vilka strategier föreslås för att närma sig målen och vad har de för trovärdighet?

Naurins bok visar att vi måste lära oss leva med demokratiska brister, men också att det finns alternativ som kan göra lobbying mer demokratiskt.

Johanna var 21 år när det till slut blev möjligt för henne att tala om de sexuella övergrepp som hennes far utsatte henne för under uppväxten. Under hela sin tonårstid mådde hon periodvis psykiskt mycket dåligt, vilket också tog sig allvarliga självdestruktiva uttryck. Då kunde hon inte berätta om övergreppen för någon, i varje fall inte i klartext. Däremot uttryckte hon sina känslor och tankar i dikter. Med analytisk skärpa formulerade hon också det mest centrala i många utsatta barns situation. Hon såg och satte ord på sin mors förvirring.

* * *

Vad innebär det för en mamma att få veta av en vuxen dotter att hon som barn utnyttjats sexuellt av av den man hon lever med? Hur tolkar hon det barnet respektive mannen berättar? Vad är möjligt att "se" och göra? Vad framstår som omöjligt? Under tre års tid har Nea Mellberg följt, samtalat med och intervjuat tretton mödrar till barn som utsatts för sexuella övergrepp av sina fäder. I hennes bok varvas mödrarnas röster med författarens.

-Det sista jag kunde tänka om honom!, är den känsla som flera av mödrarna gett uttryck för när de till fullo insett vad som hänt deras barn.

Trots att möjligheten till pappaledighet har funnits i drygt 30 år, utnyttjas fortfarande merparten av föräldraledigheten av mammorna. Varför är det så? Hur hanteras jämställdhetspolitiska frågor när det är män och inte kvinnor som står i fokus?

I boken Göra pappa med barn får vi följa hur tanken om ett jämställt föräldraskap föddes i det tidiga 1960-talets jämställdhetsdebatt. Den politiska ambitionen att via föräldraförsäkringen åstadkomma ett större manligt engagemang i familjen relateras till åtgärder inom arbetsmarknads- och barnomsorgspolitiken. Var tanken om ett aktivt faderskap möjlig att förena med de idéer som kännetecknade dessa politiska områden? Kampen kring olika politiska styrmedel har präglat pappaledighetens drygt 30-åriga historia.

Vad säger dessa kontroverser om det manliga medborgarskapets politiska villkor? Hur långt har ambitionen att göra jämställda fäder av de svenska männen kunnat drivas utan att hamna i konflikt med andra samhällsintressen?

Människor med ett psykiskt funktionshinder ska ha samma möjlighet till gemenskap och delaktighet som andra. Den målsättningen var grunden för den svenska psykiatrireformen som trädde i kraft 1995. De psykiskt funktionshindrades livssituation skulle förbättras med hjälp av effektivare insatser och tydligare ansvarsfördelning mellan kommuner och landsting. Det blev en omdebatterad reform. Kritikerna menar att de psykiskt funktionshindrade riskerar att överges eller hänvisas till en socialtjänst utan nödvändig kunskap. Förespråkarna hävdar tvärt om att utvecklingen är nödvändig för att kunna integrera de psykiskt funktionshindrade i samhället.

I denna bok studeras planeringen och genomförandet av psykiatrireformen samt den historiska utvecklingen på psykiatriområdet, från de stora mentalsjukhusen till dagens situation. Utvecklingen av nya synsätt och arbetsmetoder granskas, liksom den politiska processen bakom psykiatrireformens tillkomst.