Visar resultat för..."Gaudete"

"Det eremitiska livet vill just understryka Guds suveräna anspråk på vår tillbedjan och totala överlåtelse. Solus cum Solo; att vara ensam med den Ende. Att vara eremit är alltid ett profetiskt budskap och tecken på att Gud inte får instrumentaliseras och manipuleras. Eremitens ensamhet inför Gud uttrycker egentligen något djupt allmänmänskligt: det är bara Gud själv som ger vårt liv dess djupaste mening och kan släcka hjärtats törst efter oändlig kärlek." Ur biskop Anders Arborelius, OCD, förord.

"Detta är en present med anledning av Dag Sandahls 70-årsdag. Vi som överlämnar den kallar oss 'Dags systrar', och den beteckningen kan rymma många fler än de som här visar sig. Systrar får man, de är inget man väljer. Systrar har också en tendens att samtidigt gå sin egen väg och finnas kvar." Ur överstinna Salanders förord Festskriften består av fjorton vitt skilda artiklar om sinsemellan mycket olika ämnen, se innehållsförteckningen.

Ingegerd Källströms skriver meditativt om sin resa till tron, men boken ger också läsaren en inbjudan att fundera över sin egen resa.

'The poem we are told was originally intended as a film scenario. Ted Hughes has that sure poetic instinct that heads implacably for the particular instances rather than ideas or abstraction; he has an especial talent for evoking the visual particular . . . Ted Hughes has produced a strange bastard form that [works] because he has such an acute sense of the suggestive power of specific visual images and the ability to evoke them in words.' Oliver Lyne, Times Literary Supplement

Månbarn är andra delen i sviten "Den gömda framtiden" som inleddes med Saturnus ringar. Då stod Gunnar i centrum, men nu är det den unga Sofia. Hennes pappa dör i cancer och hennes mamma har aldrig fungerat som en bra mamma, snarare tvärtom. Sofia är skör och blir utnyttjad. Det märkliga är att berättelsen slutredigerades under hösten 2017, precis innan #metoo-rörelsen exploderade i offentligheten.

Kyrkans uppgift har stått i centrum för vart och ett av de nummer som tidskriften Evangelium publicerat under sitt första år. I den här boken finns ett urval av de bästa texterna, från essäer och recensioner till intervjuer och reportage, men också ny lyrik och prosa. Här upptäcker KG Hammar grundläggande likheter mellan väckelsepredikanten Emil Gustafsson och ärkebiskopen Nathan Söderblom, och Sofia Sjö ger en ingång till prästporträtt i nordisk film. Svenska kyrkans syn på barn och unga reflekteras i Anna Menzies rapport från ett stort evenemang i Uppsala, Miriam Wredén Klefbeck undersöker hur Svenska kyrkan jobbar på Almedalsveckan, och Mattias Lundberg analyserar musiken i förslaget till ny gudstjänsthandbok. I 32 artiklar ur fyra temanummer möter vi kyrkan genom kunniga och skarpa skribenter som den framstår idag. ”Strukturer, arvet, prästen, avförtrollning” (varje nummers tema) är omistlig läsning för alla som är intresserade av svenskkyrklig tradition i vår tid. Tidskriften Evangelium är en nättidskrift med fokus på svenskkyrklig kultur, kritik och idé. Den ges ut av en ideell förening. Författare Göran Greider, född 1959, är poet och journalist. Han har gett ut ett flertal diktsamlingar, essäer och debattböcker. Bland hans verk märks Jakobsbrevet (2004) och texter till Lukaspassionen av tonsättaren Rolf Martinsson som uruppfördes 2012. Marta Axner, född 1977, är präst i Svenska kyrkan och disputerade 2013 i religionssociologi vid Uppsala universitet på en avhandling om religiösa aktörer i svensk mediadebatt. Marta sitter i kyrkomötet för Socialdemokraterna och i styrelsen för Evangelium. Judith Fagrell, född 1978, är präst i Svenska kyrkan med tjänst i Ardala församling, Skara stift. Judith är ordförande för tidskriften Evangelium och tidskriftens litteraturredaktör. Emil Jörgensen, född 1977, är präst i Svenska kyrkan med ett förflutet i Svenska kyrkans unga. Efter en tidigare tjänst i ett stort pastorat är Emil numera kyrkoherde i enförsamlingspastoratet Ålems församling. Carolina Johansson, född 1963, är översättare, journalist och författare. Hon har bl a skrivit Bråkdelen av en sekund (2010) och Att leva helhjärtat (tillsammans med prästen Ted Harris, 2013). Björn Vikström, född 1963, är biskop i Borgå stift, Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland. Han disputerade vid Åbo Akademi år 2000 på en avhandling om bibeltolkning och har också skrivit bl a Den skapande läsaren – en studie i hermeneutik och tolkningskompetens (2005) och Folkkyrka i en postmodern tid (2008). Ola Sigurdson, född 1966, är professor i tros- och livsåskådningsvetenskap vid Göteborgs universitet. Hans forskningsintressen är tvärvetenskapliga och rör gärna samband mellan politik och teologi, kroppen och det andliga, och teologisk reflektion över film, litteratur och musik. Pär Parbring, född 1981, är präst i Svenska kyrkan med tjänst i Skellefteå S:t Olovs församling, Luleå stift. Han är uppvuxen i Katolska kyrkan men konverterade till Svenska kyrkan i samband med präststudierna. Pär var tidigare styrelseledamot i Evangelium. Miriam Wredén Klefbeck, född 1979, är präst i Svenska kyrkan med tjänst i Södertälje församling, Strängnäs stift. Miriam är vice ordförande för tidskriften Evangelium. Hon medverkade i boken I rörelse (2013) med en artikel om kyrkans barntimmar sedda ur ett missionsperspektiv. Helena Wangefelt Ström, född 1968, är doktorand i museologi vid Umeå universitet. Hon har tidigare varit verksam inom Region Gotland som chef för kulturavdelningen och regional kulturstrateg, och har även arbetat på Sveriges Kristna Råd. Mikael Löwegren, född 1970, är präst i Svenska kyrkan, retreatledare och skribent. Han var redaktör för boken Till syndernas förlåtelse (2011) och har även varit med och tagit fram Artos Missale (2008) med böner och texter för firandet av högmässa och andra gudstjänster. Jan Eckerdal, född 1976, är präst i Svenska kyrkan med tjänst i Nyköpings församling. Jan disputerade 2012 vid Uppsala universitet med avhandlingen Folkkyrkans kropp: Einar Billings ecklesiologi i postsekulär belysning. Jonas Lundblad, född 1982, är organist och doktorand i systematisk teologi vid Lunds universitet. Både som forskare och musiker söker han utforska gränslanden mellan kultur, konstnärskap och teologi. Sofia Lilly Jönsson, född 1976, är grundare, chefredaktör och ansvarig utgivare för tidskriften Evangelium. Hon är också verksam som musikkritiker i Svenska Dagbladet. Anna Menzies, född 1973, arbetar som kommunikatör i Svenska kyrkan i Nyköping. Hon har studerat litteraturvetenskap, religionsvetenskap och journalistik och är utbildad illustratör vid Edinburgh College of Art. Mattias Lundberg, född 1976, är docent i musikvetenskap vid Uppsala universitet och specialiserad på musikteori och liturgisk musik. Mattias har tidigare varit verksam som raritetsarkivare på Musik- och teaterbiblioteket i Stockholm och har en kantorsexamen. Josefin Holmström, född 1986, är författare, litteraturkritiker i Svenska Dagbladet och doktorand i litteraturvetenskap vid University of Cambridge. Josefin var tidigare Evangeliums litteraturredaktör. Hennes debutroman Antarktis kom ut 2013. Niklas Hellgren, född 1954, är genusvetare, dramatiker och översättare. 2006 var hans pjäs USK och BÖL en av vinnarna i ”Puls på Sverige” som anordnades av Sveriges Television och Dramaten. Sofia Sjö, född 1977, är lärare och forskare i religionsvetenskap vid Åbo Akademi, där hon disputerade år 2007 på avhandlingen Spelar kön någon roll när man räddar världen? Kvinnor, kvinnligheter och messiasmyter i SF-film. Hennes nuvarande forskningsprojekt rör religion i modern nordisk film. Eva Fjellander, född 1959, är gymnasielärare i svenska, svenska som andraspråk och religionskunskap. Eva är också doktorand i litteraturvetenskap vid Åbo akademi och lägger inom kort fram avhandlingen Myndighetsperson, själasörjare eller driftkucku? En studie av prästgestalter i svenska romaner 1809-2009. Gunvor Vennberg, född 1979, är teolog och småbrukare. Gunvor har ett förflutet som kommunpolitiker och är förtroendevald för Frimodig Kyrka. Tillsammans med sin make driver hon Brattfors bönhus, ett nyplanteringsprojekt inom ramen för EFS. Björn Malmehed, född 1962, är organist, utbildad i Piteå, med tjänst i Svenska kyrkan i Umeå Maria församling. Han har även studerat teologi i Uppsala och latin i Umeå. Anna Karin Hammar, född 1951, är präst i Svenska kyrkan med tjänst som stiftsadjunkt för själavård i Uppsala stift. Hon disputerade vid Uppsala Universitet år 2009 på en avhandling om dopteologi. Hon har även varit direktor vid Kyrkornas Världsråd i Genève och är initiativtagare till Teologifestivalen som anordnas i Uppsala vartannat år. KG Hammar, född 1943, är ärkebiskop emeritus och kyrkohistoriker vid Lunds universitet. Han har skrivit flera uppmärksammade böcker, däribland herdabreven Tecken och verklighet, Samtal om Gud, Ecce Homo (samlingsvolym 2006) och Jag har inte sanningen, jag söker den (2004). Staffan Fredén, född 1970, är journalist och webbredaktör på Dagens Industri. Han har tidigare läst teologi, och är en av flera skribenter som regelbundet skriver signerade texter för Evangeliums redaktionsblogg. Kerstin Norborg, född 1961, är journalist, poet och författare. Hennes bok Min faders hus (2001) var föremål för Evangeliums läsecirkel under våren 2013 och låg till grund för beställningen av novellen Eskimåprofet. Andreas Ottosson, född 1985, avslutar snart psykologprogrammet i Uppsala. Han har tidigare läst historia och har ett särskilt intresse för psykiatrihistoria. Han gillar att utforska gränslandet där djur, robotar och människor glider in i varandra. Josef Bengtson, född 1974, är statsvetare och doktorand i religionsvetenskap vid Syddansk Universitet i Odense. Hans avhandling har arbetstiteln Post-secular ontologies – Renegoting religion and the secular. Madeleine Dahl, född 1977, är präst i Svenska kyrkan med tjänst i Östersunds församling. Madeleine är aktiv i den ekumeniska Korsveirörelsen och arbetar med retreater och andlig vägledning. Hon är medlem i Korsveis spridda kommunitet Väggrepp.

Det är skönheten, Jesu kärlek, som står i centrum för denna djupa, teologiska meditation. I koncentrationen på lidandet, synden, skulden, soningen är det ändå inte det negativa som spelar huvudrollen. Kärlekens hemlighet är att genom-lida, liksom bränna bort, det onda som människans och den fallna världens belägenhet försatt oss i, och därigenom nå till det skapelsens mål som den Treenige redan från början haft i åtanke. Ur professor Gösta Hallonstens Efterord.

Saturnus ringar är den första delen i sviten Den gömda framtiden. Ett antal människor, på gott och ont - frivilligt eller ofrivllligt hänvisade till varandra, försöker hantera sina liv. Samtidigt rusar dem framtiden till mötes.

for SATB (with divisions) unaccompanied This is an upbeat original setting of the well-known Latin text. Rambunctious, hearty, and in a sophisticated modal style, it is suitable for both church and concert performance by experienced choirs.

for unaccompanied SATB choir with divisionsA medieval carol-text set as a stomping dance of rejoicing in a faux-medieval vein.

Har lidandet någon mening? "Varför" är en vanlig fråga när något svårt drabbar oss. I denna lilla bok presenteras på ett enkelt sätt vad vår kristna tro lär oss om lidandet. Vi alla brottas med det lidande som ofta tycks så meningslöst. Man förebrår Gud att han inte hindrar lidande och smärta från att prägla vår mänskliga tillvaro. Men Gud har själv i sin Son gått in i lidandets avgrund och sammanfattat hela mänsklighetens "varför" när han i sitt rop från korset ropade: "Min Gud, min Gud varför har du övergivit mig?" I detta rop och i denna död har han även givit människan svaret på lidandets outgrundliga gåta. I "Jag lovade dig en rosenäng" försöker en karmelitnunna förmedla något av detta svar. Boken är både en andaktsbok som öppnar upp för meditation, bön och begrundan, samtidigt som den är en teologisk skrift. Lidandets mysterium är innefattat i Guds eget mysterium, vi kan aldrig pejla dess djup. Men karmelitnunnan har i sin bok emellertid kunnat ställa dörren på glänt in i detta djup.

I denna lilla vackra bok kommer författarens tro till uttryck; Ordet Gud Om jag efter vargtimmarna dröjer kvar på kudden har ordet Gud slagit sig till ro i min kropp

"Vad ska vi göra?" viskade Jonte. "Vi gömmer oss!" svarade Sara och hukade sig. De drog sig snabbt längst in i butiken. Jonte tänkte att de kunde gömma sig bakom ett av de stora skåpen, men det var för trångt där. Nu hörde de hur ytterdörren öppnades. Skulpturer försvinner från kyrkor i olika delar av landet. Samtidigt tar en mystisk man in på pensionatet i Allboda. Vad har han i kikaren egentligen? Är Mariaskulpturen i Allboda kyrka också i fara?

Detta är en gripande och genom-mediterad liten bok om Jungfru Marias skönhet. Författaren lyckas förmedla något av sin egen kärlek och beundran inför den sköhet som strålar fram i Marias obefläckade avlelse. Detta svåra, ofta missuppfattade ord, får här sin förklaring. Man kan inte annat än bli glad över att en sådan härlighet och skönhet kan finnas i ett människorbarn. I denna djupt andliga bok möter vi Maria Immaculata, den Oblefläckade, som manar och lockar oss.

Detta är en vändpukt i kristen historia. Unga människor lämnar den institutionella Kyrkan i horder. Religiösa institutioner blöder. Rubriker talar om sexskandaler och framgångsteologer som hamnat snett. Dålig teologi finns överallt. Sjuk religion är epidemisk. Dessa saker är verkliga och sanna. Men något annat spriar också, en ny sorts kristendom. Vad vi ser är en ny generation kristna som älskar Jesus, älskar de fattiga och vill se ett slut på krig och orättvisor och andra fula ting. Chris Haw är en av rösterna i denna rörelse. Och det är därför som Chris' bok är så viktig och unik. Ur förordet av Shane Claiborne

"Till den det vederbör Undertecknad har kommit över ett par dokument som jag tror att stiftsbilbioteket kommer att visa stort intresse för. --- Det var när jag vände upp och ner på den, som jag trodde, tomma kappsäcken som det riktigt intressanta fyndet föll fram. Tre hemsydda skrivhäften där den präst som bebodde Åkers prästgård på 1790-talet hade fört ett slags dagbok. Jag har fått en fragmentarisk insikt i några dramatiska händelser från åren 1793-94. --- Det var ett medeltida breviarium, väl använt men i gott skick. Fick intrycket att dess ägare vårdat det mycket ömt. Instuckna mellan sista sidan och bakpärmen fann jag dessutom ett antal tättskrivna pergamentblad. Texten var på latin och fullt läsbar."

"Löftet från Havsrandsöarna" har en ramberättelse som utgår från jesuitpatern Laurentius Norvegus, mer känd som Klosterlasse, och hans besök i Danmark 1606. Hans ärende är att förmå den unge kung Christian att föra Danmark-Norge tillbaka till den romerska katolska kyrkan. Parallellt med denna berättelse kretsar romanen kring en småskeppare, vid namn Stenjo, från den lilla byn Stangen, nuvarande Lyeskil. Under resor utmed kusten för sitt uppehälle hamnar han bl a i Tönsberg vid Oslofjorden. Där blir han på ett förbryllande sätt indragen i konspriationsplaner för att återupprätta katolska kyrkan. I detta sammanhang framträder historiskt verkliga personer som bevisligen sysslade med dylika planer. Dessa vävs in i berättelsen som samtidigt i hög grad utspelar sig på ett inre plan som gestaltar skeppare Stenjos brottning med de genom reformationen ändrade förutsättningarna för troslivet. Därtill korsas hans föreställningsvärld av ansatser till vetenskapligt tänkande som sakta växer fram genom t ex upplysningstidens främste pionjär Francis Bacon.

Arthur Engberg, född 1888, radikal socialdemokratisk politiker och tidningsman. Han kom redan 1917 in i riksdagen och satt i Per Albin Hanssons regering som ecklesiastikminister 1932-39, därefter landshövding i Härnösand till sin död 1944. Under ministertiden hade han att i sitt departement följa tillkomsten av 1937 års psalmbok och arbetet med de nya kyrkliga böckerna. Koralboksarbetet följde han bl a genom att ha en kammarorgel på sitt tjänsterum. Där låg också Nya Testamentet på grekiska, Novum, på skrivbordet. I föreliggande skiss vill Carl Henrik Martling att Engbergs hållning i trosfrågor ska komma fram på ett något för omgivningen överraskande sätt.

Broder André Gouzes tillhör dominikanorden och är verksam i närheten av det franska klostret Abbaye de Sylvanès där han byggt upp ett betydelsefullt liturgiskt centrum. För snart fyrtio år sedan påbörajde han det stora litrugiska arbete som fått namnet "Gudsfolkets körliturgi". I detta häfte finns Vesper för var och en av veckans dagar. Vespern är den kristna kyrkans kvällsbön.

Boken innehåller 24 sånger om Jungfru Maria komponerade av dominikanbrodern André Gouzes.

Br André Gouzes har komponerat musik till liturgin, kallat Gudsfolkets liturgi. Det är en blandning av ortodox, gregorians och modern musik som fungerar utmärkt i många olika sammanhang.

Drawing on the wisdom of the Second Vatican Council’s landmark teaching on the universal call to holiness, Pope Francis addresses all Christian women and men in his latest apostolic exhortation Gaudete et Exsultate and invites them to embrace fully their baptismal call to live the Gospel. Horan guides readers through Pope Francis’s apostolic exhortation with helpful commentary, additional context, and expert insight. Each chapter includes suggestions for prayer and reflections questions, which makes Reading, Praying, Living Pope Francis’s Rejoice and Be Glad an ideal resource for adults, students, and faith formation groups interested in learning more about this teaching and exploring their own spirituality. This is the most extensive and helpful commentary on Gaudete et Exsultate available anywhere. It does not include the full text of the apostolic exhortation.

When Ashley Hutchings broke away from Fairport Convention in 1969, he recruited two musical duos who didn't seem to agree about very much at all. This fractious group imploded before their debut album was even released. Undeterred, two new musicians were enlisted and Steeleye Span carried on. Then Hutchings himself resigned. Rather than this being a disaster, however, it set in train what would become the band's most commercially successful period. It was an extraordinary time for folk rock but it was not to last. The second half of the 1970s saw another change in line-up, disappointing album sales and a two-year hiatus. All was not lost, though, and the classic line-up reconvened at the start of the 1980s.Covering a two-decade period, this book looks at every album from Hark! The Village Wait in 1970 to Tempted and Tried in 1989. The fascinating history behind the traditional songs on these albums is examined in detail, together with insights into how the band went about truly making them their own. Steeleye Span On Track is a meticulously researched celebration of the music of one the UK's most important bands in the folk rock genre at the most crucial period in its history.