Visar resultat för..."glänta produktion"

Den nazistiska propagandan infiltrerade det vardagliga talet, omformade ordens betydelser och utarmade uttrycksmöjligheterna. Det nya språkbruket åt sig in i människorna och blev en oupplöslig beståndsdel av deras identitet och verklighetsuppfattning. LTI är inte bara ett klarsynt vittnesmål från Hitlers Tyskland, utan också en oumbärlig läsning om förhållandet mellan språk, tanke och makt.

Nyutgåva med en genomarbetad översättning av Tommy Andersson och ett utvidgat förord med en nyskriven del av Charlotta Brylla & Otto Fischer.

Victor Klemperer (1880-1960) var professor i romanska språk vid tekniska högskolan i Dresden. På svenska finns sedan tidigare hans dagböcker från Hitlertiden, Intill slutet vill jag vittna. Dagböcker 1933-1945.

"Det var något av ett omöjligt uppdrag, det måste erkännas, zonen lockar kanske just för att den är så undanglidande, för att den väcker något som vi inte vet vad det är utan att ge oss några svar. Men det enda jag var säker på var att jag måste ta mig tillbaka, att det fanns något med zonen som behövde formuleras."

När Catharina Thörn följer spåren in mot Zonen i science fiction-klassikern Stalker, och parallellt befinner sig i det psykoanalytiska rummet, börjar en mer generell zon att framträda. Den präglas av den estetiska erfarenhetens förhöjda uppmärksamhet. När författaren närmar sig denna zon i dialog med konstnärer och filosofer som Louise Bourgeois, Theodor W Adorno och Eve Kosofsky Sedgwick leder det till ett utforskande av såväl den egna sorgen som besatthet, leda och omvandling.

Catharina Thörn är professor i kulturstudier vid Göteborgs universitet.

Sagan om den kvinnliga och manliga solen berättar en historia om skönhetshierarkiers uppgångar och fall i Sydvästasien och Nordafrika genom mytologier, anekdoter, historiska fakta, Qajar-målningar, handkolorerade fotografier samt kassett- och vinylomslag.

Fram träder berättelsen om hur en liten stjärna i universum förvandlades till en allsmäktig sol, som var både kvinnlig och manlig. I dess ljus kunde ickebinära genusuttryck i måleri, musik och dans växa sig starka, närda av kungligheters och konstnärers begär. Men den könsöverskridande solen kom att förmörkas av en ny ansiktslös sol.

Överskuggad men inte bortglömd smyger den ickebinära solen tidvis fram – som i den här boken – och påminner oss om sin tidigare allsmäktiga glans. En dag kan vi kanske möta denna sol som en gammal vän vid vår sida.

Afrang Nordlöf Malekian (f. 1995) är en iransk-svensk konstnär baserad i Berlin och Stockholm, som genom berättande utforskar hur estetiska sammanflätningar mellan prekoloniala, koloniala och migratoriska kulturformer kan förvandlas till flyktiga, flexibla krafter som främjar kollektiva strävanden. 2025 mottog Afrang Nordlöf Malekian Maria Bonnier Dahlins Stiftelses stipendium.

Nour Helou är född i Libanon och verksam som kulturarbetare, författare och filmcurator i Libanon, Sverige och New York.

"Johanssons bok är ett litet mirakel. Som intellektuell landvinning mycket sällsynt. I stället för att förhålla sig till upptrampade litterära eller akademiska kostigar skapar han en egen form någonstans mellan forskning och automatisk skrift." Martina Montelius i Expressen

Uppgivenhet, hopplöshet, passivitet känslor vi vanligtvis försöker hålla på avstånd. Men bör vi verkligen det? I en essä, som också är ett slags historieskrivning, kretsande kring de senaste årens ödesfrågor flyktingkrisen, nyfascismen och klimatförändringarna utmanar Sven Anders Johansson idén om att alla kan göra något, att allt hänger på dig och mig.

Sven Anders Johansson (1968) är professor i litteraturvetenskap vid Mittuniversitetet och skribent på Aftonbladets kultursida. Hans senaste bok, Kärleksförklaring, belönades 2016 med Göteborgs stads essäpris.

Arlette Farges klassiska essä är ett både personligt och akademiskt nytänkande försvar för arkivet som den främsta källan till kunskap om det förflutna. 

Arkivet är en nyckel till det förflutna, inte bara för historievetenskapen, utan även för, och till, det moderna samhället. Men vad är egentligen ett arkiv? Hur formar dokumentmassorna den bild vi kan göra oss av det förflutna, och av vårt eget nu?

Med utgångspunkt i polisförhör och domstolshandlingar från 1700-talets Frankrike påtalar Farge dubbelheten i hur ordningsmakten samtidigt som den frånkänt de allra fattigaste förmågan till självständigt tänkande också visat en oerhörd upptagenhet av att i förhör och protokoll nedteckna deras minsta avvikelse. Den varsamhet med vilken historikern bör närma sig dem som aldrig räknats som historiens subjekt utgör här tyngdpunkten i vad som utvecklas till ett personligt, kritiskt och sinnligt möte med arkivets dammiga ark.

Arlette Farge är historiker och forskningsledare i modern historia vid Centre National de la Recherche Scientifique i Paris, Frankrike. Hennes specialområde är livet i 1700-talets städer. Tillsammans med Michel Foucault har hon givit ut Le Désordre des familles (1982), som dokumenterar vanliga medborgares försök att komma till tals med makten.

Hur formas människan av sitt skrivande? Och hur har handskriften kommit att avgöra vad som kan nedtecknas? I Författarens hand gör Thomas Götselius sex olika nedslag som ger lika många svar på hur litteraturen kan belysa historiens mest inflytelserika medium: handskriften.

Här framträder fenomen som annars bara skymtar i litteraturhistoriens marginaler: Ciceros avhuggna hand, medeltidens dödliga skrivredskap, vaxtavlans erotik, skrivkrampens historia, dagens tumskrift - som alla samtidigt är inslag i en större berättelse om utbildning och makt, disciplinering och straff.

Författarens hand är en bok om det pris författare betalat för att träda in i skrivandets värld, men också om hur litteraturen oundvikligen formas av pennor och händer, skrivtecken och papper.

Thomas Götselius är litteraturvetare, mediehistoriker och ­kritiker. På Glänta har han tidigare utgivit Själens medium. ­Sedan 2003 är han även en av redaktörerna för Gläntas skrift­serie Mediehistoriskt bibliotek.

Är det slut med litteraturen? Är det i så fall något att sörja? Sven Anders Johansson har svaren.

Litteraturens slut är ett vältänkt och övertygande försvar för litteraturens egenvärde. Boken ger en klar bild av den situation vi befinner oss i nu. (Mikaela Blomqvist i GP)

Men jag har inga problem med att vara oense med en hel del i Litteraturens slut, för det var länge sedan jag hade så roligt med en bok. Att läsa den är som att sitta och gaffla med nån på en fest, även om festen äger rum helt och hållet inne i mitt huvud och mina marginalanteckningar, men i dessa dagar får man verkligen vara glad över de fester man får. (Therese Bohman i Expressen)

Sven Anders Johansson (1968) är professor i litteratur­vetenskap vid Mittuniversitetet och nytillträdd litteratur­redaktör på ­Aftonbladet. 2018 gav han ut Det cyniska tillståndet.

Vad är filosofi? både ställer och besvarar frågan om vad den filosofiska verksamheten innebär. Det är en skapande verksamhet, där det som skapas är unika begrepp. Filosofen Gilles Deleuze och psykoanalytikern Félix Guattari svarar även på hur detta begreppsliga tänkande skiljer sig från - och samtidigt interagerar med - andra former av skapande, såsom konsten och naturvetenskapen.

Vad är filosofi? utgör kulmen på samarbetet mellan Deleuze och Guattari, efter de tidigare böckerna Anti-Oidipus, Tusen platåer och Kafka - för en mindre litteratur. Boken är inte bara en pedagogisk analys och förklaring av vad begreppsligt tänkande innebär, utan också en kraftfull uppmaning att skapa nya begrepp; att skapa ett filosofiskt tänkande för samtiden och framtiden.

När den gavs ut 1991 skrev filosofen Didier Eribon att "det är en oerhört stor bok ... en av dessa sällsynta böcker som får oss att betrakta saker och ting på ett annat sätt ... den kommer mycket snart att bli en klassiker." Det blev den också, inte bara inom den akademiska filosofin, utan i en betydligt bredare teoretisk och kritisk bemärkelse.

"För att svara på frågan krävs alltså något annat än en filosofi eller mer eller mindre vaga föreställningar om tänkandet i allmänhet: det som behövs är en utredning av vad filosofi är och gör, inifrån den filosofiska aktiviteten". (Ur Fredrika Spindlers förord.)

Boken är översatt från franska av Rikard Johansson, Fredrika Spindler & Sven-Olov Wallenstein.

Theodor W. Adornos Negativ dialektik och Estetisk teori utgör var sin hälft av ett enda tänkande som för ögonblicket inte - och kanske aldrig - kan bli helt, men vars möjlighet ändå är det som motiverar filosofin och ger den dess tvingande aktualitet. Filosofi kräver att vi fattar nuet, senkapitalismens förvaltade byråkratiska värld i vilken allt reduceras till en abstrakt identitet, men också urskiljer andra möjligheter: det fria, öppna och ickeidentiska. Däri vägleds hans filosofi av konsten, samtidigt som den måste förbli filosofi. 

Sven-Olov Wallenstein analyserar här Adornos filosofi med utgångspunkt i förhållandet mellan hans två huvudverk och de paradoxer som alstras av närheten mellan konst och filosofi, vilka förbinder dem med en lång filosofisk tradition, men också öppnar tankemöjligheter som ännu väntar på att förverkligas.

Sven-Olov Wallenstein är professor i filosofi vid Södertörns högskola.

"Är det möjligt att öka sin förståelse av kolonialismen genom att studera simningens historia? Efter att ha läst den här boken är mitt svar ett obetingat ja." Gunnela Björk i Polulär Historia nr 6/2016.

Den koloniala simskolan tecknar simningens globala historia. Axel Andersson rör sig mellan simkulturer, likt de som existerat hos nordamerikanska urbefolkningar, västafrikaner i frihet och slaveri och de vattennära polynesierna. Parallellt undersöker han hur förmedlingen av kroppstekniker medialiserades under främst 1900-talet och hur en traditionell simkultur likt den japanska anpassade sig till en för den ny simteknik i globaliseringens tidevarv.Västerländska historieskrivningar skildrar ofta Väst som en lärare för resten av världen, på bekostnad av flödet av kunskap i motsatt riktning. I en bok som utforskar mötet mellan natur- och teknikbegrepp återvänder Axel Andersson till vad den franske antropologen Marcel Mauss kallade "kroppstekniker": hur vi rör våra kroppar. Genom Mauss och filosofen Gilbert Simondons teser om kunskapsförmedling liksom postkoloniala teorier om zoner av kulturkontakt tecknar Andersson konturerna av en ny transnationell teknikhistoria med fokus på utvecklingen av simning i modern tid.Vid den tidigmoderna periodens början kunde få i västvärlden simma. Kristendomens prydhetsideal, medeltida uppfattningar om medicin, undermåliga avloppssystem i städerna och stora epidemier bidrog till att människor helst stannade på torra land. Tekniker som existerat under antiken, såsom crawlet, hade glömts bort. Med den romantiska rörelsen i Europa och USA återvände simmandet, men denna gång med bröstsimmet som rådande modell. Samtidigt simmades det på ett flertal andra ställen i världen betydligt bättre, bland annat med crawl, vilket uppdagades för Väst i möten mellan de koloniserade och kolonisatörerna. Under 1900-talets början slog crawlet igenom i den nya simsporten, främst genom att idrottsmän och -kvinnor som kom från den västvärld som också dikterade sportvärldens villkor hämtade tekniska kunskaper från kolonialiserade länder och gjorde simningen till en "vit" sport. De områden som låg under kolonial kontroll gick samtidigt igenom en teknikförlust vad gäller simning som liknade den europeiska under medeltiden.Anderssons bok är en uppgörelse med det västerländska naturbegreppet som, i romantikens ledspår, skiljts från det maskinella och tekniska. En teoretisk diskussion som här sätts i sitt konkreta sammanhang, och som på en global nivå ofta inbegriper den komplicerade koloniala historien.Axel Andersson är historiker och kritiker med intresse för mötet mellan kulturhistoria och medieteori. Han är författare till A Hero for the Atomic Age: Thor Heyerdahl and the Kon-Tiki Expedition från 2010.

Hur kan det vara så härligt att skratta åt det fula, det skeva, åt tillvarons gräsligheter? Att roas av det som brister?

I sju essäer undersöker filosofen Stina Bäckström denna humorns grundkonflikt. Begreppet kul, som vanligtvis betraktas som för ytligt för att förtjäna en studie, är här centralt. Idag ställs det närmast ett krav på att ha kul. Men går det verkligen att skämta om allt? Humorns förhållande till etiken är komplicerat. Står humorn i själva verket utanför rättviseekonomin? I så fall är humorn kanske snarare en lättnad från skuld, en form av nåd.

Boken Om humor är en vindlande resa genom skrattets och det roligas betydelse i vår samtid, och den vrider och vänder på frågan om humorns kraft i det mellanmänskliga.

Stina Bäckström är docent i filosofi och lektor vid Centrum för praktisk kunskap på Södertörns högskola.