Visar resultat för..."Makadam"

Västerlandet har en historia av förtryck och förtal av homosexuella som bygger på en blandning av religiösa och kulturella föreställningar. Men de bibliska texter som fördömer samkönade sexuella handlingar är få och knappast begripliga utan grundläggande kunskap om antika samhällsmönster och föreställningar. 

I Smuts, skam, status. Perspektiv på samkönad sexualitet i Bibeln och antiken granskas ett urval texter från Främre Orienten, Grekland och Rom utifrån tre tolkningsparadigm: renhetorenhet, makt och underordning, samt heder och skam. Thomas Kazen, professor i bibelvetenskap vid Teologiska högskolan Stockholm, visar hur en bakomliggande hierarkisk och hedersrelaterad grundsyn kan göra texterna mer begripliga. Han reflekterar också över de stora skillnader och likheter mellan antika och moderna värderingar, som kan anas här. 

Livet genomsyrar dagens debatter. Livets gränser utmanas av landvinningar inom genteknologi, AI-teknik och sökandet efter liv i rymden. Vår livsstil orsakar klimatförändringar och minskad biologisk mångfald, något som i sin tur försämrar villkoren för livet på jorden. Vi kämpar för att förstå hur ett gott liv bör levas och vad det har för mening. Samtidigt tycks det omöjligt att ge ett slutgiltigt svar på exakt vad liv är.  

Men livet har debatterats i årtusenden. Precis som i dag har människor i det förflutna slagit vakt om livet, diskuterat det goda livets kärna och försökt precisera vad som särskiljer den levande organiska världen. Den här boken undersöker hur människor och samhällen från antiken till i dag har angripit frågor som dessa. I en rad fallstudier utforskar den livsbegreppens, livsformernas och livshållningarnas roll i vetenskapens, medicinens, filosofins och andra områdens språkbruk och debatter.  

Livets idéhistoria bidrar med en rik förståelse av historiska idéer om liv och diskuterar hur livet kan avgränsas och analyseras inom historisk forskning. Syftet med boken är också att visa olika teoretiska och metodologiska ingångar till livets historia inom fält som biologihistoria, medicinhistoria, litteraturhistoria, filosofihistoria, vetenskapshistoria och miljöhistoria.    

Medverkande författare: David Bowling · David Dunér · Ingrid Dunér · Jonnie Eriksson · Adam Furbring · Astrid Grelz · Frits Gåvertsson · Anna Hultman · Jimmy Jönsson · Magnus Krook · Jan Eric Olsén · Erik Persson · Disa Runeby · Kristiina Savin 

Försöker du få andra att ställa om? Är du hållbarhetschef, regional utvecklare, energi- och klimatrådgivare, hållbarhetsstrateg, organisationsutvecklare? Arbetar du på ett miljökontor, på en klimatorganisation, ett konsultbolag eller i en gräsrotsrörelse? Eller har hållbarhetsfrågorna helt enkelt hamnat på ditt bord, utan att du bad om det? 

Då är du vad vi kallar omställningsmäklare. Och den här boken är för dig. 

Omställningsmäklare mäklar omställning, som fredsmäklare mäklar fred.

Det sägs att det talas för lite om klimakteriet, att det har varit tabubelagt och behöver synliggöras. Mycket i den retoriken stämmer. Klimakteriet har varit ett eftersatt område inom vården och forskningen och är det fortfarande. Men samtidigt har klimakteriet fått ett kommersiellt och medialt uppsving under det senaste decenniet. Det säljs självhjälpsböcker, produkter och utbildningar som aldrig förr. Det designas kläder, sänglinnen och träningsprogram särskilt anpassade för denna fas i livet. Allt detta, både den historiska tystnaden och det samtida talet, är värt att undersöka.  

I denna antologi samlas forskare från humaniora och genusvetenskap för att reflektera över vad det är vi talar om när vi talar om klimakteriet. Och vad vi inte talar om. Boken innehåller kapitel som studerar fenomenet genom en rad olika perspektiv: från klimakteriets medicinhistoria till dess uttryck i konst, litteratur, reklam, medier och självhjälpskultur. Flera av texterna tar även sin utgångspunkt i skribenternas egna relationer till klimakteriet och riktar sig till läsare både inom och utom akademin.  

Den som söker medicinsk kunskap om vad klimakteriet är och hoppas på handfasta råd kommer nog att bli besviken. Den som däremot är nyfiken på hur vår samtid diskuterar och begripliggör detta fenomen har desto mer att hämta i denna bok.

Medverkande författare: Fanny Ambjörnsson, Linda Berg, Ulrika Björkstén, Christine Bylund, Ulrika Dahl, Maria Jönsson, Anna Sofia Lundgren, Christer Nordlund, Anna Rådström, Jenny Jarlsdotter Wikström

Begreppet vit melankoli är ett sätt att på djupet förstå den konfliktfyllda, paradoxala och nostalgiska situation som råder i vår tid. Detta melankoliska tillstånd har uppstått som en följd av förlusten av både det vita, homogena Sverige och det färgblinda, solidariska Sverige. 

Forskarna Catrin Lundström och Tobias Hübinette menar i denna bok att sorgen över det gamla Sveriges borttynande präglar såväl höger som vänster och såväl antirasister som rasister, men att det i slutänden handlar om förlusten av samma nationella identitet.  

Genom att skriva fram Sveriges samtidshistoria med storheterna ras och vithet i centrum försöker Vit melankoli förstå hur Sverige kunde gå från att ha varit ett av västvärldens mest rasbesatta länder till att bli dess mest generösa invandrarland -- och hur detta i sin tur fick ett abrupt slut efter 2015.  

Boken kastar vidare ljus över de ojämlikheter som präglar dagens svenska samhälle i form av klyftorna mellan stad och land, vita och icke-vita samt rika och fattiga. Författarna presenterar en teori om den svenska vithetens utveckling under 1900-talet och framåt liksom hur den samspelar med klass och kön. Läsaren möter här infallsvinklar som utmanar invanda föreställningar och erbjuder nya insikter om svenskheten.

Catrin Lundström är docent i sociologi och verksam vid Institutet för forskning om migration, etnicitet och samhälle (REMESO) vid Linköpings universitet. Hon har bl.a. publicerat Vit migration (2017) och Svenska latinas (avhandling, 2007). Tobias Hübinette är fil.dr i Koreas språk och kultur och docent i interkulturell pedagogik vid Karlstads universitet. Han har bl.a. publicerat Att skriva om svenskheten (2019) och Ras och vithet (antologi, 2017).

Tio årsrika kvinnor, som alla varit engagerade i Göteborgspolitiken, berättar i denna bok om livet i politiken och utanför. Det är personliga berättelser med allvar och humor -- om uppväxten, om vad det var som fick dem att engagera sig politiskt och om de med- och motgångar som de mött. Intervjuerna är inspelade och arkiverade hos KvinnSam vid Göteborgs universitetsbibliotek. Syftet är att materialet ska kunna användas för forskning och som underlag till samtal om demokrati och jämställdhet.

Göteborgs kvinnor i politiken är en fortsättning på Att ge upp har inte övervägts (Makadam, 2021), som skildrar Göteborgs kvinnorörelsers historia. Här fokuseras några av kvinnorna som var med och byggde upp dessa kvinnorörelser.  

Intervjupersoner: Kia Andreasson  · Marianne Bergman · Margita Björklund · Agneta Granberg · Vivi-Ann Nilsson · Monica Påhlsson · Birgitta Rang · Christina Rogestam · Gudrun Tiberg · Siw Wittgren-Ahl

Kärnkraften: destruktiv och riskfylld, men också produktiv och hjälpsam. Så var det på 1970-talet, och så är det idag. Drömmen om ren och stabil atomkraft dök upp redan i det tidiga 1900-talets science fiction-litteratur, och under den västerländska atomåldern såg fiktionen ut att bli verklighet. Kärnkraftens bidrag till energiförsörjningen växte i rasande fart, och Sverige blev ett av de länder i världen som investerade mest i storskalig kärnkraftsutbyggnad.  

De senaste decennierna har kärnkraften stagnerat och antalet reaktorer minskar stadigt. Ändå hoppas många på att kärnkraften ska göra comeback. Kärnkraften har blivit säkrare -- men också dyrare.  

Riksbankens Jubileumsfond publicerar under 2024 en samling essäer på temat Misslyckat? Teknikhistorikern Per Högselius diskuterar kärnkraften som hot och möjlighet.  

Per Högselius är professor i teknikhistoria vid Kungliga Tekniska högskolan i Stockholm. Hans forskning rör främst energi, naturresurser och infrastrukturer i ett historiskt perspektiv, med fokus på internationella trender. På dessa teman har han bland annat publicerat Red Gas: Russia and the Origins of European Energy Dependence (2013), Energy and Geopolitics (2019) och The Soviet Nuclear Archipelago: A Historical Geography of Atomic-Powered Communism (medförfattare, 2024).  

Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond (RJ) publicerar årligen en samling texter på ett aktuellt tema. Ambitionen är att ge en bild av kvaliteten och bredden i dagens forskning inom humaniora och samhällsvetenskap. År 2024 bidrar sex forskare med texter på temat Misslyckat? i form av häften som samlas i en box.

Det moderna samhället är en komplex och multipelt ojämlik ordning. Här förenas opersonliga maktrelationer där människor underkastas abstrakta kategorier med till synes omoderna och arkaiska hierarkier. Dessa ojämlikheter är inte på väg att försvinna av sig själva eller till följd av fortsatt modernisering; de är integrerade delar av den moderna kapitalismen.   

Ojämlikhetens kartografi är en reflektion över detta komplexa och multipelt ojämlika landskap. Forskarna i antologin rör sig över olika empiriska och teoretiska fält men förenas av en strävan efter att belysa, utmana och bidra till att avskaffa ojämlika sociala ordningar. Tillsammans bildar kapitlen en mosaik av perspektiv som vidgar förståelsen av den mångfald av ojämlikhet som utgör det moderna samhället.  

Medverkande författare: Jonny Bergman, Ann-Zofie Duvander, Magnus Granberg, Tor Hammer, Jenny Ingridsdotter, Emelie Pilflod Larsson, Kristin Linderoth, Shifte Mosalli, Katarina Giritli Nygren, Gunilla Olofsdotter, Jennie Olofsson, Erika Wall

Er det ikke nostalgi at tro, at svenskere og danskere kan kommunikere på nabosprog? Efter bekendelserne fra både förbundskaptenen (landstræner) för herrarnas fotbollslandslag, Jon Dahl Tomasson, og forfatter Alex Schulman, er det vel efterhånden blevet slået fast med syvtommersøm, at vi ikke forstår hinanden. "Så er den ged barberet", som danskerne siger. Lets speak English from now on? Danskerne er tilsyneladende de bedste i Norden til at navigere på hverdagsengelsk, og de gør det gerne, men undersøgelser viser også, at de uformelle samtaler på arbejdspladser, uddannelsessteder, i foreninger osv. typisk foregår på dansk. Vil man være en del af fællesskabet, er der altså kun én vej. En større nordisk undersøgelse viser heldigvis, at der højst skal et par måneders sprogbad til, og så er man godt klædt på til at gå ombord i et nabosprog. I denne bog forsøger forfatteren at afmontere de benspænd (krokben), som den svensktalende typisk oplever i mødet med dansktalende. Det drejer sig først og fremmest om den største sten i sprogforståelsen, nemlig den danske udtale, og den lidt mindre sten, det lumske ordforråd. Mange ord deler vi allerede, men der er også ord og vendinger, der komplicerer kommunikationen danskere og svenskere imellem. Sidst i bogen introducerer forfatteren dansk grammatik og syntaks i et kontrastivt perspektiv.  

Lone Koldtoft har været adjunkt i dansk sprog og litteratur ved Lunds universitet siden 2001. Hun er uddannet fra Københavns Universitet i dansk og kunsthistorie med studie- og forskerophold i Uppsala, Tórshavn og Northfield, Minnesota. Før årene i Lund var hun ansat på en lærerhøjskole i København (nuværende KP) og to år ved Gdask Universitet. En kort periode arbejdede hun desuden som journalist på Det Fri Aktuelt. Siden nullerne har Lone Koldtoft forsket i den danske filosof Søren Kierkegaard, men har de senere år primært beskæftiget sig med det svensk-danske sprogmøde og formidlingen af dansk sprog i Sverige.  

Centrum för Öresundsstudier vid Lunds universitet utgår från idén om gränsen som både barriär och motor. Vi är en plattform för kritisk diskussion av frågor som aktualiseras i gränsregioner och särskilt i en transnationell gränsregion som Öresund. Denna bokserie är en del av vår verksamhet. Klogere på dansk sprog. En håndsrækning til svensktalende är bok nr 44 i serien Centrum för Öresundsstudier. Serieredaktör är Johanna Rivano Eckerdal.  

Brukar du också källsortera som en galning, och tänka att det i alla fall balanserar andra saker du gör som är mindre bra för klimatet? Du är inte ensam. Vi brukar resonera med oss själva om val vi gör, i både stort och smått. Vi försöker hitta ursäkter som fungerar. Det gäller också för klimatet. Och ibland hindrar det en större omställning till ett hållbart samhälle.  

Den här boken är för dig som vill ställa om och leva ett hållbart liv och som tycker att det är ganska jobbigt. Här finns exempel på hur vi resonerar när vi inte lyckas riktigt. Men också hur man kan tänka och handla annorlunda. Du kommer nog att känna igen dig. Kanske är det fortfarande jobbigt, men också hjälpsamt att se hur andra kämpar, och hur man kan hitta nya vägar.  

Nina Wormbs och Maria Wolrath Söderberg har i sin gemensamma forskning försökt förstå varför omställningen till ett hållbart samhälle går så trögt, trots att vi vet och kan så mycket. Båda arbetar för att få ut sin och andras forskning till allmänheten. Den här boken är ett exempel på det. Nina är professor i teknikhistoria på KTH och Maria är docent i retorik på Södertörns högskola.

Hela människor handlar om mötet med patienten i behandling av psykisk ohälsa. Perioden är sent 1700-tal till 1924, en tid av revolutionerande förändringar både i tolkningen och hanteringen av psykiskt lidande. En rad behandlingstraditioner växte fram, var och en med sina egna teorier om vad sjukligheten kunde bero på och hur den skulle bemötas. Några traditioner lever kvar i dag, som allmänmedicin, psykiatri, neurologi och psykoterapi. Andra har glidit in i historiens dunkel som animal magnetism och hypnos men var likafullt avgörande för hur behandlingen av psykisk ohälsa har kommit att utformas in i vår tid.   

Boken belyser patientmötet ur behandlarnas perspektiv. Hur uppfattade de sin relation till patienten? Hur påverkades deras terapeutiska ideal av spirande vetenskapliga ambitioner och revirmarkering mot andra behandlingstraditioner? Hur såg de på sin egen roll i mötet? Hur såg de på patienten?   

Med sitt historiska perspektiv öppnar Hela människor för diskussioner kring patientmötets form och betydelse, möjligheter och utmaningar. I grunden handlar det om den ständigt aktuella frågan: Hur hjälper man en människa att bli hel?    

Cecilia Riving är docent i historia vid Lunds universitet och bibliotekarie. Hennes forskning rör bland annat psykisk ohälsa i historisk tid, alternativa strömningar i det sena 1800-talets kunskapskultur samt fantasins roll i läsfrämjande verksamhet för barn och unga.

En resa till hjärtlandet baseras på en vetenskaplig studie av hur rasism och nazism reproduceras på specifika platser i Sverige. Boken kretsar kring den fiktiva orten "Bredabruk". I centrum för studien framträder skolan som institution och dess roll i att motverka men ibland också oavsiktligt bidra till reproduktion av såväl vardagsrasism som mer explicita nynazistiska uttryck. Här möter vi ungdomar och vuxna som har bestämda uppfattningar om vad som gör Bredabruk till en bra plats att växa upp på, och samtidigt en plats där intolerans, konspirationsteorier och högerextremism under de senaste hundra åren förts över från generation till generation.  

Det finns ett rasistiskt bakgrundsbrus som kan upplevas öronbedövande för den som nyligen kom till Bredabruk, men som knappt noteras av dem som stannar på platsen eller är uppvuxna där. Bakgrundsbruset dämpas genom att problemen förläggs bortom individens eget ansvar. Samtidigt möter vi personer på Bredabruksskolan som har förmågan och engagemanget att ingripa: kuratorn som hela tiden finns i korridoren, fångar upp stämningar och lär eleverna att lösa konflikter; läraren som morgon efter morgon, år efter år, kommer till skolan först av alla och med nybryggt kaffe möter de ungdomar som behöver en fristad där de kan tala om vardagens problem utan att skuldbeläggas.  

Svensk skola har sedan andra världskriget givits i uppdrag att motverka rasism och verka för ett demokratiskt samhälle. Vad betyder det idag, när nynationalistiska rörelser växer sig starka i hela västvärlden? Vad betyder det på en plats där nazismen aldrig försvunnit? Boken undersöker dessa frågeställningar och vår förhoppning är att du som läst den kan ställa bättre och mer precisa frågor om samtidens utmaningar.        

Christer Mattsson är föreståndare för Segerstedtinstitutet vid Göteborgs universitet och docent i pedagogik. Han är utbildad lärare och har i många år arbetat med elever i rasistiska och extrema miljöer. Hans forskning är inriktad på förebyggande insatser mot extremism, rasism och antisemitism. Jesper Andreasson är disputerad i sociologi och verkar som professor i idrottsvetenskap vid Linne universitetet. Hans forskning rör sig inom områden som doping, migration, kropp och familjeliv, och han undersöker ofta frågor om makt, utsatthet och kritiska perspektiv på kön och genus. Thomas Johansson är professor i pedagogik med inriktning mot barn- och ungdomsvetenskap, verksam vid Göteborgs universitet, och har författat en rad artiklar och böcker på teman som ungdoms- och familjeforskning, urbanforskning och socialpsykologi. Han har skrivit om faderskap, gymkultur, prostatacancer och maskulinitet, våld i skolan och nynazisters exitprocesser.

Konsten är. Två bokstäver, ett ord, stämt i presens. Det lilla till synes obetydliga verbet är utnämns härmed till ett nyckelord i denna bok. Dess enda egentliga. 

Sökbarheten lär vara sådär, men tyngden och djupet är onekligen där. Konsten är tycks vara början på en uppräkning av egenskaper hos det vi kallar konst, men vad jag vill säga börjar och slutar här: konsten är. Punkt.   

Dan Karlholm är professor i konstvetenskap vid Södertörns högskola.  

Innehåll: Den omöjliga nutiden · Konstverkets karriär · Platta konststudier · Konstverk som assemblage · Den möjliga bilden · Meningar om konstverk och konststudier

"Fröken på Huseby" är bekant för många. Florence Stephens blev inte bara känd utan också ökänd. Hennes yngre systrar Marys och Maggies liv är inte lika omskrivna men väl så intressanta som systerns. Deras rikliga korrespondens, med varandra och med många andra familjemedlemmar, släktingar, vänner och romantiska förbindelser, återger berättelser om hur livet kunde gestalta sig för överklasskvinnor födda mot slutet av 1800-talet, som inte saknade ekonomiska resurser men kanske annat. Vad var det att vara en verklig kvinna, en verklig dam? Deras resor och nöjen men också hur de upplevde världskrigen berättas det om i breven. Genom breven får vi också ta del av decennielånga kärleksrelationer, äktenskap och skilsmässa. Breven beskriver sjukdomar och svårigheten i att hitta ett mål i livet, men också systrarnas framgångsrika företagande och om det som ger glädje och mening åt tillvaron. Breven berättar om kvinnoliv.  

Malin Lennartsson är docent i historia och lektor vid Linnéuniversitetet. Hennes forskningsintressen har framför allt rört tidigmodern tid, särskilt 1600-talet, och frågor som handlar om relationer – mellan kvinna och man, mellan föräldrar och barn, i kärlek och i våld.

Universitetet har ett mäktigt och vida utsträckt förflutet. I högtidliga ögonblick brukar det framhållas som en av de samhällsinstitutioner som har den längsta obrutna traditionen. Under seklernas gång har universitetet varit ett centrum för lärdom, vetenskap och högre utbildning, men det har också kunnat anpassa sig efter nya omständigheter och förväntningar. Med ursprung i det medeltida Europa har det spritts till andra delar av världen och utgör i dag en självklar stomme i alla avancerade kunskapssamhällen.   

Kunskapens stora hus erbjuder en koncis och levande skildring av universitetets vindlande historia. Framställningen kretsar kring tre övergripande akademiska modeller som dominerade under vissa epoker och då utövade ett inflytande som ett slags föredöme för omvärlden: det latinska universitetet, det tyska universitetet och det amerikanska universitetet.   

Vår tids universitet är än i dag djupt präglade av institutionens långa historia. Den som vill orientera sig i den akademiska världen har mycket att vinna på att känna till universitetshistoriens huvudlinjer.  

Johan Östling är professor i historia, föreståndare för Centrum för kunskapshistoria (LUCK) och Wallenberg Academy Fellow vid Lunds universitet. Han har länge intresserat sig för universitetshistoria och bland annat skrivit boken Humboldts universitet (2016). Ett annat specialområde är kunskapens cirkulation i samhället, där hans forskning har mynnat ut i verk som Humanister i offentligheten (2022) och Humaniora i välfärdssamhället (2023).

Första upplagan 2022.

Mycket bra! Ska rekommendera den till alla som funderar, inte minst de förstagångsväljare jag stöter på. Nyttig även för mig som gammal politiker.  //  Bengt Westerberg    

Rolig, inkluderande och pedagogisk.  //  Jenny Alversjö, TV4

sympatiskt lättläst och aldrig mästrande  //  Lina Wennersten Bergner, Forskning & Framsteg

Gå och rösta är en sak -- men hur går det till när vi bestämmer oss för vilket parti som ska få vår röst? Henrik Ekengren Oscarsson, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet och återkommande valexpert i SVT, delar med sig av praktiska tips och analyser av väljarbeteende till alla som går till valurnorna från 24 augusti och framåt. Ur innehållet: Varför vi alls har val · Hur man kan veta något om varför väljare röstar som de gör · Valen är den största ritualen · Väljarna själva berättar · Gå på känslan! · Gör en valkompass · Välj det minst dåliga · Rösta ärligt · Ett samhälle ihop

Går det att hångla med historia? Ja, det finns i alla fall de som försöker. Rent handgripligen går det ju till exempel att slingra sig runt en stilig antik staty, använda en 1700-talsdildo eller pussas med vadmalsklädda personer under någon medeltidsfestival. I vidare bemärkelse kan historiehångel handla om den sinnliga tillfredsställelsen av att dra åt en korsett eller bli rörd av ett kostymdrama på bio.   

Den här boken undersöker hur det nya millenniets historievurm tar sig njutningsfulla uttryck i en tid när framtiden ter sig mörk bortom klimathot, krig och pandemier. Kanske handlar det ökande historieintresset bara om att med fantasins hjälp drömma sig bort en stund, eller så är det inte särskilt oskuldsfullt. Oavsett syfte så har begäret efter det förflutna något viktigt att säga om vår egen samtid.  

Kristina Fjelkestam är professor i genusvetenskap vid Stockholms universitet. På Makadam har hon tidigare publicerat Det sublimas politik: Emancipatorisk estetik i 1800-talets konstnärsromaner (2010) och antologin Kvinnorna gör mannen (huvudredaktör, 2013).  

Vad hade hänt om Skåne, Halland och Blekinge aldrig blivit svenska på 1600-talet, utan fortsatt vara delar av Danmark? Hur hade dansk historia då berättats? Skånelandskapen utgjorde Östdanmark under lång tid, från sen vikingatid till Roskildefreden 1658. Men deras äldre historia försvinner ofta i Sydsverige. I skolorna, ända upp på universitetsnivå, läser man svensk historia och slår med stor nit ihjäl kungar i Mälardalen under medeltiden utan att ägna den dramatiska danska historien vid samma tid någon nämnvärd uppmärksamhet, trots att den till stor del utspelade sig i Skånelandskapen. Också i Danmark utgår historieskrivningen i hög grad från de moderna statsgränserna. När Lundahistorikern Harald Gustafsson sätter in en del av nationalstaten Sveriges historia i en annan nationalstats historia blir det en nyttig provokation mot både svensk och dansk nationalism. Men det finns också god saklig grund för att lära sig mer dansk historia i södra Sverige, eftersom så mycket som man ser här -- Varbergs fästning, Glimmingehus, småstädernas gatunät och så vidare -- faktiskt har rötter i dansk tid. Genom det danska perspektivet på Skåne får Öresundsområdet en väsentlig roll. Under en stor del av dansk historia utgjorde östra Själland och västra Skåne tyngdpunkten i Danmark, politiskt, kulturellt och ekonomiskt. Att fokusera på Skåne i Danmark betyder i någon mån också att fokusera på hela Öresundsområdets betydelse. (Först utgiven 2008.)

Länge kunde man i Sverige vara tryggt förvissad om att statsministern var en socialdemokrat. Den eran tog slut. Kvar fanns emellertid två tydliga block ett rött och ett blått. I dag ser det inte längre ut så. Som väljare har vi fått vänja oss vid nya termer som GAL-TAN, nya skalor och fler partier. Regeringsbildningen under hösten 2018 var rekordlång. Kommer tvåblocksystemet att brytas upp? Kommer vi inte längre att rösta vänster eller höger? Hur ska vi egentligen förstå utvecklingen i ett Sverige där valen inte längre står mellan S och M? Dessa frågor diskuteras och besvaras i skriften Partierna: Det nya landskapet av statsvetaren Henrik [Ekengren] Oscarsson.  

Författaren är professor vid Statsvetenskapliga institutionen, Göteborgs universitet, där han leder det svenska valforskningsprogrammet och forskar om val, opinion och demokrati. Han har författat och redigerat ett stort antal böcker och forskarantologier om svenskt väljarbeteende. Hans senaste publikationer handlar om utveckling av nya modeller för att förklara partival (i tidskriften Electoral Studies, 2019), om väljares politiska kunskaper (i Oxford Research Encyclopedia of Politics, 2018) och om väljarnas uppfattningar om partiernas vallöftesuppfyllande (i tidskriften Political Studies, 2017).  

Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond (RJ) publicerar sedan 2008 en årsbok (ISSN 2000-1029). Ambitionen med årsböckerna är att ge en bild av kvaliteten och bredden i dagens forskning inom humaniora och samhällsvetenskap. Varje bok behandlar ett övergripande tema med utgångspunkt i den forskning stiftelsen stödjer. År 2019 består årsboken av sex häften, essäer på temat Det nya Sverige, som tillsammans utgör en årsbox.

"All min strävan under denna skoldag -- som ett jordeliv utgör -- har varit att så mycket som möjligt främja det mänskliga broderskapets förverkligande på vår lilla jord." Med dessa ord sammanfattade Nelly Thüring (1875--1972) sin livsfilosofi när hon vid 94 års ålder blev intervjuad av Socialdemokratiska kvinnoförbundets tidskrift Morgonbris. Som resetalare hade hon varit med och byggt upp det nystartade kvinnoförbundet på 1920-talet. Hon blev en av de första kvinnorna i Sveriges riksdag. Genom att följa Thürings väg till riksdagen bidrar denna biografi med ny kunskap om socialdemokratiska kvinnors kamp för rösträtt och bättre levnadsvillkor.  

Nelly Thüring var också aktiv inom teosofin, en esoterisk rörelse vars medlemmar vägleddes av en utopisk vision: det universella broderskapets förverkligande. När hon kandiderade till stadsfullmäktige i Göteborg på 1910-talet beskrev hon rörelserna för socialism, fred, feminism, nykterhet och vegetarianism som grenar på samma träd. Det tidiga 1900-talets esoteriska rörelser är idag mest kända för att ha inspirerat kulturpersonligheter som Hilma af Klint. Denna bok visar att Thüring -- och många med henne -- tillämpade sin teosofiska livsåskådning på sociala och politiska frågor.  

Malin Arvidsson är fil.dr i historia, verksam vid Lunds och Linköpings universitet.    

Konsumtionens roll i en accelererande konsumtionskultur berör både människor och samhällets organisering, men har inte alltid fått den uppmärksamhet den förtjänar. En person som verkat för att utveckla forskning om konsumtionskultur i Sverige är professor em. Helene Brembeck vars forskning spänner över många områden: barndom, fredagsmys, vardagsliv, praktiker relaterade till mat och ätande, kommersiella kulturer, aktör nätverks-teori, materialitet, hur överflöd hanteras, nostalgi och mobilitet. Konsumtionskultur: Innebörder och praktiker är en vänbok till Helene Brembeck, som entusiastiskt utvecklat forskning och tvärvetenskapliga samarbeten på Centrum för konsumtionsvetenskap. Konsumtionskultur ger uttryck för Helene Brembecks stora engagemang och goda kollegialitet. I boken diskuteras innebörder och praktiker kopplade till konsumtionskultur inom en rad olika områden. Bidragen relaterar alla till professor em. Helene Brembecks mångfasetterade forskningsinriktning och boken avslutas med en reflektion av professor em. Orvar Löfgren, som kan betraktas som nestor inom konsumtionsfältet i etnologi. Denna vänbok bidrar till forskarsamhället genom att belysa konsumtionskulturens innebörder och praktiker, men är även värdefull för en intresserad allmänhet som ges möjlighet att reflektera över konsumtionens roll i samhället. (baksidestext av Karin M. Ekström, professor i företagsekonomi, Högskolan i Borås)    

Medverkande författare: Barbara Czarniawska · Ulla Eriksson-Zetterquist · Cecilia Fredriksson · Maria Fuentes · Kerstin Gunnemark · Lena Hansson · Sandra Hillén · Ulrika Holmberg · Barbro Johansson · Orvar Löfgren · Anneli Palmsköld · Magdalena Petersson McIntyre · Anna Post · Susanna Rolfsdotter Eliasson · Karin Salomonsson · Katarina Saltzman · Carina Sjöholm · Olle Stenbäck · Niklas Sörum · Viveka Torell 

Digitalisering av kulturarvssamlingar -- vad är det? Den här boken handlar om Vetenskapsrådets Digarv-program, som pågick mellan 2018 och 2025, och summerar dess skiftande digitaliserings- och forskningsverksamheter. Grundtanken har varit att i fjorton kapitel -- ett för varje projekt som ingick i programmet -- beskriva vad forskarna ägnat sig åt och resonera om erfarenheter och utmaningar som projekten givit upphov till, såväl forsknings- som digitaliseringsmässigt. Det handlar dock inte speciellt mycket om forskningsresultat. I fokus står snarare vunna lärdomar när det gäller praktiska tillvägagångssätt och samarbeten mellan akademi och kulturarvssektor. Boken innehåller på så vis en palett av best practices – men indikerar också blindskär att hålla utkik efter i tvärvetenskapliga digitaliseringsprojekt.        

Medverkande författare: Pål Aarsand, Jens Edlund, Sara Ellis Nilsson, Mike Fergusson, Mats Fridlund, Anders Fröjmark, Ashely Green, Karin Hansson, Anders Hast, Mats Hayen, Michaela Helmbrecht, Christian Horn, Yelyzaveta Hrechaniuk, Jezzica Israelsson, Kajsa Kuoljok, Cinthya Lana, Rebecka Lennartsson, Carina Liebl, Lena Liepe, Cecilia Lindhé, Jonas Lindström, Johan Ling, Ellen Meijer, Julián Moyano, Adriana Muñoz, Ulf Mörkenstam, Ragnhild Nilsson, Joakim Nivre, Anna Näslund, Sigmund Oehrl, Linda Oja, Alex Orrmalm, Mark Peternell, Per Pettersson Lidbom, Ale Pålsson, Lilian Rebellato, Mats Rohdin, Astrid von Rosen, Silvia Sánchez, Johanna Sjöberg, Pelle Snickars, Anna Sparrman, Per Stenborg, Fredrik Thomasson, Amanda Wasielewski, Per Widerström, Victor Wilson, Terese Zachrisson, Maria Ågren, Ylva Ågren, Johan Åhlfeldt

Världen är orättvis, men blir orättvisan större eller mindre med tiden? Här undersöks mått på livslängd, fattigdom, inkomstklyftor och demokrati, globalt, mellan länder och mellan grupper i enskilda länder. Livslängden ökar, fattigdomen minskar, allt tycks bli bättre. Åtminstone fram till det senaste millennieskiftet, sedan syns tecken på nedgång.  

Är den framgång för demokratin vi upplevt de senaste femtio åren en parentes? Svaret beror bland annat på den tidsserie som mäts: hur lång behöver den vara för att påvisa en säker trend? Och upplevs jämlikhet alltid som rättvis, eller finns det en rättvis ojämlikhet? Siffrorna ger svar och väcker många nya frågor.  

Riksbankens Jubileumsfond publicerar under 2025 en samling essäer på temat Rättvisa. Andreas Bergh, forskare i nationalekonomi, skriver om hur rättvisa kan mätas.    

Andreas Bergh är välfärdsforskare och docent i nationalekonomi vid Lunds universitet och Institutet för Näringslivsforskning (IFN). Hans forskning rör välfärdsstaten, sociala normer, globalisering och institutionell ekonomi. I forskargruppen SoeTech vid Lunds universitet forskar han om hur ny teknik påverkar ekonomi och samhälle. Han har tidigare bland annat gett ut Den kapitalistiska välfärdsstaten (5 uppl. 2022) om hur Sverige blev rikt och jämlikt, samt serieboken Hjälpas åt: Om marknader och människor (2021). Tillsammans med Joakim Wernberg diskuterar han teknik, ekonomi och samhälle i podden Bergh & Wernberg.

*  

Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond (RJ) publicerar årligen en samling texter på ett aktuellt tema. Ambitionen är att ge en bild av kvaliteten och bredden i dagens forskning inom humaniora och samhällsvetenskap. År 2025 bidrar sex forskare med texter på temat Rättvisa i form av häften som samlas i en box.